Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Detta har hänt i övervakningsskandalen

Analytikern Edward Snowden har genom det topphemliga material han läckt från NSA avslöjat en rad skandaler. Foto: svt

UPPDRAG GRANSKNING · Sedan Edward Snowden i våras tog med sig fyra datorer med topphemligt material från sin arbetsgivare inom amerikanska underrättelsetjänsten NSA har nyheterna kommit slag i slag. Här följer ett urval:

20 maj: Edward Snowden, som arbetar för en underleverantör till amerikanska underrättelsetjänsten NSA, anländer till Hongkong med fyra datorer innehållande tusentals topphemliga dokument.

1 juni: Journalisterna Glenn Greenwald och Ewen MacAskill samt dokumentärfilmaren Laura Poitras möter Edward Snowden på ett hotell i Hongkong.

5 juni: Den brittiska tidningen The Guardian publicerar första avslöjandet utifrån de hemliga filer som Snowden tagit med sig. Det handlar om ett hemligt domstolsbeslut som tvingat teleoperatören Verizon att lämna ifrån sig uppgifter om miljontals amerikanska telefonsamtal.

6 juni: The Guardian och The Washington Post avslöjar att NSA har direkt tillgång till data från flera internetgiganter, som Google, Facebook och Apple, genom övervakningsprogrammet Prism.

7 juni: President Barack Obama försvarar övervakningen och säger att den sker utifrån en rimlig avvägning mellan säkerhet och integritet.

9 juni: Edward Snowden berättar från ett hotellrum i Hongkong att det är han som läckt dokumenten till medierna.

11 juni: EU kräver försäkringar från USA att inga EU-medborgares rättigheter kränks.

12 juni: Snowden berättar att amerikanska myndigheter har hackat kinesiska datorer under flera år.

16 juni: Det avslöjas att USA och Storbritannien avlyssnat ett G20-möte 2009.

22 juni: USA anklagar Snowden för spioneri och kräver att han utlämnas.

23 juni: Snowden lämnar Hongkong och reser till Moskva.

25 juni: President Obama och utrikesminister John Kerry kräver att Ryssland utlämnar Snowden som enligt uppgift är kvar på flygplatsen i Moskva.

27 juni: The Guardian avslöjar hur NSA samlar in uppgifter om vem som haft kontakt med vem, s.k. metadata om amerikaners kommunikation i betydligt större skala än tidigare känt.

29 juni: Den tyska tidningen Der Spiegel avslöjar att EU-byggnader har övervakats av USA. EU-kommissionären Viviane Reding protesterar och EU kommissonen vill bordlägga stundande förhandlingar om frihandelsavtal med USA tills övervakningen utretts, men Sverige och Storbritannien lägger in sitt veto.

2 juli: Snowden söker asyl i 20 länder, men inte i Sverige. Alla avslår hans ansökan.

2 juli: Snowden drar tillbaka sin asylansökan till Ryssland efter att president Putin sagt att han måste sluta skada amerikanska intressen.

3 juli: Den bolivianska presidenten Morales flygplan, på väg från Moskva till Bolivia efter ett toppmöte, tvingas ner för landning i Wien efter uppgifter om att Snowden skulle finnas ombord. Flera europeiska länder har böjt sig för USA:s krav att vägra överflygningstillstånd för det bolivianska statsplanet.

3 juli: FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon säger att Edward Snowdens utlämnande av uppgifter skapat större problem än vad allmänintresset av utlämnandet berättigar. Samtidigt har han själv blivit avlyssnad inför ett toppmöte med Barack Obama.

6 juli: Venezuelas president Maduro säger att han beslutat att ge Snowden asyl av humanitära skäl. Men löftet är tomt eftersom han inte erbjuder något sätt för Snowden att ta sig till Venezuela.

8 juli: Snowden försvarar i en intervju sitt agerande och säger att han anser att medborgarna har rätt att bli informerade om övervakningen.

20 juli: The Guardian tvingas förstöra datorer som innehåller läckta filer från Edward Snowden, under hot om rättsliga åtgärder mot tidningen. Samtidigt rapporterar Der Spiegel om ett nära samarbete mellan USA och den tyska underrättelsetjänsten.

23 juli: USA:s justitieminister Eric Holder meddelar att USA inte kommer att yrka på dödsstraff för Edward Snowden.

