FN-möte avgör makten över internet

Uppdaterad
Publicerad

Ska internet regleras? Och i så fall hur? Det är frågor som antagligen kommer leda till vilda diskussioner på det FN-möte som inleds på måndag.

För första gången sedan 1988 ska de internationella telekomreglerna, ITR,  ses över när FN-organet ITU, Internationella Teleunionen, i nästa vecka samlar sina 193 medlemsländer i Dubai för en världskonferens.

Till det elva dagar långa mötet kommer många starka krafter som drar åt olika håll och det är bäddat för långa diskussioner om allt ifrån spam till lönsamma affärsmodeller.

–Mötet är en stor händelse eftersom det är första gången på 25 år som alla medlemmar samlas för att först och främst ska ta ställning till om reglerna ska ändras eller inte ändras. Sverige har, som många andra länder intagit en liberal, internetkramande hållning och relativt njugg inställning till att ändra reglementet, säger Staffan Jonson, policyrådgivare på Stiftelsen för Internetinfrastruktur och en av det tiotal delegater som Sverige skickar till mötet.

Infrastruktur och innehåll

Medan Sverige och de flesta västländer varken vill reglera innehåll eller den fysiska infrastrukturen så har BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) en annan hållning och Ryssland har aviserat att man vill ha mer central kontroll över Internet.

–Så diskussioner om innehåll och infrastruktur är något vi kan vänta oss på mötet. Indien har de senaste dagarna blivit mer ambivalent inställd till nationell kontroll medan Ryssland fortsätter att politisera frågan.  

En annan stor fråga för delegaterna i Dubai handlar om kostnaden för att surfa.

–Det finns många som vill tjäna pengar på internet men på vilka vis ska man få göra det? Samtidigt som telekombolag och it-leverantörer springer till sina lagstiftare för att få draghjälp att tillgodose sina intressen så vill användarna ha ”all you can eat-internet” där man inte behöver betala mer för att strema video än för att skicka ett mejl.

Globala regler måste passa flera länder

Yttrandefrihet är en tredje övergripande fråga där mötet måste balansera mellan å ena sidan frihet på internet och å andra sidan säkerhet för till exempel länder och individer.

–Ska man sätta regler på global nivå så måste reglerna passa både Kina och Sverige och det kan variera stort mellan vad man i de olika länderna anser är ett olämpligt beteende och vad som är rimligt att förbjuda, filtrera eller blockera, säger Staffan Jonson.

Innehåll och infrastruktur, ekonomi och yttrandefrihet hör till de mer grundläggande och avgörande frågor som delegaterna har att ta ställning till. På mötet väntas dock även frågor som kan verka mindre och harmlösa, som förslag om att stoppa spam, bli väldebatterade eftersom ett spamförbud kan få långtgående konsekvenser.

– Ett sådant globalt förbud öppnar för möjligheten att titta i paketen som skickas på Internet, vem som skickar och vem som tar emot. Då rör man sig allt längre ut på ett sluttande plan kring vad man kan granska utan att den personliga integriteten kränks, så en till synes oskyldig fråga som spamförbud kan leda jättefel, säger den svenske delegaten.

Konsensus kan ge knappa resultat

Innan världskonferensen nästa vecka har ITU:s generalsekreterare Hamadoun Touré  sagt att han vill nå konsensus kring alla beslut på mötet. Men eftersom medlemmarnas åsikter skiljer sig stort kan viljan att nå konsensus leda till knappa resultat.

–Det värsta som kan hända nu när alla sitter vid förhandlingsbordet och ska komma överens är att något eller några länder säger ”vi tycker att ni fattar fel beslut så nu klipper av kabeln till resten av världen” och då tappar vi den globala standard som byggts upp. 

Den svenske delegaten ser ändå fram emot en intressant konferens med livaktiga diskussioner om vad Internet ska vara framöver – men några egentliga beslut vill han helst slippa.

– Frågar du mig så skulle jag helst se att det inte händer någonting, jag tycker att Internet funkar bra som det gör i dag, säger Staffan Jonsson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.