Foto: SVT

Bittra druvor

Publicerad

UPPDRAG GRANSKNING · Läs manuset till Bittra druvor, en granskning av den sydafrikanska vinproduktionen där anställda vittnar om dåliga arbetsvillkor. Reporter är Tom Heinemann.

När molnen rullar in över Taffelberget i Sydafrika utspelas enligt legenden en kamp mellan det goda och det onda.

Och på vinodlingarna, här i Västra Kapprovinsen, pågår också en kamp.

Mer än 50 miljoner liter vin exporteras från Sydafrika till de nordiska länderna, varje år.

I Sverige ligger sydafrikanska viner på tredje plats   på Systembolagets säljlista.

Men få av oss konsumenter känner till villkoren för dom som producerar det vin vi köper så stora mängder av.

Siyabuela, lantarbetare: My dream is like everyones dream. To have a house, a car and a proper home with the wife and everything. To have a proper job who can pay you a living salary, that you can know that at the end of your life, your family will benefit out of it, you know.

Här, precis som i Sverige, har alla anställda laglig rätt att organisera sig fackligt, och rätt till goda arbetsförhållanden. I Sydafrika finns också lagstadgad minimilön.


Dessutom kräver Systembolaget att ägarna till de vinodlingar som Systembolaget samarbetar med ska följa en speciell uppförandekod.

GRAFIK

”I hela den här kedjan ska mänskliga rättigheter respekteras och acceptabla arbetsvillkor råda. (…) Vi följer upp att uppförandekodens krav efterlevs genom revisioner hos leverantörernas producenter och på odlingar.”

Ur policy Systembolaget

En av de organisationer som ska fungera som Systembolagets ögon och öron i Sydafrika heter WIETA.

WIETA ska slå vakt om en etisk och hållbar produktion

GRAFIK

”WIETA:s uppförandekod reglerar normer för arbete, hälsa och säkerhet och ska se till att dessa efterlevs, att arbetarnas rättigheter främjas och förbättringar av arbetsvillkoren inom jordbrukssektorn uppnås…”

Ur uppförandekod WIETA

I dag har nära hälften av de nästan 3 300 vingårdarna och producenterna i Sydafrika ställt sig bakom de etiska regler som kontrollorganisationen WIETA har fastställt.

De får använda WIETA:s märkning,  bara om de följer reglerna:

Linda Lipparoni, vd Wieta: There is a contract, that the winery need to undersign and the conditions in that contract states very clearly that if a site certification lackses, that that wine is no more eligible to carry the seal.

I Sydafrika bor och lever över 100 000 arbetare på vingårdar.

Långt utanför offentlighetens ljus.

Vi vill prata med dem och se hur de har det, men flera vingårdar säger nej när Uppdrag granskning frågar om vi får hälsa på.

GRAFIK

”…er begäran om tillträde till Leeuwenkuils anläggningar med en undersökande journalist avslås härmed (…) Vi vill också göra er uppmärksamma på att det är ett brott att inkräkta på privat egendom och att Mr W Dreyer förbehåller sig rätten att lägga fram såna anklagelser.”

Brev från vingården Leeuwenkuil

Men vi har fått uppgifter om allvarliga missförhållanden, att lagen bryts, på vingårdar, så vi väljer att komma oanmälda.

Reporter: Så nu blinker den ikke mere.

Uppdrag gransknings team beslutar att använda små, diskreta kameror för att dokumentera förhållandena inne på de privata vingårdarna.

Men man håller ett öga på oss – samma dag som teamet påbörjar den tredje resan i Sydafrika, skickas det här meddelandet ut till över 130 aktörer i vinnäringen:

GRAFIK

“Det har kommit till vår kännedom att en utländsk man och kvinna besöker gårdarna. De ställer oetiska frågor till arbetarna och vinklar det hela negativt.

Var försiktiga och undvik dem så långt möjligt.”

E-post från branschorganisationen Robertson Wine Valley

En av de vingårdar som levererar till Systembolaget är: Leeuwenkuil. Så här presenterar ägaren Willie Dreyer sig själv och sin familj på gården.

