I dag röstade EU-parlamentet nej till ett förslag om att tillfälligt frysa 900 utsläppsrättigheter för växthusgaser. Förslaget syftade till att pressa upp priserna och därigenom få fler företag att satsa mer miljövänligt.

Men förslaget fälldes efter framför allt starkt motstånd från högerblocket EPP, där de moderata EU-parlamentarikerna Anna-Maria Corazza Bildt, Gunnar Hökmark och Christofer Fjellner ingår.

”Emot allt bättre vetande”

– Det är oerhört allvarligt att de röstade nej. Det här bromsar EU:s klimatpolitik dramatiskt. Dessutom går man emot den svenska regeringens klimatpolitik. Ja, man går egentligen emot allt bättre vetande, säger Martin Ådahl, chefekonom i Centerpartiet.

Och han får medhåll av Miljöpartiet.

– De tror förmodligen att de gör något bra för industrin genom att utsläppsrätterna praktiskt taget skänks bort, men det är tvärtom. Genom att ETS-systemet (EU:s handelssytem med utsläppsrätter) inte fungerar som tänkt så blir de nödvändiga gröna investeringarna, som oundvikligen måste göras, inte gjorda i tid, beklagas beslutet av svenske EU-parlamentarikern Carl Schlyter (MP).

Och Socialdemokraterna.

– Att dra tillbaka utsläppsrätter från marknaden var inte en långsiktig lösning, men den bästa vi hade för tillfället. Det hade balanserat systemet kortsiktigt och gett oss mer tid att lösa de långsiktiga problemen. Att parlamentet nu sa nej kan betyda kaos för hela ETS, säger europaparlamentariker Marita Ulvskog (S).

Även EU-kommissionen beklagar parlamentets nej.

”Vi når målen med god mariginal”

– Vi vill ha stabila regler för att  systemet med utsläppsrätter ska ha långsiktigt effekt. Målen som är satta till 2020 är vi redan på väg att nå med god mariginal. Och det ska inte vara något självändamål att fördyra för europeisk industri, säger EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M) till SVT.

Om kritiken att nej-rösten skulle gå emot regeringens klimatpolitik säger Hökmark att det det finns olika uppfattningar inom partiet.