All time high

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Läs manus till All time high, en granskningen av storbolagens bonusar. Reportrar är Kristina Lagerström och Johan Zachrissson Winberg, producent är Henrik Bergsten. Till vänster ser du länkat källmaterial.

Telefonplan, i Stockholm. En plats som gjorde skäl för sitt namn i årtionden – här bredde Ericsson ut sig, en gång kronjuvelen i det svenska näringslivet, framgångarna gav tiotusentals människor jobb och miljarder i aktievinster, inte minst för småsparare och aktiefonder.

Nu har Konstfack tagit över gamla huvudfabriken, Försäkringskassan bor i huvudkontoret och höglagret till fabriken, har blivit klätterhall.

Klättrare i hallen:

R: Har du haft någon Ericssontelefon någon gång?

Cecilia Söderström: Det har jag faktiskt. Min första. En riktigt gammal tegelsten. Den lever inte längre.

R: Vet ni något om hur det går för Ericsson?

Cilla Lundevall: Vad var det det stod i Ny teknik? Värsta krisen..?

Kristian Wiberg: Ja, just det stod i Ny teknik igår eller i förrgår som kom. Jag har inte så bra koll, men tydligen är det någon kris då.

Cilla Lundevall: Det är nog inte lätt att vara högst upp i sådana stora företag, och det är viktiga beslut som tas. Och tar man fel beslut så slår det ju ganska hårt.

Camilla Flack: Vill du åka ner?

R: Men om du hade haft bonus där uppe om du hade kommit hela vägen upp, hade du kört hela vägen då?

Henrik Norberg: Nej, jag tror inte jag hade klarat det ändå faktiskt. Jag kanske är lite som han vd:n där, spelar ingen roll hur mycket, det är andra faktorer som spelar in.

Numera sitter vd i Kista i norra Stockholm i stället. Härifrån fattar han besluten som avgör Ericssons framtid. Många är överens om att det kan vara värt att betala vd riktigt bra för att han ska göra jobbet bra.

Men frågan är, gör han det bättre därför att han lockas av ännu fler bonusmiljoner?

ur Rapport 25 juli 2016

Programledare: Idag sparkades vd:n för Ericsson, Hans Vestberg. Han får gå trots att någon efterträdare inte är klart och trots, eller kanske på grund av, att bolaget befinner sig i ett svårt läge.

Leif Johansson, ordf Ericsson

Leif Johansson: Hans Vestberg is leaving as CEO of the Ericsson Group and…

I somras fick Ericssons vd sparken. Ägarna hade blivit blev mer och mer missnöjda med hans insats. Sen han började som vd för Ericsson hade det varit rena börsfesten, upp 65 procent för börsen som helhet. Men det gällde inte Ericssons aktieägare, dom fick se sina aktier sjunka i värde i stället, ner två procent. Men när vi granskar vd:s bonus ser vi en helt annan utveckling.

Ovanpå den fasta lönen på tolv till fjorton miljoner om året, har han fått bonus varje år. Första året nästan sju miljoner, sen lite mindre, och sen drog bonusen iväg rejält. 16 miljoner blev det sista hela året.

Tomas Blidberg, Sveriges ingenjörer

Tomas Blidberg: Ja, där ser jag det.

R: Vad säger du om det?

TB: Ja, det är klart det här skickar ju jättekonstiga signaler.

R: Hur då?

TB: Därför att Ericsson har ju inte varit ett framgångsrikt företag sedan 2010.

På Ericsson fick vd alltså rekordbonus trots att han inte presterat på topp, utan tvärtom riktigt dåligt.

Vi ska återkomma till det, men vi börjar med att gå tillbaka i tiden.

Vi granskade bonusarna till toppcheferna i näringslivet för tio år sen. Och även då var Ericsson i blickfånget. Vd:n hette Carl-Henric Svanberg och han var en av dom som tyckte att han gjorde ett bättre jobb därför att han hade en bonus som hägrade.

ur Uppdrag granskning 7 mars 2006

R: Är han värd sin lön?

– Ja.

R: Är han bra tycker du?

– Kolossalt.

Carl-Henric Svanberg, dåvarande vd Ericsson

Carl-Henric Svanberg: Det är så att om jag inte lyckades skulle jag inte bli lika välavlönad.

R: Hur får dig detta dig att jobba bättre?

CHS: Det är klart att jag kan känna mig uppskattad att bra resultat lönar sig, men det är ju framförallt det att jag måste jobba hårt för att bli bättre betald.

Den som anställde Carl-Henric Svanberg var Ericssons ordförande Michael Treschow, en av näringslivets riktiga tungviktare. Han var också ordförande i Svenskt Näringsliv och talade sig varm för bonusar generellt till toppchefer.

