Budskapet i riskområdet: ”Inte värt att lära sig svenska”

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Kommuner med utsatta områden saknar ofta en plan för att komma till rätta med problemen. Det visar Uppdrag gransknings undersökning. I Borlänge har stadsdelen Tjärna Ängar klassats som riskområde sedan 2015. Nu varnar lokala politiker för att det skapats ett parallellsamhälle. Och att polis och andra myndigheter motarbetas med felaktiga budskap om vad som gäller i Sverige. 

När Uppdrag granskning frågar alla 28 kommuner i landet med utsatta områden är det bara Linköping, Järfälla och Uppsala som svarar att de har en särskild handlingsplan mot problematiken. Borlänge har valt att inte ha det, istället ska arbetet med att minska segregation, brottslighet och utsatthet genomsyra ”hela organisationen”.

Se reportaget: Riskområde: Tjärna Ängar – SVT Play

Stadsdelen Tjärna Ängar i Borlänge beskrivs av polisen som ett eftersatt område, med osynliga murar mot resten av samhället. Regionpolitikern Mursal Isa (MP), med bakgrund från Somalia, har tidigare bott och arbetat i Tjärna Ängar.

– Jag tror politikerna i Borlänge kommun har jättesvårt att sätta sig in i situationen. Om man sätter in radikala åtgärder finns det en risk att man anklagas för att man är rasist eller till och med avhumaniserar. Det är ju folk från området som säger det, säger Mursal Isa.

Mursal Isa beskriver hur han tvingats vänja sig vid rasistiska hot, men avslöjar även att han ställde in sin egen medverkan i debattprogrammet ”Sverige Möts” efter att ha hotats av personer i utsatta områden.

– ”Vi vet var du bor, vi ser dig” och allt sånt där hör inte hemma i en demokrati, i en öppen debatt och ett öppet samhälle.

Men bara så att jag förstår dig rätt nu. Vad pratar vi om för grupper?  

– Jag vill inte namnge och tala om att det är den här och den här gruppen. Men de finns ju i utsatta områden med invandrarbakgrund, säger Mursal Isa.

Polisen: “Klart att vi har misslyckats”

Tjärna Ängar i Borlänge har klassats som riskområde sedan polisen upprättade sin lista över utsatta områden år 2015. Det betyder att läget är alarmerande och riskerar att förvärras om inte rätt åtgärder sätts in.

– Så till vida att vi fortfarande sitter med ett riskområde är det väl klart att vi har misslyckats. Det tror jag alla kan skriva under på, säger lokalpolisområdeschef Thomas Hellgren.

Under 2019 minskade antalet anmälda brott i Tjärna Ängar kraftigt. Polisen skriver själva i sina rapporter att en ”ytlig analys kan se det som positivt”, men att en djupare analys indikerar en betydligt mer oroväckande utveckling:

”…rättssystemet är satt ur spel i väsentliga delar [..] där kriminella nätverk och traditioner styr, samtidigt som polisen inte har en aning om eller ytterst litet kontroll över utvecklingen.”

Fakta: Utsatta områden

Polisens lista över utsatta områden har funnits sedan 2015. Den är indelad i tre kategorier: Utsatta områden, riskområden och särskilt utsatta områden. Det handlar om bostadsområden präglade av kriminalitet och låg socioekonomisk standard. I dag finns 61 utsatta områden i landet och bara ett fåtal har plockats bort från listan genom åren.

Utsatta områden

I höstas ställde Uppdrag granskning frågor till alla 28 kommuner med utsatta områden.

Huvudfrågan löd: ”Har kommunen en handlingsplan mot utsatta områden?”.

Tre kommuner svarade att de hade en särskild handlingsplan.

De kommuner som saknar plan svarade även på frågan varför så var fallet.

Svaren varierade, men flera ansåg att arbetet med att stärka trygghet och minska brottslighet i de utsatta områdena ska ingå i kommunens ordinarie verksamhet.

Kommunerna fick även svara på om de hade önskat att det infördes en nationell handlingsplan.

Även där varierade svaren stort, men några kommuner som tydligt svarade ja på den frågan var Landskrona, Sigtuna och Sollentuna.

Missa inte Uppdrag granskning

Reportaget ”Riskområde: Tjärna Ängar” finns på SVT Play.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.