31 juli: The Guardian beskriver hur X-Keyscore fungerar, NSA:s metod för att i detalj analysera vad användare gör på nätet.

1 augusti: Snowden får tillfällig asyl i Ryssland under ett år och lämnar flygplatsen i Moskva där han befunnit sig sedan han lämnade Hongkong.

16 augusti: The Washington Post rapporterar att NSA bara de senaste två åren överskridit sina lagliga befogenheter vid tusentals tillfällen.

2 september: Myndigheter i Brasilien och Mexiko ber USA om en förklaring efter medieuppgifter om övervakning av de båda ländernas presidenter.

4 september: USA:s president Barack Obama besöker Stockholm efter att han ställt in en resa till Moskva i protest mot att Snowden fått asyl i Ryssland.

5 september: Det avslöjas att NSA har arbetat med att försvaga kryptering som används dagligen av miljontals människor världen över för att säkra mejl, bankärenden och näthandel..

9 september: NSA har spionerat på oljebolaget Petrobras enligt brasiliansk TV.

16 september: NSA samlar in data från internationella banktjänster som Visa, Mastercard och banktransfereringssystemet Swift, enligt den tyska tidningen Der Spiegel.

17 september: Brasiliens president Dilma Rousseff ställer in sitt besök i USA i protest mot övervakningen.

30 september: Tidningen The Guardian rapporterar att NSA sparar data om nätanvändares surfande och mejlande i upp till ett år, oavsett om de är direkta måltavlor för spaning eller inte.

4 oktober: Det avslöjas att GCHQ och NSA har arbetat för att försvaga den SIDA-finansierade nättjänsten Tor som används av bland annat politiska aktivister, människorättskämpar och exilpolitiker för att dölja sin identitet online.

20 oktober: Förre mexikanske presidenten Felipe Calderóns mejlkonto hackades av NSA, enligt tyska Der Spiegel.

21 oktober: Franska Le Monde skriver att NSA övervakat 70 miljoner telefonsamtal i Frankrike mellan 10 december 2012 och 8 januari i år. Uppgifterna dementeras av NSA-chefen Keith Alexander som kallar dem ”fullständigt felaktiga” och säger istället att uppgifterna samlats in av de aktuella ländernas underrättelsetjänster.

23 oktober: Tyska myndigheter har upplysningar som tyder på att USA har avlyssnat förbundskansler Angela Merkels telefon. Merkel ringer upp Obama och protesterar sedan offentligt mot övergreppet.

24 oktober: Tysklands regering kallar upp USA:s ambassadör för att protestera mot den påstådda avlyssningen.

25 oktober: De spanska dagstidningarna El Pais och El Mundo avslöjar att NSA övervakat spanska ledare och medborgare. Ett dokument visar att myndigheten samlat in 60 miljoner spanska telefonsamtal på bara 30 dagar i slutet av 2012 och början av 2013.

26 oktober: Der Spiegel avslöjar att Merkel kan ha varit övervakad av NSA i mer än tio år.

30 oktober: Nya dokument som publiceras av Washington Post avslöjar att NSA har avlyssnat trafik mellan datacenter som ägs av dataföretagen Google och Yahoo.

31 oktober: Den australiensiska tidningen Sydney Morning Herald avslöjar, genom dokument läckta av Edward Snowden, att Australien har elektroniska övervakningsgrupper stationerade på australiensiska ambassader i Asien och Stillahavsområdet. Avslöjandet utlöser en diplomatisk kris i relationerna med Indonesien som är ett av målen.

1 november: The Guardian avslöjar hur brittiska underrättelsetjänsten GCHQ har ett nära samarbete med underrättelsetjänster i Tyskland, Frankrike, Spanien och Sverige för att utveckla sin förmåga till massövervakning.

November: SVT:s Uppdrag granskning får genom samarbete med frilansjournalisten Glenn Greenwald tillgång till tusentals datafiler från Edward Snowden.

5-11 december: SVT:s Uppdrag granskning avslöjar genom läckta dokument från Snowden ett mycket nära samarbete mellan svenska FRA och amerikanska NSA.

Källor: NRK, The Guardian , BBC, TT och SVT.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Snowden-dokumenten

Mer i ämnet