Michael Treschow, dåvarande ordf Ericsson

R: Är pengar en bra drivkraft?

Michael: Ja, det är i alla fall ett tydligt instrument. Det blir en tydlighet i detta, att du åstadkom ett fantastiskt resultat, och det ser man, det återspeglar också att du fick en fantastisk ersättning.

Men det resonemanget är helt fel, sa professorn på Handelshögskolan som utbildar toppcheferna.

Sven-Erik Sjöstrand,professor Handelshögskolan

SE: Det är klart man gör sitt bästa.

R: Även utan bonus?

SE: Ja!

R: Är det pengar i sjön alltså?

SE: Bonus är pengar i sjön som bonus. Vilken nivå man ska ligga på, det är en annan fråga.

Och när Uppdrag granskning gick igenom ersättningarna till vd i dom mest omsatta bolagen 2005 visade det sig att alla utom fyra hade möjlighet att få bonus, alltså rörlig ersättning.

Och nästan alla som hade bonusavtal hade också fått ut bonus. Alla utom en, 28 av 29 vd:ar kvitterade ut bonus, i snitt fick dom 3,4 miljoner.

R: Vad säger det tycker du om hur systemet…?

P: Det säger att vi har en utmärkt konjunktur.

R: Har alla varit ovanligt bra?

P: Nej. Men att spotta i medvind är lättare än i motvind.

På säkerhetskoncernen Gunnebo medgav vd utan omsvep att han kunde få bonus för sånt som inte var hans förtjänst alls.

Göran Gezelius, dåvarande vd Gunnebo

R: I praktiken kan terrorattacker om det blir mer sånt, göra att du får mer bonus?

Göran: Ja, fast.. så kan det bli, om Gunnebo tjänar mer pengar på det, för min bonus är ju naturligtvis, den är ju upplagt för att om aktieägarna tjänar mer pengar så får jag bonus på det, kan man säga.

R: Även om det inte var din förtjänst, rent krasst?

G: Jajamensan.

Bonus kunde också vara rent farligt.

I USA hade kreditvärderingsinstiutet Moodys undersökt sambandet mellan bonus och kreditproblem efter flera stora företagskrascher.

Kenneth Bertsch, dåvarande direktör Moodys

Kenneth: It really though establishes a correlation between unusually high level of bonus awards, unusually high levels of stock option awards and subsequent credit problems.

Och hemma i Sverige var Handelsbanken inne på samma linje. Som en av få tunga makthavare i näringslivet var Handelsbankens ordförande helt emot bonus för sin koncernledning.

Arne Mårtensson, dåvarande ordf Handelsbanken

Arne Mårtensson: Vi har avstått från att ha bonusar. Folk som ger krediter, det är väldigt farligt att bedöma prestationen årsvis. Jag brukar säga det jag skulle åta mig att höja resultatet i vilken bank som helst med 30 procent från ett år till ett annat om jag slapp ta hand dom de kreditförluster som skulle komma två-tre år senare.

Arne: Ja, hur går det här idag då?

Bankanställd: Det går bra.

Arne Mårtensson tyckte ganska ofta att han hade väldigt rätt, men den här gången visste inte ens han hur rätt han skulle få.

15 september 2008:

R: Excuse me Sir, how are you feeling?

Man: How do you think?

Så kraschar Lehman Brothers,  det blir global finanskris. Chefen hade fått aktier och optioner och nästan en halv miljard bara i kontantbonus sen 2000.

ur Aktuellt 7 oktober 2008

Richard Fuld, fd vd Lehman Brothers

Richard Fuld: When the company did well, we did well. When the company did not do well, Sir, we did not do well.

Henry Waxman (dem), ordf kontrollutskottet

Henry Waxman: Mr Fuld, there seems to be a breakdown? Because you did very well when the company was doing well, and you did very well when the company wasn’t doing well. And now your shareholders who owned your company, have nothing. They’ve been wiped out.

I Sverige är finansministern stenhård mot bankerna för att hjälpa dom genom krisen.

Anders Borg: Vi tillåter inte bonusar, vi tillåter inte lönehöjningar och inte höjningar av styrelsearvoden. Det skulle leda till att vi fick grunderna för spekulationsekonomin kvar.

Dom tunga ledarna i Europa tar också i på skarpen.

Soundbite Nicholas Sarkozy

Regule!

Det blir nya regler för att styra upp bankbonusar i hela EU.

Soundbite Angela Merkel

Soundbite Reinfeldt

Reinfeldt: I’m pleased to say that from my point of view, the bonus bubble bursts tonight.

Vad säger forskningen nu efter finanskrisen?

Tio år senare återvänder vi till Handelshögskolan.

Strömberg: It was superprofitable to arrange these subprime deals, and you got a bonus when you arranged it, and then if it was a bad deal it would show off you know years later

Den här gången träffar vi professor Per Strömberg.

Per Strömberg, professor Handelshögskolan

Per: Det finns ganska mycket forskning på att företag med svag ägarstyrning, så ser man alldeles för vidlyftiga kompensationsprogram till vd:arna. Medan andra företag med starka ägare, där kan vi också se rörliga kompensationsprogram, men de verkade vara mycket bättre utformade.

Han menar också att långsiktiga aktieprogram som många chefer har, där chefen köper eller får aktier och sen måste behålla dom länge, det kan vara positivt.

Men dom kortsiktiga bonusarna, dom som cheferna får år för år, dom kan öka risken för skadlig kortsiktighet, säger han.

Per: Tror det här med de mest extrema exemplen på att liksom kortsiktiga bonusar leder till risktagande, det ser vi framförallt i finansbranschen. Det är inte lika lätt i ett industriföretag att liksom plötsligt ta en massa risk. Men det finns visst belägg då att bolag som har, där det är väldigt viktigt att investera långsiktigt, att exempelvis där FOU är otroligt centralt.

R: Forskning och utveckling, ja?

Per: Ja, forskning och utveckling är väldigt centralt, att där kan det vara skadligt att ha incitamentsprogram som gör att företagsledningen blir otroligt fokuserade på nästa kvartalsvinst. Så där finns det ganska hårda belägg, ett antal forskningsstudier som just visar på att kortsiktiga incitament leder till mindre… att man ger upp långsiktigt lönsamma FOU-investeringar.

Organisationen Aktiespararna ska ta tillvara småspararnas intressen. Dom går på 100-tals bolagsstämmor varje år, och driver regelbundet på för att ändra vd-ersättningar som dom tycker är för dyra eller farliga. Och efter finanskrisen har dom skärpt sin policy för alla sorters företag.

Lars Milberg, Aktiespararna

R: Det här som man kallar kortsiktig rörlig ersättning, hur ser ni på det?

Lars: Ja, vi är ju motståndare till att vd och finans- och ekonomichef har det överhuvudtaget, för att det styr fel.

R: Varför är ni emot det?

Lars: Just att det finns en övervakande roll hos dessa personer i yttersta garnityret av management. De ska inte frestas att fatta beslut eller styra dithän på kortsiktig basis, utan ha långsiktigare mål.

Larm och varningar för kortsiktiga bonusar alltså. Politiska ledare, forskare, Aktiespararna, alla har blivit mer medvetna om risker och problem med bonus sen vårt förra program.

Och vad har då direktörer och styrelser gjort? Jo, dom kör på ändå. Nästan alla vd:ar i vår granskning av 2015 hade trots alla varningar om risker fortfarande möjlighet till kortsiktig bonus.

Det verkar också vara lika lätt att få ut bonus – alla utom en fick ut sin bonus den här gången också. Och bonusbeloppen har ökat, i snitt fick dom åtta miljoner den här gången.  Flera fick bonus fast dom presterat så dåligt att dom sen fått sparken.

På ett frukostmöte träffar vi Sandviks nye vd.

Björn Rosengren, vd Sandvik

R: Du har möjlighet till 75 procents bonus extra, vad gör den? Vad gör den med dig?

Björn: Det är klart att det är en sporre, det är klart att man gärna vill tjäna de extra pengarna genom att leverera ett bra reslutat, va.

R: Och att bara ha en fast lön då och säga att du har så bra betalt så du ska väl leverera ändå?

B: Jag tycker att det är viktigt att med en betydande del rörligt va, det får folk motiverade att för göra ett extra bra jobb:

Hans företrädare Olof Faxander kritiserades öppet och hårt. Utländska företagsköp för miljarder, chefskarusell, för dålig vinst. Men bonus fick han år efter år, totalt 14 miljoner i kortsiktig bonus.

R: Nu har du presenterat du ska sälja vissa verksamheter, du är sugen på aquisitions också att köpa något, sa du, om du gör en massa dåliga företagsaffärer, kommer det trilla in bonusmiljoner ändå?

B: Nej, det gör det inte.

R: Det gör det inte?

B: Nej, och tittar man på historien här nu då på Sandvik så har vi haft fem tuffa år bakom oss.

R: Och dåliga företagsaffärer?

B: Ja, och dåliga affärer.

R: Men chefen din företrädare fick en massa bonus ändå?

B: Nej, jag tror han fick en begränsad del för prestationen i bolaget, han hade en ganska stor fast lön, men när gäller..

R: Han har fått 14 miljoner i bonusar senaste åren.

B: Ja, det får du ta då…

(prat i mun)

B: Jag tror att… det där har nog varit, det har nog varit ordentligt, om man inte har levererat så har man inte heller… sen kan man säga…

R: Han fick ju till och med sparken sista året?

B: Ja. Det har du ju märkt att så är det ju i den här branschen va, och har man ett sånt jobb som jag har så får man ofta vara beredd på att om man inte levererar det man förväntar sig, så kommer man få gå. Det vet man om, om man har det här jobbet. Och det ingår väl kanske lite grand i den ersättning man har också.

R: Men hur får du ihop då att man får sparken för att man inte gjort ett bra jobb, och ändå trillar bonusen in?

B: Nej, men det är nog ganska ovanligt.

R: Ja, men det skedde ju på Sandvik? Din företrädare fick?

B: Ja, men det får du ta med den styrelsen.

Men Sandviks styrelseordförande Johan Molin vill inte vara med på nån intervju.

Folksam är en av dom ägare på börsen som förvaltar svenskarnas pensionsmiljarder

Som ägare vill dom gärna kosta på vd:arna topplöner säger dom, men bara om dom presterar högre avkastning till pensionsspararna.

Carina Lundberg Markow, chef ägarstyrning Folksam

C: Vi älskar när det klirrar i företagens kassa, och det också klirrar i våra sparares, alltså fondspararnas kassa. Det är ju det bästa som kan hända, för då får folk bättre pensioner. Så då gör det inget om man får bra betalt. Problemet är att det inte alltid klirrar lika tydligt i pensionsspararnas kassa som det gör i vissa av direktörernas.

Men några få vd:ar jobbar helt utan bonusklirr i kassan visar vår nya granskning. Två av dom har tvingats bort från bonusfesten av regeringen.

Telias vd har ingen bonus, för när Uppdrag granskning 2009 avslöjade ökade chefsbonusar i statliga företag satte regeringen stopp för bonusarna helt.

Och så SEBankens vd, hon var en av bonusdirektörerna i vår granskning 2006.

Annika Falkengren, vd SEB

Annika: Det är kul, det är jättekul, alla tycker nog inte det, men jag tycker det är fantastiskt kul, det måste jag säga.

R: Men är det inte tufft och flängigt och jobbigt?

A: Jo, det är klart, men.. nackdelen, som är tuffast är att det är väldigt, väldigt svårt att göra något spontant. Men är man med i själva cirkusen sen, då är det rätt kul.

Hon har fortfarande aktieprogram.

Men kortsiktiga bonusen rök i finanskrisen med Anders Borgs bonusstopp.

ur Uppdrag granskning 4 mars 2009

Annika: Jag har själv avsagt mig, eller avbett mig om att inte ta emot någon rörlig ersättning för 2008, därför jag vill ha fokus på den här banken och vad den här banken levererar.

Swedbank har ingen vd-bonus och hade inte det för tio år sen heller.

Handelsbanken har inte heller infört bonus för vd.

Vi passar på att fråga nuvarande ordföranden om det när han håller presskonferens om att vd fått sparken.

Pär Boman, ordf Handelsbanken

PB: Det sista jobbet han hade i banken, blev lite för svårt. Han räckte helt enkelt inte till. Jobbet blev lite för stort. Man skulle uttrycka det som att vi gjorde en felrekrytering.

Men han tror inte att vd hade gjort ett bättre jobb så han sluppit sparka honom om han haft en bonus att jobba mot. Han håller fast vid gamle ordföranden Arne Mårtenssons bonusmotstånd.

Boman: Bonusar har ju en karaktär av att vara kortsiktiga. Och jag tycker det är svårt att kombinera ett slags kortsiktigt incitament med ett väldigt långsiktigt åtagande. Så att, helt enkelt svårt att konstruera någonting som är bra. Det andra skälet tycker jag det är, och det har jag ju så att säga erfarenhet av själv från mitt eget vd-skap, att i goda tider är det faktiskt lite enklare att vara vd för en bank. Men på botten av en finanskris, när det brinner och smäller överallt och det är turbulens och allt detta, då får man ju jobba dygnet runt. Så egentligen så jobbar man ju mer då. Och ibland har jag också känt att det egna, värdet av den egna arbetsinsatsen sannolikt är lite större när det blåser som mest. Så skulle man ha en bonus, som på något sätt vore prestations-, arbetsrelaterad, då borde man vända på kuttingen. Vilket, måste jag säga direkt, innan du klipper här, vore helt orimligt.

