Idén till det här reportaget kommer ursprungligen från tidningen Dagens Arbete som tittat närmare på olika former av arbetsmarknadsstöd under en längre tid.
När tidningen bjöd in till ett samarbete med Uppdrag granskning, blev vårt team i Luleå ombedda att göra det första reportaget i Uppdrag gransknings serie reportage om arbetsmarknaden.
Fokus för vårt arbete skulle vara lönebidraget, det stöd som arbetsgivare kan få när de anställer funktionshindrade.
Kontakt mellan redaktionerna
De två redaktionerna träffades i Stockholm och hade ett första möte för att vi skulle bli informerade om vad Dagens Arbete hade funnit hitintills i sin research. Efter det arbetade redaktionerna vidare självständigt, men med kontakt via mejl och telefon för att informera och uppdatera varandra.
Snårig historia
Lönebidraget visade sig ganska snart vara en rätt så komplicerad och snårig historia där även de mest insatta experterna på ämnet inte hade alla svaren. Detta ledde i sin tur till att allt material måste dubbelkollas flera gånger in i det sista. Och tyvärr kvarstår en del frågetecken fortfarande som vi hittills inte lyckats få svar på – till exempel exakt hur många av de cirka 50 000 personer som arbetar med hjälp av lönebidrag som saknar det försäkringsskydd som lagen kräver.
Vinkel
För varje lönebidragsanställd som saknar korrekt försäkring, kan det finnas en arbetsgivare som gjort fel eller varit dåligt informerad. De enskilda arbetsgivarna har ett stort ansvar att leva upp till när de anställer en person med funktionsnedsättning.
Men vi valde att fokusera på den statliga myndighet som ansvarar för att pengarna (skattemedel) betalas ut på korrekt sätt. Det var myndighetens ansvar och kontroll som blev vår huvudsakliga inriktning.
En bild träder fram
Vi har granskat lagtexten, andra dokument kring Arbetsförmedlingens hantering av lönebidragen och många av de skadeståndskrav som kommit in från människor som haft lönebidragsanställningar. Vi har talat med olika fackförbund, arbetsrättsjurister, tidigare anställda på arbetsförmedlingen och personer som fått arbete med hjälp av lönebidrag. Vi fann att det fanns allvarliga brister i handläggningen av de lönebidragsanställda och kontrollen av deras försäkringsskydd. Det var då som vi bestämde oss för att gräva vidare.
Ingen lätt match
Ett genomgående problem har varit att många människor som satt med viktig information inte vågade träda fram. Det handlade om både handläggare på Arbetsförmedlingen och drabbade lönebidragsanställda. Men vi ville visa de enskildas utsatthet i förhållande till en stor statlig myndighet som många är beroende av och som hand har våra skattemedel, en myndighet som tusentals människor har satt hela sin tilltro till när de blivit lovade arbete och en tryggad försäkringssituation.
Lagtexter och försäkringsfrågor
Vi har ägnat mycket tid åt att sätta oss in i lagtexter och försäkringsavtal. När vi har pratat med jurister och försäkringsbolag står det klart att även bland experterna var meningarna delade. Till exempel gäller det hur Arbetsförmedlingen ska utöva sin kontroll av de enskilda människornas försäkringsskydd.
En annan svårighet har varit de ekonomiska beräkningsmodeller som ligger till grund för pensionsutbetalningar. T ex det som vi trodde skulle vara en ganska enkel sak var att räkna ut hur mycket Kurt hade förlorat i tjänstepension under de här nio åren som hans arbetsgivare inte betalat in något. Vi var i kontakt med fem olika försäkringsbolag och det skilde nästan 200 000 kr mellan den högsta och lägsta uträkningen – varför vi bestämde oss för att inte nämna någon summa.
