1987- Julian Assange gör sig ett namn som hackare och lyckas bland annat bryta sig in i det amerikanska försvarsdepartementets datasystem. Han studerar programmering och matematik vid framstående australiska universitet och har världen som arbetsfält. 2006 startar han tillsammans med andra nätaktivister visselblåsarorganisationen Wikileaks, som på kort tid växer till en världsomspännande databas där läckta hemliga dokument görs tillgängliga.
April 2010: Wikileaks når global ryktbarhet när man publicerar en videofilm från en amerikansk attackhelikopter på uppdrag i Bagdad. Bilderna visar hur obeväpnade civila skjuts ihjäl på marken, en händelse som USA tystat ned. Julian Assange är organisationens talesperson och blir en världskändis.
Augusti 2010: Julian Assange besöker Sverige och anhålls i sin frånvaro misstänkt för våldtäkt, sexuellt ofredande och olaga tvång riktat mot två kvinnor han träffat vid skilda tillfällen. Assange nekar till anklagelserna men vägrar inställa sig till förhör, eftersom han fruktar att Sverige ska utlämna honom till USA.
November 2010: Stockholms tingsrätt häktar Assange i sin frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt, sexuellt ofredande och olaga tvång. Assange överklagar häktningen till Svea hovrätt samtidigt som han blir internationellt efterlyst.
December 2010: Assange grips i London av brittisk polis. En domstol beslutar några dagar senare att släppa Assange fri mot borgen. I ett tal efteråt säger han ”att det känns skönt att känna Londons friska luft igen”.
Juni 2012: Storbritanniens högsta domstol nekar Assange ny prövning och slår därmed fast domarna från tidigare instanser – att Assange ska utlämnas till Sverige, så att polis och åklagare kan förhöra honom om våldtäktsanklagelserna. Några dagar senare lyckas Assange ta sig till Ecuadors ambassad i London där han ansöker om politisk asyl.
Augusti 2012: Ecuadors utrikesminister Ricardo Patino meddelar att Assange beviljas asyl av Ecuador. Vid en presskonferens i Quito hävdar Patino att Assange riskerar politisk förföljelse och en orättvis rättegång om han utlämnas till USA. Enligt Patino riskerar han dödsstraff, eftersom hans organisation läckt hemliga dokument om USA och dess relationer till andra länder.
Sommaren 2014: Drygt två år efter det att Assange flytt till Ecuadors ambassad kräver Assange att det svenska häktningsbeslutet mot honom hävs. Men Stockholms tingsrätt beslutar att han ska vara fortsatt häktad i sin frånvaro. Medieuppgifter gör gällande att australiern lider av hjärt- och lungproblem och Assange erkänner att vistelsen på ambassaden varit dålig för hans hälsa.
Mars-juni 2015: Överåklagare Marianne Ny begär att få förhöra och dna-topsa Assange i London. Detta då flera av brotten han misstänks för preskriberas i augusti 2015. Assange ger sitt samtycke till att förhöras i London. En skriftig bekräftelse skickas till överåklagaren, men de planerade förhören ställs in då man inte fått erforderliga tillstånd från Ecuador.
Februari 2016: En FN-utredning kommer fram till att Assange är olagligt frihetsberövad och att han fått sina politiska och medborgerliga rättigheter kränkta. Den slår fast att han har rätt att röra sig fritt och att han borde få kompensation för de rättsövergrepp som både svenska och brittiska myndigheter utsatt honom för. Brittiska utrikesdepartementet dömer ut rapporten.
November 2016. Assange kan till slut förhöras på Ecuadors ambassad i London. Förhören hålls av ecuadorianska åklagare och översätts sedan till svenska. Ecuador vill att Sverige ska garantera Julian Assange att han inte kommer att utlämnas om han ställs inför rätta i Sverige.
Maj 2017: Den svenska förundersökningen mot Assange läggs ned och häktningen hävs. Brittisk polis meddelar samtidigt att Assange kommer att gripas om han lämnar ambassaden, eftersom han brutit mot borgensvillkoren under de år han hållit sig undan.
Julian Assange kommenterade beslutet från balkongen på Ecuadors ambassad:
– Sju år utan åtal, medan mina barn växte upp utan mig. Det är inte något som jag kan förlåta eller glömma.
Januari-mars 2018: Assange beviljas ecuadorianskt medborgarskap, men de brittiska myndigheterna ger honom inte diplomatisk immunitet. I stället kvarstår häktningsordern. Samtidigt börjar han blir han en belastning för Ecuador, eftersom han ägnar sig åt politisk aktivism och uttalar sig om andra staters förehavanden. En konsekvens blir att Assanges internetuppkoppling dras in.
Oktober 2018: Nya hårdare regler införs för Assange på Ecuadors Londonambassad. Det handlar om olika typer av restriktioner, men också att han ska städa efter sig, ta hand om sin katt samt betala mer för mat och husrum. Samtidigt får han tillbaka viss internetuppkoppling. Enligt Wikileaks advokater förbereder Assange rättsliga åtgärder mot sitt nya hemland för att ha kränkt hans medborgerliga rättigheter, bland annat genom att inte tillåta honom att träffa representanter för människorättsorganisationen Human Rights Watch.
April 2019: Enligt källor till Wikileaks kommer Assange inom kort bli utkastad från ambassaden. Detta efter att Ecuadors nye president Lenín Moreno anklagat honom för att inte ha följt reglerna. Uppgifterna dementeras av ecuadorianska utrikesdepartementet. Senare bir brittisk polis inbjuden till ambassaden där man griper Assange, som bokstavligt talat blir utburen genom dörren, skrikandes och med huvudet före. Han förs till en polisstation i centrala London där han hålls frihetsberövad tills vidare. Samma dag begärs han utlämnad till USA och berövas sitt ecuadorianska medborgarskap.
Januari 2021: En brittiska domstol beslutar att Julian Assange inte ska utlämnas till USA. Vid en utlämning skulle han, enligt egen utsago, riskera över 100 år i fängelse. Beslutet kan överklagas, en process som kan ta ytterligare flera år.
Juli 2021: Ecuador drar tillbaka Julian Assanges medborgarskap som han fick 2018. En domstol i Ecuador beslutat att medborgarskapet ska dras in, ett beslut som enligt Assanges ecuadorianske advokat Carlos Poveda har fattats på ett felaktigt sätt, rapporterar ABC. Poveda har meddelat att beslutet kommer att överklagas.