Uppdrag gransknings Nicke Nordmark och Hasse Johansson. Foto: SVT

Så gjorde vi reportaget om ambulansen i Åsele

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Reportaget om ambulansen i Åsele är gjort av reportrarna Hasse Johansson och Nicke Nordmark. Här berättar de hur de gått tillväga, vilka svårigheter de mött – och responsen på mikrobloggen Twitter.

För tre år sedan gjorde vi två reportage från den norrbottniska glesbygden som mer belyste än granskade nedmonteringen och utflyttningen från det området. Vi visade hur befolkningen minskat, hur skolor stängts och affärer tvingats bomma igen efter vikande kundunderlag. Och vi visade hur man i Masugnsbyn utanför Kiruna körde ut mat till mestadels gamla människor som bor ännu längre bort från tätorterna.

Glesbygdens utarmning är en trend som pågått i Sverige länge, men icke desto mindre tyckte vi att det fanns anledning att belysa det fenomenet. Vi tog vårt public service-ansvar och besökte delar av landet som sällan eller aldrig får tv-tid helt enkelt.

Fokus var riktat mot Juholt

I slutet av januari var Sveriges politiska fokus nästan uteslutande riktat mot Håkan Juholt och Socialdemokraternas inre kris. Samtidigt som detta pågick gjordes en del regionala artiklar och inslag om att ambulansen skulle försvinna från Åsele som en liten, men väldigt tydlig effekt av Västerbottens Landstings sparkrav på 150 miljoner kronor. Det tyckte vi var en direkt fortsättning på reportaget vi gjorde för tre år sen.

Nu handlade det inte längre om skolor, affärer och jobb som försvinner, nu handlade det om ett av människans mest grundläggande behov; känslan av trygghet. Vad händer med en kommun som inte längre ens har tillgång till en ambulans, där närmaste kommer finnas fem mil bort, eller 32 minuter? Vi ville återigen skildra och granska en sådan utveckling, ett nedslag i en utveckling som pågår hela tiden, vilket gör det ganska svårt.

”Vi ville lyssna på Åseleborna”

Vi valde att åka till Åsele så fort vi fått idén till reportaget, utan att hinna göra alltför mycket research, ville vi istället lyssna på de som bor där och direkt påverkas, samtidigt som vi direkt tog kontakt med landstingsrådet Peter Olofsson och ville ha hans syn på saken. Vår ambition var hela tiden att ha en förstående attityd mot landstinget, och mot Peter Olofsson.

Det är ingen lätt uppgift att spara ihop 150 miljoner på sjukvård som årligen kostar mer och mer pga teknik- och medicinutveckling. Dessutom berör besparingar inom vården människor på ett alldeles direkt sätt. Väl på plats insåg vi att frågan verkligen engagerade hela kommunen och att det inte var en enda person som just då dryftade Juholt eller socialdemokraterna på riksplanet.

All politisk diskussion handlade om Socialdemokraten Peter Olofsson och om hur ambulansen skulle kunna räddas kvar. Teorierna om varför just ambulansen i Åsele skulle försvinna var många, frågorna ännu fler, och som tur var för oss så bokades ett möte in i Folkets hus mellan medborgarna, landstingsrådet och landstingsdirektören Jonas Rastad. På det sättet kunde vi ju vara med och filma spänningen i frågan och de ansvariga fick möjlighet att förklara hur de tänkt.

Sämst i landet med 32 minuter

Sveriges Kommuner och Landsting visade sig ha siffror på hur den s.k. responstiden för ambulanser i Sveriges alla kommuner ser ut. Siffrorna kommer från SOS Alarm som sammanställt alla utryckningar med ambulans i landet. I materialet har de räknat ut vad mediantiden, från larm till ambulans på plats är i alla kommunerna. 2011 var Bjurholms kommun, granne med Åsele, sämst i landet med en responstid på ca 30 minuter.

Nu blir Åsele sämst i landet med 32 minuter. Här kan man anmärka att det givetvis finns folk som bor på avlägsna platser som så klart har längre till ambulans, men siffrorna vi har är alltså mediantid för alla utryckningar i alla kommuner. Att använda medeltid är inte bra då ju vissa utryckningar kan ta flera timmar av olika anledningar. Mediantiden beskriver alltså den ”mittersta” tiden av alla gånger ett larm lett till att ambulansen åkt ut och kommit fram. Ur detta material kan man även utläsa att mediantiden för alla kommuner landar på 14,5 minuter.

Många variabler att ta hänsyn till

Siffrorna som handlar om hur ofta ambulanshelikopter inte kunnat slutföra sina uppdrag kommer från verksamhetsberättelsen som den ansvarige läkaren skrivit, samt uppgifter från pilot om hur många uppdrag de åkte ut på men inte kunde slutföra.

När vi påbörjade mer djupgående research var vår ambition att försöka räkna ut vad landstinget egentligen sparar med att införa en akutbil och ta bort ambulansen i Åsele. Efter ett tag tyckte vi att det blev alldeles för komplicerat. Det finns så oerhört många variabler som spelar in, exempelvis hur mycket extra ambulansen i Dorotea måste köra, hur mycket extra helikoptern i Lycksele får rycka ut och hur mycket det kostar, utbildningsinsatser för sjuksköterskor som ska bemanna akutbilen, men även än mer svårberäknade kostnader som eventuella långtidsskadade eller långtidssjuka som följd av sent anländande ambulans.

Landstinget har gjort en uträkning som med fog kan ifrågasättas då man tex angett ökade kostnader för helikoptern till mellan 300 000 och 600 000. Talar man med ansvarig läkare hamnar den siffran på närmare 1,5 miljoner vilket i så fall skulle äta upp hela den tänkta besparingen med akutbil. Vi kom hursomhelst fram till att det är bättre att utvärdera kostnaderna efter minst ett år av akutbil i bruk, än att göra haltande och gissande kostnadsberäkning redan nu.

Bjöd in till dialog på Twitter

Under arbetet med reportaget har vi använt mikrobloggen Twitter för att så mycket som möjligt, i realtid, beskriva vad vi gör och vilka problem vi stött på. Vi har även bjudit in de som läser att komma med förslag på personer vi bör träffa och frågor som börs ställas. Gensvaret har inte varit särskilt stort men de som hört av sig har varit entydigt positiva till den inblick i vårt arbete som twittrandet gett och det är ändå en modell som vi kommer pröva fler gånger då det är lämpligt.

Nicke Nordmark och Hasse Johansson, reportrar Uppdrag granskning

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.