Härbärget som Marika Sellgren kommer till är ”det nya mentalsjukhuset”, menar psykologen Lars Erdner. Foto: SVT/Emil Larsson

”Det nya mentalsjukhuset – deportation till ett isolerat ställe”

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Tidigare bodde personer med psykisk sjukdom på mentalsjukhus. Men psykiatrireformen som genomfördes 1995 innebar att alla istället skulle leva integrerat i samhället. Ansvaret för att de psykiskt sjuka inte hamnade på gatan lades på kommunernas socialtjänst. I dag har härbärgen växt fram, där psykiskt sjuka får leva tillsammans med aktiva missbrukare.

Uppdrag granskning kan berätta om Marika Sellgren som levt ett liv med psykossjukdom, ångest och depression. Efter åtta års hemlöshet får hon till slut ett eget hem genom socialtjänsten.

Men på grund av konflikter med grannarna och ett allt sämre psykiskt mående blir hon till slut vräkt igen och hamnar på härbärget Rysseviken AB utanför Stockholm. Det är drogtolerant, vilket innebär att aktiva missbrukare kan bo där tillsammans med personer med psykisk ohälsa, som Marika.

Vem kan rädda Sanne?

– Det är det nya mentalsjukhuset. Deportation till ett isolerat ställe där de kan få lulla omkring utan att få hjälp eller stöd i någonting, säger Lars Erdner, som varit Marika Sellgrens psykolog under många år.

“Bostad är en förutsättning”

Lars Erdner är kritisk till uppdelningen av ansvaret för psykiskt sjuka mellan socialtjänsten och psykiatrin – han menar att man borde slå ihop det till en verksamhet istället.

– Det är ett helt misslyckat projekt. Att människor skulle klara boendet som om de vore vilken hyresgäst som helst. Så är det inte. Jag menar, det är ju inte bara en enda person i Sverige som har de här problemen, det är ju hur många som helst.

Bland de som lever i hemlöshet är en fjärdedel i behov av psykiatrisk vård, enligt socialstyrelsen.

– Bostad är en förutsättning för att få till bra behandling. För att psykiatrin ska göra sitt behöver människor bostad, säger Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare vid Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Samhället är inte anpassat för de allra svårast psykiskt sjuka, menar hon.

– Jag ser inte att vi på allvar prioriterar de sjukaste, de där sjukdomen innebär en allvarlig funktionsnedsättning. Vi kan inte säga “du har misskött dig”, det är en del av sjukdomen. Då ska du också få förtur.

“Vi behöver fler institutioner”

Tom Palmstierna är docent vid Karolinska institutet och chefsläkare på Rättspsykiatriska öppenvården Stockholm. Han känner till Marikas fall och anser att de gamla mentalsjukhusen var bättre än det härbärge där hon till slut fick boende genom socialtjänsten.

– Gud, ja. Där fanns ju vård, men även ofta sysselsättning.

Enligt Tom Palmstiernas erfarenhet är det ofta när psykiskt sjuka hamnar i ett glapp mellan olika vårdgivare som de “tappas bort” och kanske hamnar i hemlöshet utan att någon vet om det.

– Vi behöver fler institutioner, men det måste vara goda institutioner. Det finns inte idag.

Uppdrag granskning har sökt Rysseviken AB, de har valt att inte kommentera.

Reportaget Marikas kamp finns på SVT Play.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Vem kan rädda Sanne?

Mer i ämnet