Åsa Linderborg, Birgitta Ohlsson, Mona Sahlin och Alexandra Pascalidou berättar om hur hoten påverkar dem. Foto: SVT/Montage

”Tänker inte vara rädd”

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Enligt hoten ska de skjutas, våldtas och hängas. Politiker, journalister och opinionsbildare ska tystas genom grova hot via brev, sms och sociala medier. Många vågar inte tala om hoten av rädsla för att de ska förvärras. Medan andra väljer att tala öppet om det som sker.

Birgitta Ohlsson är politiker och riksdagsledamot för Liberalerna. Hon har mottagit hot i över 20 år från såväl anonyma som öppna avsändare.

– För 20 år sedan kunde det vara urklippta pappersbrev man fick där någon klippt ut bokstäver ur en tidning och satt ihop som i en skräckfilm. Nu är det etablerade personer som skickar öppna hatmejl, säger hon.

”Förgiftat hela min existens”

Precis som politiker är journalister en utsatt yrkesgrupp. Alexandra Pascalidou är journalist och har varit utsatta för grova hot under större delen av sitt liv i offentligheten. Hon berättar om hur svårt det är att inte låta sig påverkas av det som händer.

– Jag försöker alltid se det humoristiska i det här för att inte gå under. För egentligen är jag känslomässig köttfärs efter tjugo år av det här hatet som har förgiftat hela min existens, säger hon.

För Åsa Linderborg, även hon journalist, gjorde hoten att hon tvingades installera skottsäkra fönster i sin bostad.

– Det gör ju någonting med mig när någon säger att jag ska skända ditt underliv, jag ska förstöra din livmoder och sådana saker. Det är klart att det gör någonting med mig när jag får den här typen av verbaliserade sexuella våldsfantasier, säger Åsa Linderborg.

”Berätta om det”

Mona Sahlin har som politiker levt ett liv i offentlighetens ljus och har själv mottagit brev med avföring och direkta mordhot. Hon lever idag med livvakter och är med facit i hand kritisk till hur hon själv hanterade hoten när de först började komma.

– I början när jag mötte det här fick jag alltid rådet av mitt parti att inte prata om det, säg inget, då blir det bara värre. Och det förbannar jag mig själva för, att jag lyssnade på de råden. För att rätt strategi var ju att göra det som jag så småningom kom att göra. Berätta om det. Så att de som är utsatta också ser att de inte är ensamma, säger Mona Sahlin.

Hotens konsekvenser

Trots kränkningar och hot om våld har samtliga valt att fortsätta arbeta inom den offentliga samhällsdebatten. Men priset har varit högt och hoten har påverkat fler än bara de själva.

– Mitt största problem är min dotter. Hon berättar att folk i skolan har sagt att hennes mamma är rädd och väldigt hatad. Och jag säger nej, ingen hatar mamma, det är bara påhitt. Så det svåra är att försöka lura min dotter att hon inte har någonting att vara rädd för, att jag inte är rädd. Men jag vägrar krympa mig själv ytterligare, säger Alexandra Pascalidou. Jag vägrar ge upp den här staden, det här landet. Det här är mitt land. Jag tänker röra mig fritt, jag tänker inte vara rädd, säger Alexandra Pascalidou.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.