Reporter: Skulle man inte kunna ha bonusmålet rädda banken om det blir finanskris, och så får man bonus om man lyckas med det då?

Boman: Jo, det kan du ju säga, det skulle ju kanske så… men då skulle då vd:n ha ett incitament, ett ekonomiskt incitament att det blir finanskris. Och det känns ju heller inte bra, (skratt), så att jag tror vi ska avstå det.

Ingen vd-bonus på banken alltså – eller jo, vi upptäcker att en av storbankerna bryter av rejält: Nordea.

Casper von Koskull, vd Nordea

R: Men du har möjlighet att få 100 procent av din fasta lön i kortsiktig bonus?

Koskull: Variabel, ja, det stämmer, det stämmer.

R: Hur ser du på det?

Koskull: Egentligen ju en del av en kompensationsmodell, en variabel som är ganska vanlig, i själva verket borde jag inte kommentera det, det är ju styrelsen som beslutar det. Och…

Ja, efter finanskrisen har Nordeachefen fått tre gånger högre tak för den kortsiktiga bonusen. För tio år sen hade vd max 35 procent av fasta lönen i bonus, och nu har styrelsen höjt taket till 100 procent av lönen, det är maxgränsen enligt lag för att man ska få driva en bank. Men styrelseordförande Björn Wahlroos som slog ihop kort och långsiktig rörlig ersättning till det nya bonusprogrammet, vill inte svara på våra frågor.

R: Får du mer bonus om du ökar avkastningen?

Koskull: Som den har setts så… så är nog svaret nej, alltså den är inte… Igen kommer vi tillbaka till hur du lägger det, om du gör mekaniska sätt och lägga den där variabelkompensation, inte bara för mig, utan generellt i industrier, är det otroligt farligt, för då får du just det beteendet som du säger, kortfristigt driver en siffra. Man kan inte göra det, man får inte göra det.

Reporter: Är riskerna större i Nordea för att du är den som har rörlig ersättning?

Koskull: Egentligen en fråga till styrelsen, men som jag sa, jag driver banken för bankens bästa och kundernas bästa, det är det enda som driver det.

Tillbaka till Handelsbanken. För ordföranden där är inte riktigt lika renlärig i sitt bonusmotstånd som det verkar. Efter SCA-skandalen med jaktresor förra året tvingades dom gamla makthavarna bort, och ny ordförande blev Pär Boman.

Pär Boman, ordf Handelsbanken

R: Du är ordförande i SCA också och där är det bonusar, ska du plocka bort dom också?

B: Jag tror att man i varje företag ska titta på vad är mest lämpat och fungerar i olika bolag och nu har vi resonerat om hur jag ser på situationen i Handelsbanken, med anledning av vårt vd-byte.

R: Är det samma risker med bonusar där?

B: Nej, jag skulle vilja säga att SCA har byggt upp sin verksamhet där rörlig ersättning på vissa medarbetargrupper ter sig naturligt och ligger också i samklang med hur man driver bolaget, man ska nog se på det här väldigt bolagsspecifikt.

Pär Boman är den enda ordföranden som gett bonus som vi lyckas träffa. Vi ber samtliga ordföranden i dom svenskbaserade bolag i vår undersökning som gav bonus till vd förra året om en intervju för att få svar på varför bonus till vd är bra, och hur man ser på riskerna. Men ingen tar emot för intervju.

Men vår bonus-vd från förra programmet, Göran Gezelius, som var vd för Gunnebo, honom får vi träffa igen.

GG: Tjena Johan.

R: Tjena.

Han har fått sparken från Gunnebo sen sist. Nu är han styrelseproffs, och ordförande i Aktiespararna.

Göran Gezelius, fd vd Gunnebo

G: Jag har faktiskt en säkerhetsdörr här, den är som ett kassaskåp. Ett av sista minnena från Gunnebo, fast det är inte en Gunnebodörr. Nej, men det är som en kassaskåpsdörr, så här bor jag tryggt kan man säga.

R: I förra programmet så var det Michael Treschow som bjöd på kaffe.

G: Jaha.

R: Det verkar än svårare att få börs vd:ar och börs-styrelseordförande att ställa upp idag, tycker jag?

G: Jaså? Lite underligt.

R: Bonusarna, morötterna, vad har hänt där? På tio år.

