Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Lägenheter står tomma men Migrationsverket hyr privat

Privata asylboenden kostar Migrationsverket hundratals miljoner. Foto: svtVisa alla (4)
Visa alla (4)

UPPDRAG GRANSKNING · Migrationsverket hyr varje år privata asylboenden för hundratals miljoner kronor. Anledningen sägs vara att det inte finns några hyreslägenheter att tillgå. Men Uppdrag granskning kan avslöja att det finns massor av lägenheter för uthyrning runt om i landet.

I år beräknas drygt 50 000 personer söka asyl i Sverige. Av dessa bor ungefär hälften hos släkt och vänner, resten ska Migrationsverket ordna bostad till.

Enligt Migrationsverket söker man i första hand kommunala lägenheter att hyra. Men myndigheten menar att lägenheterna inte räcker till och att man därför tvingas hyra av privata aktörer. Och det har blivit en lukrativ business. Privata hyresvärdar kan ta ut priser mångdubbelt högre än vad kommunala boenden hade kostat.

– Vi skulle allra helst kunna lösa den här boendefrågan med lägenhetsboende. För det första är det ten mycket bättre boendeform, men det är också mycket billigare, men nu kan vi inte det, säger Stefan Bergman, enhetschef på Migrationsverket i Borås.

Det är den allmänna bilden som Migrationsverket ger – det finns inga lägenheter. Men en rundringning som Uppdrag granskning gjort till de 44 kommuner som enligt Boverket har överskottlägenheter, visar att Migrationsverkets uppgifter inte stämmer.

Av de uppringda kommunerna uppgav 17 av dem att de inte fått någon fråga om lägenheter till asylsökanden det senaste året. 13 av kommunerna hade dessutom lägenheter som de ville hyra ut.

– Vi har ca 40 för omedelbar inflyttning sen har vi ett 20-tal till som vi behöver renovera innan vi hyr ut dem. Totalt kanske 60 stycken, säger Richard Brännström, vd på det kommunala bostadsbolaget i Ljusdal.

Och i småländska Lessebo hittade Uppdrag granskning ännu fler bostäder. 86 tomma lägenheter som, om de kunde hyras ut, skulle ge det kommunala bostadsbolaget, Lessebohus, fyra miljoner i hyresintäkter om året.

– Här har vi i en lägenhet som stått tom så länge som jag har varit chef. Bra i ordning, snyggt o prydligt, inga skavanker någonstans. Mattan har bubblat sig lite men det är inte mycket. Köket är bra i ordning, toaletten är bra. Det hade många människor kunnat må bra här, säger Håkan Bergström, vd på Lessebohus.

Om Migrationsverket ringde i morgon skulle de alltså kunna få hyra den här?

– Jajamen. Absolut.

Och alla de andra lägenheterna här?

– Absolut, säger Håkan Bergström.

Men enligt Migrationsverket finns det inga lediga lägenheter i Lessebo, åtminstone inte som kommunen vill hyra ut.

– Vi förde en dialog med dem och de ville inte hyra ut mera av det och det respekterade vi. Det resulterade också i att vi fick gå ut och göra en upphanding, säger Steve Nilsson, enhetschef på Migrationsverket i Alvesta.

Upphandlingen slutade med att vårdbolaget Attendo anlitades. De driver nu ett asylboende på en gammal kursgård sex kilometer utanför samhället. Där bor 147 asylsökande. Pris – närmare två miljoner i månaden. Fyra gånger dyrare än Lessebohus lägenheter.

Att Migrationsverket skulle fört en dialog med kommunen för att få hyra lägenheter stämmer dock inte enligt ansvarigt kommunalråd.

– Vi har inte fått någon fråga från migrationsverket att de skulle vilja hyra lägenheter från oss. Den frågan har inte kommit till mig de senaste åren, säger Monica Widnemark, kommunalråd i Lessebo.

Inte heller den före detta kommunchefen, kommunens flyktingsamordnare eller den tidigare vd:n på Lessebohus känner igen att Migrationsverket skulle hört av sig med frågan om att hyra bostäder.

Uppdrag granskning har inte kunnat hitta några officiella förfrågningar, mail eller anteckningar som visar på kontakt mellan myndigheten och kommunen. Ord står mot ord och Migrationsverket står på sig.

Finns det någonting som styrker din version, att du har ställt frågan till dem?

– Jag vet inte varför jag behöver styrka min version. Jag har ställt frågan till dem, säger Steve Nilsson, enhetschef på Migrationsverket i Alvesta.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer