En frälsarvaluta som kommer förändra samhället i grunden eller ett superverktyg för kriminella organisationer? Åsikterna om kryptovalutan bitcoin går brett isär. Foto: TT

Så blev kryptovalutan Bitcoin de kriminellas favorit

Uppdaterad
Publicerad

I somras greps bitcoin-baronen Alexander Vinnik, misstänkt för att ha tvättat miljarder åt internationella brottssyndikat. SVT:s granskning kan nu visa att även pengar från svenskar som utsatts för utpressningsvirus tvättats i ett av Vinnik kontrollerat bolag. Kryptovalutan bitcoin har blivit en grundbult i den nya cyberkriminaliteten.

När den grekiska polisen grep Alexander Vinnik beskrevs han som hjärnan bakom ett internationellt efterlyst kriminellt nätverk. Och den ryske medborgaren står nu, bland annat, misstänkt för att ha tvättat pengar från en rad spektakulära rån med enorma summor inblandade.

Svenska pengar har gått via Vinnik

Det mest omtalade är det mot det digitala växlingskontoret MT Gox där bytet: 850.000 Bitcoins – motsvarande 40 miljarder kronor i dagens penningvärde – försvann successivt utan att någon märkte det. Pengar som tillslut spårats till en digital plånbok som kontrollerades av Alexander Vinnik.  Enligt amerikanska poliskällor som SVT pratat med har även utpressarna som ligger bakom bluffmejlen som sett ut att komma från Telia och Postnord, använt Vinnik för att växla in motsvarande 300 miljoner kronor i bitcoins till dollar och rubel. 

Digital utpressning

Bitcoin är, förenklat beskrivet en virtuell valuta där det inte finns något centralt styre i form av banker eller myndigheter. Valutan har en öppen källkod och alla transaktioner är spårbara. Men den som använder bitcoin kan utföra transaktioner utanför det traditionella finansiella systemet, helt anonymt.

Döljer sina spår med hjälp av bitcoin

– Utvecklingen har gått rasande fort. De kriminella använder sig av det här för att dölja sina spår och det lyckas de bra med, säger Jan Olsson, tillförordnad chef vid nationellt bedrägericenter.

Ludvig Öberg, bitcoin-entreprenör som startat Sveriges första växlingskontor, håller med om att det finns problem som man behöver hantera. Men betonar att den visionära grundtanken med bitcoin är långt ifrån att den ska fungera som ett verktyg för brott.

– Utvecklingen tog fart 2009 lite som en reaktion mot finanskrisen. Många kände att det var fel att staten räddade banker som hade tagit onödiga risker, säger han till SVT.

Vinnarna: Utvecklingsländer

Han nämner också en demokratiseringsprocess, där utvecklingsländer som i stor utsträckning saknar ett fungerande finansiellt system, tillhör de stora vinnarna.

På polisens nationella bedrägericenter är man inte lika imponerad. Jan Olsson beskriver en ”katt och råtta-lek” där polisen sällan är vinnare. 

– När illegala transaktionerna går som en ping-pong-boll mellan kontinenter kan jag lova dig att 99,9 procent av poliserna ger upp. Och om du nu mot förmodan skulle nå fram till ett konto så är pengarna aldrig kvar. Och det vet alla, säger han till SVT Nyheter.

Hur ska man skydda sig? Ställ din fråga till IT-säkerhetsexperten.

Så här funkar den digitala valutan bitcoin

1. Bitcoin har öppen källkod vilket innebär att alla kan granska hur det funkar.

2. Nya bitcoins skapas hela tiden – men det kommer bara finnas 21 miljoner bitcoins. Detta beräknas inträffa någon gång runt år 2140. Mängden är slumpmässigt valt och det finns ingen särskild anledning varför det blev just 21 miljoner. Man vill ha en begränsad penningmängd för att efterlikna guld.

3. Grundaren till den omstridda valutan har aliaset ”Satoshi Nakamoto” – ingen vet säkert vem han är eller om han ens lever. Men känt är att den mytomspunne grundaren kontrollerar ungefär 1.000.000 bitcoin, nära 5 miljarder svenska kronor.

4. Den 22:e maj 2010 genomfördes ett omtalat köp av två pizzor. Möjligen kan det gå till historien som världens sämsta beslut då de 10.000 bitcoin som betalades nu har ett värde på 471 miljoner kronor.

Fotnot: En bitcoin värderas i dag till ungefär 41.700 kronor

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Digital utpressning

Mer i ämnet