Så gjorde vi reportaget om rattfylleribrotten

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Det här reportaget har egentligen sitt ursprung i en tidigare granskning. Under researcharbetet med en annan historia, där vi bland annat granskade domar och brottsbelastningsregistret på en person, dök vi på begreppet ”åtalsunderlåtelse”.

Vi såg att mannen ifråga gång på gång fått åtalsunderlåtelser för olika brott han begått. Bland annat för några rattfyllerier.

När vi begärde ut handlingar kring brotten hos polisen såg vi att han vid de här tillfällena tagits på bar gärning, erkänt, men alltså sluppit straff.

Det väckte vår nyfikenhet. Vad innebär egentligen begreppet ”åtalsunderlåtelse” och hur vanligt är det?

För att begripa om mannen var ett enskilt fall eller om det var mer omfattande vände vi oss till både BRÅ, Brottsförebyggande rådet och till Åklagarmyndigheten . Hos dem begärde vi ut siffror på hur många som fått åtalsunderlåtelse de senaste åren.

Intressant att notera är att åklagarnas siffror inte stämde med BRÅs och att de till slut gick med på att det var BRÅ:s siffror som var korrekta.

Det vill säga åklagarna hade själva inte koll på hur många åtalsunderlåtelser de beslutat om. Det visade sig att närmare 3000 rattfylleriärenden förra året inte lett till något straff. Omkring 1650 var åtalsunderlåtelser och runt 1200 var nedlagda förundersökningar där motivet var att ärendet ändå skulle ha lett till en åtalsunderlåtelse.

För att hitta personer som fått många åtalsunderlåtelser vände vi oss till tingsrätterna och letade bland rattfylleridomar. Däri kunde vi hitta brottsbelastningsregister där det står om en person fått åtalsunderlåtelser.

När vi hittat några intressanta fall begärde vi ut själva besluten hos åklagarmyndigheten. På själva åtalsunderlåtelserna finns en kod och genom den kunde vi vända oss till polisen och få fram polisrapporter, förundersökningar med mera kring de olika rattfylleribrotten.

Svårare var det med de så kallade förundersökningsbegränsningarna.

De besluten står inte med i brottsbelastningsregistret så då får man hitta andra vägar. I fallet med vansinneskörningen genom Göteborg, var det mannen själv som berättade för oss om brottet.

Genom hans personnummer kunde vi söka efter beslut och polisrapporter.

Fallet i Rydaholm tyckte vi var intressant eftersom åklagaren valde att driva frågan vidare till Högsta domstolen, för ett högre straff.

Så samtidigt som åklagarmyndigheten ger fler och fler åtalsunderlåtelser för rattfylla, det vill säga inget straff, så vill man straffa dem som vållar någon annans död ännu hårdare. Det tyckte vi var intressant.

Mannen som körde ihjäl flickan i Rydaholm hade också fått två åtalsunderlåtelser tidigare för narkotikabrott.

Själva inspelningen var relativt enkel. Rattfylla engagerar många och många ville ställa upp och prata om det. Även rattfylleristerna som är med i programmet.

Det var dock lite förvånande att de så öppenhjärtigt kritiserade systemet eftersom det är de som har allt att förlora på att systemet ändras.

För att skildra polisens arbete valde vi att följa trafikpolisen i Vänersborg eftersom de fokuserat  arbetet på rattfyllerister med en specialgrupp.

Under ett par sena pass fick vi möjlighet att följa deras arbete.

Reportrar: Ali Fegan och Lars-Göran Svensson

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.