En bild väsensskild från arbetarnas verklighet på Leeuwenkuil.

Av hänsyn till deras säkerhet har vi valt att dölja identiteten på de arbetare som vågar berätta.

Arbetare: I have been working for Leeuwenkuil for 15 or 16 years.

We work in the vineyards with farmwork.

We get R105 per day (ca. 62 SEK).

Reporter: Have you told the farmer that the minimum wage is 128? (76 SEK).

Arbetare: We just have to be satisfied with what we get.

Det hon berättar om är en olagligt låg lön, och vi hör detsamma från de manliga arbetarna.

Reporter: And you work 12 hours every day and you are paid 130 rands (77 SEK) for 12 hours.

Anonym: Yes.

Reporter: So no overtime?

Anonym: No overtime.

Vi börjar förstå varför ägarna till vingården inte vill ha besök av journalister.

Trevor Christians, generalsekreterare fackförbundet CSAAWU: They don’t want you to see the lie. And you will see more than that lie. You will see people that looks like slaves.

Vi får tag i ett stort antal lönebesked för arbetarna på Leeuwenkuil som vi visar för facket.

Karel Swart, vice generalsekreterare fackförbundet CSAAWU: What we see here is that it’s about 80 percent deductions, so this deduction exceeds violations of the South African laws of the country. All the deductions on housing and electricity must not exceed 20 % meaning that if you buy food or any other expenditures, so this combined thing must not exceed 20.

Men direktören på Leeuwenkuil vill inte prata med Uppdrag gransknings team.

GRAFIK

“...vi varken kommenterar eller tillåter intervjuer som utgår från ogrundade anklagelser”

E-post från Kobus de Kock, vd Leeuwenkuil

Direktören hänvisar i mejl till att vingården är certifierad enligt Wieta och att han inte vill diskutera arbetsförhållandena med journalister.

Reporter: Today the Managing Director, Kobus De Kock from Leeuwenkuil wrote me that off course all our laborers from Leeuwenkuil has freedom of expression. They are free to talk to anyone?

Karel Swart: It is a total lie. It is a total lie. I can’t tell you how many workers there that has been dismissed from Leeuwenkuil.

Vad vet då svenska Systembolaget om arbetarnas och fackets kritik?

Systembolaget har gjort inspektioner på Leeuwenkuil, och så sent som i mars i år var även högsta ledningen för Systembolaget på vingården. Ett besök som uppenbarligen infriade förväntningarna.

GRAFIK

”Jag vill uttrycka ett uppriktigt och varmt tack för att ni tog emot oss under vårt besök nyligen i Sydafrika. Vi uppskattade den öppna dialogen och lyssnade med stort intresse på presentationen av Leeuwenkuil och ert arbete med hållbar utveckling.”

E-post från Marie Nygren, vice vd Systembolaget

Karel Swart, vice generalsekreterare fackförbundet CSAAWU: Either Systembolaget is blind or deaf. If you can’t see what is going on in Leeuwenkuil – or you can’t hear what is going on on Leeuwenkuil.

See, these pay slips are legal pay slips. It’s legal in terms of the law

It is a clear violation of the South African laws. It’s a clear violation of Wietas ethical standards. It’s a clear violation of Systembolaget’s ethical code.

Leeuwenkuil är godkänd av kontrollorganisationen Wieta och vinindustrins arbetsgivarorganisationer.

Så gårdens viner bär, liksom alla andra exportviner från Sydafrika, den här märkningen på flaskhalsen.

Dessutom, har WIETA godkänt att vinerna från Leeuwenkuil får ”rättvisemärkas”, trots kravet att arbetarna ska ha minst minimilön.

GRAFIK

”Betalning till arbetare, däribland fast eller tillfälligt anställda vingårdsarbetare, som är lägre än fastställd minimilön (…) är därför ett brott mot WIETA:s regler.”

Ur uppförandekod WIETA

Men i stället för att straffa en vingård som bryter mot de etiska regler vingården antagit anser Wieta att man ska föra en dialog:

Linda Lipparoni, vd WIETA: The approach that Wieta takes during a process of a mediation for example if we find that there is a violation on a particular farm, and we investigate the violation, the producers along with stakeholders involved in that particular incident that need to through a process of mediation.

That process of mediation, Wieta believes needs to be a developmental process where you put all the stakeholders together to try and resolve the particular issue, identify the root course of what that issue is and then seek to restore the relationship on the farm.

Efter att vi har fått tag i lönebeskeden från Leeuwenkuil-gården är det dags för ett nytt möte med Linda Lipparoni.

Linda Lipparoni, vd Wieta: Look, this is very serious. We will have to take it up and I’m glad that we now have copies. We have to take it up with Leeuwenkuil.

Enligt fackets ledare tillkallades polis, när arbetarna på Leeuwenkuil ville träffa sin fackförening.

Karel Swart, vice generalsekreterare fackförbundet CSAAWU: What we normally see when we will enter the farm, he closes down the gates that makes it impossible for us to come in and he threaten us. In the past he phoned the police and tell the police, as soon as he see me on the farm, he phone the police and the police is following me.

Vinodling kräver ofta besprutning med gifter.

I regel används många olika kemiska bekämpningsmedel medan druvorna mognar på vinstockarna under perioden september till januari.

Reporter: How many times do you think you will spray every year?

Försäljare av kemiska bekämpningsmedel: Wine you spray from starting of September/October and it is 6 – 9 times.

Reporter: 6 to 9 times?

Försäljare av kemiska bekämpningsmedel: Yes.

Leslie London, professor, University of Cape Town: Anything like that is toxic. It’s designed to kill a weed or an insect. And the grade of the toxicity. The problem with most pesticides is that we might understand the acute toxicity well, but we understand the chronic long-term effect much more poorly.

Många av gifterna som används här har varit förbjudna länge i Skandinavien.

Och enligt Sydafrikansk lag ska alla som arbetar med bekämpningsmedel använda skyddsutrustning som tex ansiktsmask och stövlar.

Men under resorna i Sydafrika ser vi inte någon arbetare använda skydd mot de farliga kemikalierna.

Facket menar att gifterna ofta orsakar sjukdomar hos arbetarna.

Shirley Davids, juridisk assistent, CSAAWU: The health issue. It’s not good for people because they are spraying pesticides. The tractor is buzzing on this side; the people are working on that side. And I know of a woman that looks like she’s burnt because of pesticides, her skin is getting off, she’s getting pink of that. But still it’s not their problem.

Leslie London, professor, University of Cape Town: If you are not working safely and if you are not aware of the risks you will be exposed and you might develop acute toxicity and you might develop these long term problems.

Certainly dizziness is a very common symptom. It’s a symptom of a class of pesticides. These are the Organophosphates such as Chlorphyrifos which is widely used.

Just insektsmedlet klorpyrifos är förbjudet i livsmedelsproduktion i Sverige, Danmark och Norge.

Leslie London, professor, University of Cape Town: It’s an obligation for any employer in South Africa to ensure surveillance and monitoring of workers. To ensure that they are trained and to ensure that they understand what they are doing. The Occupational Health and Safety Act is very clear and it’s actually quite a strong piece of legalisation. The problem is enforcement.

Professorn anser att myndigheterna inte är tillräckligt noggranna.

Leslie London, professor, University of Cape Town: So the department of labour hardly ever to go to any farm to inspect, unless there is somebody who has died.
 

Reporter: Have you had any training in using this?

Arbetare: No.

Reporter: No training.

Både lagen och WIETAs regler slår fast att vingårdarna inte får låta arbetarna använda de giftiga bekämpningsmedlen utan utbildning och nödvändig säkerhetsutrustning.

Reporter: Not to be rude, Linda. But are you doing your work properly?

Linda Lipparoni: Tom, it’s a really, really important question and I think the fundamentals of Wieta is that NGO’s that are working in these regions and trade unions that are working in regions – they have a fundamental role to play to be our eyes and ears and to bring any of those violations or bad labour practices to our attention.

