När SVT är på plats på en bilverkstad utanför Budapest rullar en gammal Volvo, importerad från Sverige, in. Bilmekanikern Ferenz Pojak berättar att begagnade personbilar från norra Europa är särskilt populära, de har rykte om sig att vara välskötta.
– Här i Ungern kör vi våra bilar i 30 000-40 000 mil. Visst är det tråkigt att Sverige exporterar sina utsläpp men det är bra för oss, här har folk inte råd med nya bilar, konstaterar han.
– Alla bilar går att fixa, berättar han, så länge de inte rostiga. I hans verkstad hittar SVT en 33 år gammal Mercedes importerad från Tyskland som gått 52 000 mil, den är fortfarande körduglig.
I många år låg antalet avregistrerade svenska personbilar som såldes utomlands på en konstant och låg nivå. Men efter 2015 har det ökat brant. Rekordåret 2019 exporterades 117 416 bilar. 2021 låg exporten på 92 800 bilar enligt preliminära siffror från myndigheten Trafikanalys. En majoritet av bilarna är relativt nya och säljs vidare efter att leasingavtalet löpt ut.
”Förbjuda bensin- och dieselförsäljning – en tydligt signal till biltillverkarna”
Men hur går det här ihop med klimatmålen? Å ena sidan gynnar exporten klimatet då ännu äldre och smutsigare bilar skrotas när de nyare, mer miljövänliga bilarna, importeras. Men å andra sidan ökar antalet bilar för varje år och därmed också utsläppen från vägtrafiken i hela EU. Det börjar bli bråttom att nå EUs klimatmål med 55 procents minskning av utsläppen till 2030.
Naturskyddsföreningen kräver ett säljförbud för bensin och diesel redan till 2030.
–Det som brådskar är att få bort diesel- och bensinbilarna från vägarna. Här bör Sverige gå före. Att förbjuda bensin- och dieselförsäljning vore en tydligt signal till biltillverkarna, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen.
SVT: Men hur ska folk ha råd med det, det innebär ju att en stor del av den bilparken skulle få körförbud om åtta år?
– Det är bråttom hantera klimatkrisen. Man kan bygga om bilar till att drivas icke-fossilt. Och fattigare länder i EU måste få ekonomiskt stöd via EU:s sociala klimatfonder, anser Johanna Sandahl.