G: Där har det inte hänt så mycket annat än, tror jag, en viss allmän insikt om att det här är lite slumpmässigt. Ungefär det som forskarna förde fram i programmet för tio år sedan. Nu talar vi om de största här då bolagen, det är ju helt andra belopp. Då kanske där vd har en fast lön på 10-12 miljoner och så han kanske har en rörlig möjlighet på åtta till. Så frågar man dom, kan alltså få 20 miljoner om det går bra va, vill du hellre ha 14 eller 15 miljoner helt fast? Då kommer de flesta att säga nej, det vill jag inte, därför att det är liksom kul, även om det är lite Trisslott över det här så är det ju roligare att kunna få nånting, så att säga.

Och vår granskning visar att just dom kortsiktiga bonusarna, med årets siffror som mål, har ökat.

Fyra bolag har lägre tak än för tio år sen och två har som vi sett tvingats ta bort bonus helt, men 15 stycken – mer än hälften av alla bolag i vår granskning har höjt taket för kortsiktig bonus till vd.

Ofta handlar målen för bonus om årets omsättning, vinst och lönsamhet.

Per Strömberg, professor Handelshögskolan

Per: Årets vinst kanske inte alltid är den absolut bästa indikatorn på långsiktigt värde om det är så att årets vinst pumpas upp därför att man inte gör de nödvändiga långsiktiga investeringarna som kostar pengar idag, men ger avkastning imorgon.

Anders Borg, den moderate finansministern som ledde ett korståg mot bonusar under finanskrisen började efter valförlusten 2014 jobba i finansbranschen och näringslivet. Vi träffar på honom på ett finansseminarium på Grand Hotel i Stockholm.

Anders Borg, fd finansminister

Borg: Där, jag tror att det är du som leder och så går jag efter dig.

R: Jag trodde det var du.

R: Håller du med professorn på Handels om att det kan vara riskabelt att ha kortsiktiga rörliga ersättningar med finansiella mål?

A: Jag tror man ska koppla dem till långsiktiga mål och jag tror man ska se till att de är kopplade till direkt risktagande i bolagen. Alltså företagsledningarna ska ha en betydande del av sitt eget sparande i de bolag de är verksamma i.

R: Hur ska man se på bonusar utanför finanssektorn, är det samma risker där med kortsiktiga rörliga ersättningar?

A: Det finns alltid risker med att man får ett överdrivet risktagande. Å andra sidan så måste man motivera medarbetare och man måste också kunna rekrytera och man måste kunna få de som jobbar att dra åt samma håll, så att det finns sådana behov i företagen.

Anders Borg är numera vice ordförande i Kinnevik, ett av dom bolag i vår granskning som fördubblat det kortsiktiga bonustaket till vd, från 50 till 100 procent av fasta lönen.

R: Hur ser du på det då?

A: Det har gjorts en rad förändringar, det huvudsakliga är att man har förskjutit systemen till att de i huvudsak bygger på aktieägande, och det tror jag i grund och botten är sunt.

R: Men de här kortsiktiga rörliga ersättningarna, de är väl inte bara aktie..?

A: Fast de har ju i större utsträckning än tidigare förskjutits till att handla om aktier.

Per Strömberg

professor Handelshögskolan

P: Ett felaktigt utformat incitamentssystem, som baseras på fel variabler, kan ju få en vd att fokusera för mycket på fel sak.

R: Och vad innebär det?

P: Och det kan ju vara väldigt dåligt för bolaget.

R: Vad kan det betyda i värsta fall för bolaget då?

P: Ja, då kanske bolaget i värsta fall går under eller försvinner eller blir uppköpt eller går i konkurs.

Göran Gezelius, fd vd Gunnebo

G: Det är först när du har suttit i många år som vd och det har gått bra nästan hela tiden, då kan du väl klappa dig och säga att det här gick bra och jag har nog bidragit till det här, och vi har några sådana exempel idag på börsen. Ja, då tycker jag man säga att det är inte mycket att orda om egentligen, det är klart att det är pengar som folk som inte har dom aldrig kan få, men det är ju inte tur, det tror inte jag, det är inte tur 10 år i rad och det är stora ökningar och det är bara en ganska liten del av den ökningen som har kommit vd tillgodo. Jag tycker det är inget att säga om.

R: Men om..

G: Men det finns fullt med andra exempel. Alltså folk som har ungefär lika mycket pengar och får de i aktierelaterade program, och aktien går så där, den går sådär. Det är det som är, det är egentligen det som väcker diskussioner i press och vrede hos folk, va. Och det är klart, då slår man lite grand mot alla. Vestberg nu till exempel i Ericsson till exempel, är uppe till diskussion, hur kan det blir så jäkla mycket ersättningar när aktien går sådär bara?

Och bland dom som har allra högst bonustak finns Ericsson.

För tio år sen kunde Ericssons vd få 80 procent av sin fasta lön i bonus. Nu har bonustaket fördubblats – till 160 procent av den fasta lönen.

Kristian Wiberg

Kristian Wiberg: De kanske lägger hela sin tid på det här och kanske jobbar 80 timmar i veckan, så det är klart de ska ha bra ersättning för det också. De kanske har ett helt annat engagemang i företaget än vad kanske många av de anställda har, då är det inte fel att de får en bra ersättning för det. Men det är ju inte rimligt att man får det om företaget går dåligt.

Vi går tillbaka till Ericssons förra kris och första programmet.

Då hade vd bonus för att sälja ut Ericssons tillgångar.

ur Uppdrag granskning 14 mars 2006

Jan Hedlund, dåvarande ordf Ericsson Metall

R: Vilka fastigheter var det de sålde då 2001 då?

JH: Den fastigheten, inklusive alltså hela det kvarteret här kan man säga. Plus den här fastigheten här.

JH: Ju mer du sålde ut utav företagets egendomar, fastigheter, testlaboratorier, fabriker. Ju högre bonus fick du.

Ericsson hade varit i jättekris, och miljarderna flödat ur bolaget. För att vända utvecklingen snabbare fick vd bonus på kassaflödet, men då vräkte man ut fastigheter. Allt som såldes innan årsskiftet gav vd bonus men Ericsson fick i slutändan betala hyran även för fastigheter dom inte använde längre

Bengt Rydén, dåvarande ordf Sjunde AP-fonden

BR: Och det är ju ett exempel på att det är farligt, kortsiktigt som det var frågan om här, ett år va. Sätta den typen av mål, för det tvingade ju fram, det skapade incitament att göra affärer före årsskiftet och det är inte säkert att de affärerna hade blivit riktigt desamma om man haft lite längre tid på sig.

Skylt: Göteborg september 2016            

Vi återvänder till Ericsson, till Lindholmen Science Park i Göteborg, här jobbar ingenjörer med programvaruutveckling, och dom, går precis som Ericssonanställda i resten av landet och väntar på nya varsel.

Hannes Marcks, mjukvarutvecklare Ericsson

R: Hur tror du det blir här i höst då om det blir nya varsel?

Hannes Marcks: Ja, antar att det slår symmetriskt över Ericsson, jag vet inte vad vi är, om vi är en tiondel av Sveriges anställda så kanske det blir en tiondel av dom som ska gå härifrån. Ett par hundra kanske, jag vet inte. Svårt att säga, det är tråkigt när det sker.

I sin jakt på bättre lönsamhet har Ericssonchefen slagit till med stora varsel och nedläggningar, varje år sen 2011 har anställda i Sverige drabbats, totalt runt 5 000 personer, visar vår granskning. Han har anställt också, men det sista han gjorde bara några dar innan han fick sparken, var att avisera nya varsel igen. Eller kostnadsprogram som han kallar det.

Hans Vestberg, dåvarande vd Ericsson

Hans Vestberg: Självklart får vi nu addera mer kostnadsprogram, rätt omfattande kostnadsprogram som vi lägger på nu både för att marknaden kommer ner, och för att vi vill säkerställa Ericssons lönsamhet och investeringar som vi behöver göra.

Men nu varnar ingenjörsfacket. Vd har varslat så mycket och ofta att inte bara medlemmarnas jobb utan även själva företaget är i fara. Det har blivit för svårt för dom som är kvar att göra jobbet tillräckligt bra, säger facket.

Tomas Blidberg, Sveriges ingenjörer

Tomas: Det sänker så att säga produktiviteten.

R: Och en väldigt konkurrensutsatt bransch, måste man inte möta det då med att skära ner kostnader och varsla?

Tomas: Det är inte så att vi säger det att företaget inte måste ställa om, att man ibland måste spara, att det måste ske omställningar. Men det som förstör företaget, när man löser det hela tiden med nya varsel, nya stora besparingar.

Och dom som jobbar kvar har fått allt hårdare sparkrav på sig.

Tomas Blidberg: Det sprider sig också ett sparande, närmast absurt ibland. Om man har en situation, där jag behöver åka ner till Lund för att stötta en uppstart av utveckling, Ericsson finns ju i Lund och tågresan kostar 245 kronor, men jag får inte ett godkännande upp i chefsledet, så jag kan inte resa. Sen kanske man får det där godkännandet förr eller senare, alla kan inse när man pratar om det att självklart ska man kunna resa va, men det infinner sig nån sorts låsning i företaget. Det finns fler exempel, på svårigheter att skaffa sig en tillräckligt bra och kvalificerad telefon.

R: Telefon?

Tomas: Ja, faktiskt.

Och nu rapporteras om flykt från Ericsson.

