Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

  • Viktigt meddelande:

    Kraftig rökutveckling i Hörnettområdet i Örnsköldsvik. Boende uppmanas gå inomhus, stänga dörrar, fönster och ventilation. LÄS MER

Den brittiske högerextremisten Alan Lake har besökt Sverige, inbjuden av Kent Ekeroth (SD). Foto: SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Rekryterar huliganer för att föra kampen på gatorna

UPPDRAG GRANSKNING · När den brittiske högerextremisten Alan Lake talade i Malmö 2009 var det nuvarande SD-ledamoten Kent Ekeroth som personligen bjudit in. Alan Lake berättade bland annat om strategin att locka till sig fotbollshuliganer – en strategi som nu spridit sig till Sverige.

Den medieskygge och välbärgade högerextremisten Alan Lake är en förgrundsgestalt inom den intellektuella sidan av kampen mot islam – rörelsen som kallas Counterjihad – men har också en framträdande roll som anhängare av det som betraktas som gatuarmén, English Defence League, EDL.

Vid mötet i Malmö 2009 var han personligen inbjuden av blivande riksdagsledamoten Kent Ekeroth från Sverigedemokraterna och berättade om hur det man hemma i Storbritannien aktivt rekryterade bland folk som vill och kan slåss. Som fotbollsfans.

– Lösningen är att bygga allianser. Det här är människor som gärna går ut på gatan, sade Alan Lake bland annat.

Medlemmar från EDL:s svenska systerorganisation Swedish Defence League, SDL, har deltagit i aktioner i England. Men ingen av de SDL:are som deltog vid ett EDL-möte i engelska Southend on Sea i början av hösten vill tala med Uppdrag granskning.

Hemma i Sverige skickar de istället fram den person de kallar SDL:s talesperson, Isak Nygren.

Han satt tidigare i kommunfullmäktige i Katrineholm för Sverigedemokraterna, men tvingades sluta efter att han skrivit på högerextrema forum att han är emot rasblandning.

Isa Nygren har varit Facebook-vän med Breivik sedan 2009 och är en av alla dem som mottog Breiviks manifest.

– Jag har bara läst 200 sidor av det. Eftersom jag även analyserade det så tar det ju lite längre tid, säger han.

Vad tycker du då? Så långt du har läst?

– Jag är ju emot våld, det är ju det som är fel. Viss kritik att det är ett hot mot vår frihet, det är väl en sak. Men hans metod är ju någonting som är främmande för mig, säger Isak Nygren.

Uppdrag gransknings kartläggning av SDL visar att flera personer som kan kopplas till organisationen också är med i olika allsvenska klubbars så kallade firmor. Precis som i English Defence League lockas huliganer till Swedish Defence League.
Vi har en del fotbollsintresserade, men jag vet inte om de är huliganer, det är inget jag känner till, säger Isak Nygren.
De tillhör firmor?
– Det är inget jag känner till. Jag vet inte vilka firmor det handlar om heller. Det är inget jag känner till.
På Skånederbyt i våras dök för första gången en EDL-flagga upp bland supportrarna. SDL:s hållning utåt är att de är emot våld, eller att de gånger våld uppstår är det antingen polisens eller motdemonstranternas fler. Men enligt avhoppare från SDL stämmer inte bilden av en fredlig organisation.
Jag tycker att det blev väldigt, väldigt, uppiskad stämning, helt enkelt. Det fanns en hel del hat, helt enkelt. Och i kombination med frustration så kan det vara rätt farligt. Jag kände väl att det får räcka, berättar en tidigare medlem.

Du ville inte vara med om att det urartade i våld och så?
– Absolut inte. Dels för att jag som person tycker att det är...Jag tycker faktiskt att det är läskigt. Och det är onödigt. Man kommer så otroligt långt utan att ta till våld. Och när man tar till våld så tar man många steg tillbaks.

Reportage: Ali Fegan, Karin Mattisson, Axel Humlesjö samt NRK Brennpunkt

Research: Louise Lindell och Herman Reuterswärd

Text: Peter Bagge
 

Tipsa redaktionen: granskning@svt.se

Relaterat

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer