Mijailo Mijailović är dömd till livstids fängelse för mordet på utrikesminister Anna Lindh. Foto: Arikvbild från Scanpix

Oskyldig fick sitta med Anna Lindhs mördare

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Utan att vara misstänkt för något brott, men med ett stort vårdbehov, hamnade en 24-årig kvinna på samma avdelning som Mijailo Mijailović, ökänd sen han högg ihjäl utrikesminister Anna Lindh 2003.

Mijailo Mijailović isolerades från andra intagna på Kumlaanstalten sedan han högg en intern med en skruvmejsel 2011. Då det ansågs att det “föreligger fara för annans säkerhet till liv eller hälsa”. Efter tre månader remitterades han till Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö. Och det var där han fick bo på samma avdelning som en 24-årig kvinna som inte begått något brott.

– Det är så att LPT-patienten kan vara den patienten som utsätter patient som är överlämnad till rättspsykiatrisk vård för större fara än tvärtom, säger David Wirdelöv, biträdande verksamhetschef och vårdutveckklare på Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö.

UG – När portarna slagit igen

LPT står för Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Inom kriminalvården blandas inte kvinnor och män. Men inom rättspsykiatrin ses alla som patienter, och då spelar könet och eventuellt brott mindre roll. Det är det som gör att den 24-åriga kvinnan kunde vårdas med Mijailo Mijailović, fick dela vardagsrum med en annan man som tidigare strypt en medpatient med ett skärp. Hon fick även dela matbord och tv-soffa med ytterligare en man som våldtagit en 14-årig flicka.

Även den man som slog ihjäl en häktesvakt i Huddinge 2011 har bott på en avdelning där även icke dömda patienter vårdats.

Det är få som tycker att det är en bra lösning att vårda svårt sjuka unga kvinnor i en miljö anpassad för mördare och våldtäktsmän. Ändå valde åtta landsting att placera sammanlagt 15 kvinnor, som vårdas enligt LPT, på kliniken i Växjö under 2013. Johanna Rasmussen är en av kvinnorna som har fått sitta med tunga brottslingar.

– Jag är inte en person och döma vem som är ond eller farlig och inte. Men att sen sova på den här avdelningen, jag var tvungen att ha dörren halvöppen för jag hade så kallad tillsyn, personalen ska kunna titta till dig. Man kan inte freda om sig, man kan inte stänga om sig. Man kan inte lita på att personalen har koll på alla de här killarna samtidigt, säger hon.

Hon togs in på Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö för att vårdas för sitt självskadebeteende. På samma avdelning satt personer dömda för våldsbrott.

– En person var psykotisk och ville gärna spå i min hand hela tiden. En annan man berättade för mig att han hade transporterat en styckad kropp i bagaget på sin bil, berättar Johanna Rasmussen.

Johanna Rasmussen och andra kvinnor som har gått igenom liknande upplevelser i vården beskriver den som skrämmande och straffande. Men David Wirdelöv, tycker inte att deras bild stämmer med verkligheten.

Skulle du lita på en verksamhet som satte din dotter i samma soffa som Anna Lindhs mördare?

– Jag har förtroende för svensk hälso- och sjukvård. Ärligt alltså, säger David Wirdelöv.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

UG – När portarna slagit igen

Mer i ämnet