I Sverige råder sedan 1991 frihet för varje elev att själv välja skola. Det var dåvarande statsminister Carl Bildt som lanserade den största reformen av den svenska skolan i modern tid. För att möjliggöra förändringen bestämdes att de offentliga bidragen för varje elev skulle följa med eleven till den skola man väljer.
Drygt tjugo år senare finns olika uppfattningar om hur systemet har påverkat den svenska skolan.
– Det är ju ett system som bygger väldigt mycket på tillit och förtroende. Och det öppnar givetvis för allehanda trixande med vem man vill ta in och vem man vill plocka bort, säger Nihad Bunar, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.
Öppenhetskrav
Claes Nyberg, vd för Friskolornas riksförbund, tillbakavisar först det påståendet.
– Jag kan inte svara på varför den uppfattningen finns, jag menar att den är direkt felaktig. Vi har ett öppenhetskrav som gäller friskolor, man ska ta emot alla elever som söker, säger han.
Men när Uppdrag granskning med dolda inspelningar och falska identiteter lät ”föräldrarna” till två fiktiva elever med olika bakgrund söka plats på samma friskolor var resultatet tydligt.
Rektorerna fick veta att eleverna skulle vara tolv år gamla och börja sjunde klass. Men den ena eleven, en flicka, hade toppbetyg och var mycket ambitiös, medan den andra eleven, en pojke, hade dåliga betyg och umgicks med fel personer.
Väljer bort pojke med problem
Uppdrag granskning har testat ett femtiotal friskolor runt om i Sverige. Många står upp för en öppen skola. Men långt ifrån alla. På 27 skolor har den ambitiösa flickan fått plats eller fått höra att det finns goda möjligheter. Men när vi sen hört av oss med pojken med problem så har det i hälften av de skolor som är positivt inställda till flickan låtit helt annorlunda. Påståenden att vissa friskolor väljer bort vissa elever visar sig alltså stämma, trots att lagen säger att alla skolor måste vara öppna för alla barn.
När Uppdrag granskning ringer rektorerna för friskolorna och presenterar sig som journalister svarar de att deras skolor är öppna för alla elever.
– Vi tar emot alla elever. Alla som vill får ju börja här. Så länge vi har plats. Det gör vi ingen skillnad på, säger exempelvis Karin Möller-David, rektor på Milstensskolan Pysslingen i Täby.
Men när hon inte vet att hon pratar med journalister utan tror att hon pratar med ”föräldrar” till de två fiktiva eleverna i Uppdrag gransknings undersökning låter det olika beroende på vilken ”elev” det gäller.
Fiktiv förälder till studiestark elev: ”Och då skulle Anna kunna börja på måndag. Hur har ni det, kan ni ta emot en elev med så kort varsel?”
Karin Möller David: ”Det kan vi göra.”
Fiktiv förälder till studiesvag elev: ”Jag förstår att det blir svårt för min Ale att börja hos er eftersom ingen har ringt mig?”
Karin Möller David: ”Nej precis, jag är jätteledsen att vi inte hört av oss men vi har bedömt att vi inte kan ta emot fler elever i den klassen just nu.”
”Ett misslyckande”
När Uppdrag gransknings programledare Janne Josefsson senare konfronterar Karin Möller-David med uppgifterna i reportaget så medger hon att hon har handlat fel.
– Jag kan bara säga att hela den här hanteringen är jag väldigt ledsen över. Jag tycker att det är ett misslyckande. Jag tycker inte att det är representativt varken för mig eller för den här skolan, säger Karin Möller-David.
Ny antagningspolicy
Efter att Claes Nyberg, vd för Friskolornas riksförbund, har sett Uppdrag gransknings reportage så modifierar han sitt tidigare uttalande, och säger att branschen måste diskutera sin etik och bemötande.
– Finns det någon som använder sitt bemötande för att sortera så är det inte acceptabelt. Jag kan inte se att det finns någon sömsmån där. Lagen är väldigt, väldigt tydlig, säger Claes Nyberg.
Sveriges största utbildningsföretag, Academedia, där bland annat Pysslingen ingår, har efter granskningen skickat ut en ny antagningspolicy till sina 93 grundskolor för att det här aldrig ska hända igen.
Reportrar: Ali Fegan, Axel Humlesjö, Janne Josefsson.
Text: Magnus Sandelin