Sommaren 2011 gick Sjöfartsverket ut med uppgiften om att man ville upphandla sju nya helikoptrar till sjö- och flygräddningen. Men det var få som kände till att den svenska myndigheten under fler månader innan upphandlingen förhandlade och korresponderade med den italienska helikoptertillverkaren Agusta Westland.
Sjöfartsverket har försökt hemlighålla en stor del av uppgifterna, men Uppdrag granskning har fått tillgång till flera avgörande dokument. Bland annat ett e-postmeddelande daterat till sju veckor innan upphandlingens offentliggörande.
I mejlet, som skickas till Agusta Westlands isländska agent, står att Sjöfartsverket gärna kommer till Italien. Man vill åka till fabriken ”in order to make a hand-shake”. Långt innan upphandlingen offentliggörs vill man alltså skaka hand med den italienska helikoptertillverkaren Agusta Westland. Mejlet är skrivet av Sjöfartsverkets ställföreträdande generaldirektör Noomi Eriksson, som sedan också åker ner till Italien tillsammans med helikopterchefen Lars Widell och chefsjuristen Gunilla Malmlöf.
– Det är säkerligen så att det finns saker under den här tiden som vi inte skött på ett sådant sätt som vi borde sköta det, säger Noomi Eriksson.
Totalt har Sjöfartsverkets personal rest ner till Agusta Westlands fabrik vid minst tio tillfällen för att få till affären, visar UG:s granskning. Den första resan skedde redan 2009. Och redan fyra månader innan upphandlingen annonserades ut skrev Sjöfartsverkets generaldirektör Ann-Cathrine Zetterdahl under ett ett så kallat Letter of Intent, en avsiktsförklaring, med det italienska företaget. Och företaget skickade en offert till Sjöfartsverket på nästan en miljard kronor, utan att någon upphandling ännu hade offentliggjorts.
Lars Widell, chefen för sjö- och flygräddningen på Sjöfartsverket, vill inte säga huruvida myndigheten hade bestämt sig för Agusta Westland och deras helikopter AW139 innan upphandlingen och därmed brutit mot lagen om offentliga upphandlingar. Gång på gång ställer Uppdrag granskning samma fråga, och varje gång svarar han på samma sätt:
– Det har varit väl känt att det är den helikoptertypen som är optimal för de svenska förhållandena, eller skandinaviska extrema förhållanden.
Centimeteranpassade upphandlingskrav
När upphandlingen om att köpa nya helikoptrar offentliggjordes reagerade flera konkurrerande helikopterföretag. Vanligtvis brukar upphandlingar innehålla krav som produkten måste klara för att få lägga ett anbud. Men i helikopterupphandlingen ställde Sjöfartsverket exakta skallkrav på hur helikoptern måste se ut – krav som ibland nästan på centimetern stämde överens med måtten på en Agusta Westland 139.
– Vi är flera, jag är en av dem som tillsammans med många andra jobbat med utformningen av underlag och vi har faktiskt skaffat den helikopter som är väldigt bra för oss och optimal för de skandinaviska förhållandena, säger Lars Widell.
Reporter: Men, varför kan inte en 10 centimeter högre helikopter rädda liv i Sverige? Vi har pratat med experter som säger att det är helt orimligt. Kan du förklara det, du är ju ändå expert på det här?
– Man kan säkert se på saken på olika sätt. Men vi har faktiskt gjort en samlad bedömning utifrån våra, alla våra erfarenheter från de 15 åren. Och vi har fått det vi verkligen ville ha.
Ingen ifrågasätter att den nya helikoptern från Agusta Westland är bra. Men att det skulle vara den enda helikoptermodellen i hela världen som har rätt storlek för att kunna rädda liv i Sverige verkar osannolikt. Det hade bara behövts några mindre justeringar i skallkraven så hade minst fem andra helikoptermodeller från olika leverantörer också kunnat vara aktuella.
Upphandling underkändes – två gånger
När konkurrenterna såg kravspecifikationerna överklagades upphandlingen till förvaltningsrätten. Beslutet kom snabbt – upphandlingen fick inte avslutas och Sjöfartsverket drog tillbaka upphandlingen.
Men Sjöfartsverket försökte återigen få till en affär med Agusta Westland, den här gången ville man köpa helikoptrarna direkt av Agusta Westlands isländska agent, genom en så kallad direktupphandling.
Men när två konkurrenter överklagade även det beslutet gav förvaltningsrätten myndigheten bakläxa. Direktupphandling får bara användas om det finns tekniska skäl till att bara en leverantör kan leverera en viss produkt. Så var inte fallet i Sjöfartsverkets upphandling, ansåg rådmannen på Förvaltningsrätten i Linköping, Mats Edsgården.
– De fick göra om hela upphandlingen, det var två mål med exakt samma utgång. Man måste göra om upphandlingen, det var inte rätt att direktupphandla.
Reporter: Var det ett enkelt beslut?
– Det var ett mycket enkelt beslut, säger han.
Först efter ett tredje försök gick affären i lås. Då hade konkurrenterna valt att backa ur. Den amerikanska helikopterjätten Sikorsky skriver i ett mejl till Uppdrag granskning att: ”Kraven var av sådan karaktär att de knappast kunde uppfyllas av andra än en bestämd leverantör och vi tolkade detta som att Sjöfartsverket inte tänkte ändra på kraven för att öppna upp för konkurrens”.