Foto: Ulf Lundkvist / SVT

Den dolda formeln bakom arbetslösheten

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Både Moderaterna och Socialdemokraterna lovar full sysselsättning i valrörelsen. Samtidigt har båda partierna accepterat en formel som säger att hundratusentals människor måste gå utan jobb.

– Det är känsligt för mig som chefsekonom på TCO att säga att jag tror att si och så många bör, eller kommer att få acceptera att vara, arbetslösa. Självklart är det jättekänsligt för politiker, säger Göran Zettergren, chefsekonom på fackförbundet TCO, Tjänstemännens Centralorganisation.

En över 40 år gammal ekonomisk formel beskriver hur stor den ”naturliga arbetslösheten”, eller ”NAIRU” ska vara. NAIRU-teorin säger att om arbetslösheten är för låg, och utbudet av arbetssökande därför är litet på arbetsmarknaden, så kan arbetarna kräva högre löner. Högre löner innebär i sin tur att företagen höjer sina priser. Då vill arbetarna ha ännu högre löner och så stiger inflationen. Om det istället finns väldigt många arbetslösa på en arbetsmarknad sjunker istället priset på arbetskraften. Inflationen går ned.

UG – Jobb-bluffen

– Erfarenheten är att där man tappar kontrollen över prisstabiliteten, då stiger arbetslösheten. Prisstabiliteten är försvarslinjen för låg arbetslöshet och hög sysselsättning, säger finansminister Anders Borg (M).

Det var nationalekonomen Milton Friedman som skapade NAIRU-begreppet, vilket bidrog till att han fick Svenska Riksbankens pris i Alfred Nobels minne, det som brukar kallas Nobel-priset i ekonomi. Men det är fortfarande oklart hur hög den naturliga arbetslösheten, eller jämviktsarbetslösheten är, eller bör vara.

– Jag vet ju egentligen inte vad som påverkar jämviktsarbetslösheten. Det kan vara en massa saker. Vi ser att arbetslösheten nu har legat och svängt kring sex, sju procent. Och då drar vi därav slutsatsen att jämviktsarbetslösheten är kring sex sju procent. Medan tidigare, för 20-30 år sedan låg den och svängde kring två, tre, fyra procent. Och då drar vi slutsatsen att jämviktsarbetslösheten låg någonstans där nere istället, säger ekonomiprofessor Mats Persson.

Enligt Milton Friedmans modell kan man som lägst sänka arbetslösheten till jämviktsnivån. Blir den för låg tvingas centralbanken att höja räntan, och göra det dyrare att låna pengar, för att arbetslösheten ska öka igen tillbaka till jämviktsnivån, allt för att undvika inflation. Och enligt det uppdrag riksdagen gett åt Riksbanken är att inflationsbekämpningen är så viktig att arbetslösheten aldrig får bli noll.

– Jag talar inte utifrån enskilda direktionsledamöter, jag kan bara i allmänna ordalag tala om hur resonemanget varit under årens lopp i den här frågan. Givet den här osäkerheten som finns har vi landat oss emellan, det finns alltid bland sex personer nyansrikedom, i det här intervallet fem till sju och en halv procent. Det har underlättat våra resonemang om arbetsmarknaden. Det har fungerat väl, säger Stefan Ingves, riksbankschef.

2006 beskrev Fredrik Reinfeldt arbetslösheten som ”massarbetslöshet”. Idag är arbetslösheten närmare åtta procent. Nära trettio procent högre än för åtta år sedan.

– Min poäng var att en hel del av dem som saknade jobb, var arbetslösa, inte kallades för arbetslösa. Det var det vi kallade för utanförskap. Det var en femtedel av den arbetsföra befolkningen. Idag är det nästan 200 000 färre i utanförskap. Den väldigt stora förändring som har skett i Sverige är att vi har nästan 185 000 färre förtidspensionärer, sa Fredrik Reinfeldt (M) i SVT:s partiledarutfrågning.

Vad är då möjligt? Vilken nivå går att nå på kort sikt?

– Vi är noggranna med att säga full sysselsättning. Annars är det som vi nöjer oss med arbetslöshet. Sådant som varaktigt förbättrar förutsättningarna för arbete är viktigt. Vi har till exempel inriktat oss väldigt mycket på den totala arbetskraften, viljan och förmågan att arbeta. Att den växer. Vi har den högsta andelen i Europa, säger Fredrik Reinfeldt(M) till Uppdrag granskning.

Att få ned arbetslösheten och nå full sysselsättning har varit arbetarrörelsens och socialdemokraternas viktigaste ekonomiska fråga sedan andra världskriget. Men idag har Stefan Löfven accepterat modellen, att Riksbanken bekämpar inflationen genom att arbetslösheten inte får sjunka under en viss nivå. Men samtidigt beskriver han Socialdemokratins mål såhär:

– Alla som vill och kan ska kunna få ett arbete. Det är och förblir socialdemokratins orubbliga mål, säger Stefan Löfven(S), partiledare för Socialdemokraterna.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

UG – Jobb-bluffen

Mer i ämnet