Att spetskompetens lämnar företaget, och motivationen är körd i botten

Tomas: Vi ser idag att det är fler och fler som också söker sig ut på arbetsmarknaden, den öppna arbetsmarknaden. Det är ju en väldigt god arbetsmarknad, och byter jobb. Tyvärr sett ur företagets synvinkel så är det ofta människor man vill behålla på företaget.

Torbjörn Wästerlid, ingenjör Ericsson

R: Är du rädd för att bli varslad?

Torbjörn: Nej, jag är ung. Det finns en miljon jobb där ute. Jag är faktiskt inte alls rädd för att bli varslad, men det kan ju hända. Personligen är jag inte rädd, men det är ju tråkigt för folk i en annan situation kanske.

Och samtidigt som han sparat i företaget har vd själv blivit allt dyrare. Hans fasta och rörliga lön tillsammans steg från 19 miljoner första året till 30 miljoner sista året. Totalt 124 miljoner kronor i lön under vd-tiden på Ericsson. Och så aktier för 35 miljoner i det långsiktiga aktieprogrammet, och på det pension 43 miljoner till. Sammanlagt 200 miljoner drog han in på sitt jobb innan han fick sparken.

Och då väntade nya miljoner i avgångsvederlag.

Erik Sigvardson, systemledare Ericsson

R: Det här att ledningen får så mycket bonus när både ägarna är missnöjda och facket har också haft väldigt mycket kritik mot hur det är skött, vad säger ni om det?

Erik: Ja, det är väl ett mysterium kan man väl säga, men det är väl så det verkar vara upplagt.

Carina Lundberg Markow, chef ägarstyrning Folksam

CLW: Ja, det avspeglar ju de mål som man satte upp för honom. Är det någon som ska klandras här så är det ju egentligen styrelsen som satt målen på det sättet att det kunde ge den här utväxlingen.

Vi försöker fråga styrelsens ordförande, Leif Johansson, om det här men han vill inte vara med på nån intervju.

Vår granskning visar att bonusmålen som vd jobbade mot alla handlade om pengar, det var kassaflöde, rörelseresultat och omsättning som vd lyckades så bra med att han var värd 16 miljoner extra i kortsiktig bonus förra året enligt styrelsen.

Och när vi kollar ser vi att kassaflödet och rörelseresultatet har ökat. Omsättningen, eller försäljningen, har också gått upp, det är det första som står i årsredovisningen om 2015.

Fast han tycks ha fått upp försäljningen med hjälp av företagsköp och stark dollar.

– för när man räknar bort företagsköp och valutaskillnader så minskade försäljningen i stället med 5 procent.

Har vd alltså fått bonus för att dollarn har gått upp å för att köpa företag?

Tomas Blidberg, Sveriges ingenjörer

T: Ja, och är det på det viset så låter det som en konstig ekvation, ja.

R: Det kanske är bra att köpa företag?

T: Eh, det beror alldeles på, på vilket sätt man köper företag och vart det leder någonstans med facit i hand. Så att jag tror inte att man generellt kan säga att det är bra att köpa företag.

Vi gör ett försök till att få svar från styrelsens ordförande Leif Johansson.

Telefonintervju

Karin Hallstan, Ericssons informationsavdelning

R: Men vi har ju den här frågan då alltså, är det verkligen meningen att vd ska få bonus för att köpa företag, när man först på lång sikt vet om det blev lyckat? Eller kan det till och med öka risken för att vd gör dåliga företagsköp?

Karin Hallstan: Nej, jag kan inte säga något annat än att han har avböjt. Så att det är liksom, det är det som är läget.

Vi får till sist ett svar från Ericsson, där de skriver att de gör en grundlig utvärdering innan styrelsen beslutar om företagsköp. Och att:

”[…] förvärv har inte bidragit signifikant till koncernens totala omsättning för innevarande år, och därmed inte heller bidragit nämnvärt till ökad utbetalning av rörlig ersättning för vd.”

Före detta vd själv Hans Vestberg svarar inte på våra mejlade frågor.

Erik Sigvardson

systemledare Ericsson

Reporter: Hans Vestberg fick 16 miljoner i bonus det sista året?

Erik Sigvardson: Ja, det var ju kul. För honom.

Reporter: Vad tycker du om det då?

Erik Sigvardson: Ja, det var han väl uppenbarligen inte värd då eftersom han fick sparken.

Jens Linnér, ingenjör Ericsson

Jens Linnér: Men hur ska dom locka nästa vd? Det blir också ett saftigt avtal liksom.

R: Vad betyder det i så fall?

Jens: Ja, då får vi väl se hur han presterar?

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.