Allt fler vårdas för hjärndimma efter covid: ”Vi vet inte varför”

Uppdaterad
Publicerad

De får svårt att minnas, svårt att lösa vardagsproblem, svårt att koncentrera sig. Vården tar emot att fler covid-patienter som drabbats av en slags hjärndimma, ibland under lång tid. Påtagliga komplikationer som läkare ännu inte vet så mycket om.

– Det här är något som är nytt för oss, det kommer in många, tidigare friska, som plötsligt inte klarar av ett socialt liv, de klarar inte att arbeta. Det säger Kristian Borg som är neurolog och professor i rehabiliteringsmedicin vid Karolinska Institutet.

Han tar emot allt fler patienter som drabbats av hjärndimma i samband med covid-infektionen. Majoriteten är tidigare helt friska kvinnor i 40-50-årsåldern, säger han.

En av dem som drabbats är Karin Nygårds. Hon insjuknade i covid-19 i mars. Efter en mild inledning drabbades hon bland annat av stora minnes- och koncentrationssvårigheter.

Uppvisar många olika sorters symptom

Vad det beror på, eller varför hjärnan påverkas hos vissa covidpatienter och inte hos andra, vet man inte ännu. En sak som förbryllar läkare, är att dessa patienter uppvisar många olika sorters symptom men utan några påvisbara medicinska problem; blodprover, skiktröntgen och magnetkameraundersökningar visar inget.

– Ofta har dessa patienter utretts på andra kliniker, och det har gjorts många undersökningar som inte visar något, säger Kristian Borg.

Forskning pågår på flera platser

Han samlar nu på sig kunskap kring dessa patienter, och forskning pågår på flera platser i världen för att klarlägga vad hjärndimman beror på. Två spår som utreds är huruvida viruset skadar nervcellerna eller om det är personens försvar mot viruset som påverkar hjärnan.

Precis hur vanligt det är i Sverige är inte känt ännu, men enligt Kristian Borg rapporterar vårdcentralerna in väldigt många fall och varav flera remitteras till specialistkliniker.

– Jag är förvånad över att det så många, säger han. Vi har en kö på 37 patienter som väntar på utredning.

Får träningsprogram

Patienter vid hans rehabiliteringsklinik utreds av både läkare och psykologer och får träningsprogram som ska förbättra deras hjärnfunktioner. Även om läkarna bara börjat lära sig om dessa symptom menar Kristian Borg att prognosen är god att återfå sina normala hjärnfunktioner.

– Det är positivt att man inte ser någon skada, ingen blödning eller propp i hjärnan. De som kommer till vår mottagning ser vi att det går lite upp och ner för men det finns en linje att det blir bättre. Men hur lång tid det tar det vet vi inte i nuläget.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.