And I’d be very interested to find out which farms they were, because we will clearly follow up on those farm. But unless we actually have the feedback, and I think the challenge is that workers often are not comfortable enough to give that feedback.

På hösten, under högsäsongen, syns ofta fastanställda arbeta sida vid sida med en allt större grupp gästarbetare från länder som Lesotho, Zimbabwe och Tanzania.

De flesta av säsongsarbetarna bor som Thaolang, från Lesotho. Hon har smort in ansiktet med en tjock kräm, för att det skyddar bättre, menar hon.

Thaolang Qhobosheane, gästarbetare: It’s because I want to protect the skin from the pesticides on the farm it’s not because of the sun, but because of the chemicals.

There are many other workers who also is affected by the pesticides.

We get allergies and rashes.

Reporter: How much are you paid for a week?

Thaolang Qhobosheane: Sometimes 200 or 300 (117 – 176 SEK).

Reporter: But if I divide your weekly salary, you only get around 60 Rands (35 SEK) a day?

But do you know that this is below the minimum wage?

Thaolang Qhobosheane: Most of the workers are paid by piece – almost all of them.

I know it’s not legal, but what can I do. On all the farms it’s piece work.

It is very hard work, and I have to be very quick if I want to earn 60 Rands (35 SEK) a day.

Just det stigande antalet gästarbetare, som desperat söker efter jobb, pressar ner lönen långt under den lagstadgade minimilönen. Ofta så lågt som 4 kronor i timmen, berättar James på ett av fackförbunden.

James Cornelius, fältarbetare fackförbundet BAWSI: The migrant workers are mostly paid 55 rand a day (32 SEK).

Reporter: And the normal wage is?

James Cornelius: The normal wage is 120 rand at the moment (70 SEK).

Också hos Wieta känner man till problemen med dumpade löner och dåliga arbets- och levnadsförhållanden.

Linda Lipparoni, vd Wieta: In terms of current legislation that has been tabled, there is currently a very, very contested debate, because there is a lot of exploitation that happens within these very structures. Particular among the most vulnerable workers and that’s women.

Francina Mabolokang, gästarbetare från Lesotho: My name is Francina. I’m 23 years old and I’m from Lesotho. I struggled in Lesotho.

Reporter: There are no jobs?

Francina Mabolokang: No.

Francina berättar att hon inte arbetar för bara en gård, utan åt ett företag som hittar olika gårdar och jobb åt henne.

Det gör även de flesta andra gästarbetarna vi träffar.

Reporter: Do you have family back in Lesotho?

Francina Mabolokang, gästarbetare från Lesotho: Yes, I have family and children back in Lesotho I really miss them, especially the children.

Det här är ett av de mest populära sydafrikanska vinerna.

På Systembolagets hyllor, och i övriga nordiska länder, finns en rad olika viner från Robertson Winery,  en av Sydafrikas största vinexportörer.

Druvorna kommer från 35 vingårdar i området som tillsammans utgör kooperativet Robertson Winery.

Vinet, från Robertson Winery, är godkänt av kontrollorganisationen Wieta, en garanti för att vinet produceras under sjyssta villkor.

Men redan för tre år sen, 2013, varnades Systembolaget för att något inte stod rätt till på en av vingårdarna: La Colline.

GRAFIK:

”På gården La Colline har 6 arbetare avskedats och deras kontrakt ensidigt ändrats. Vissa av de avskedade arbetarna har bott och arbetat på gården i över 20 år och de hotas nu med uppsägning och avhysning.”

Brev till Systembolaget juni 2013

Sarah Windvogel, fd arbetare, vingården La Colline: My name is Sarah Windvogel and I worked on La Colline farm for 20 years. When we joined the union and the strikes started, and we were not supposed to be part of a union.

But we joined the union anyway and that is when the fight with the farmer started.

Samuel Windvogel, fd arbetare, vingården La Colline: My name is Samuel Windvogel. I lived and workes on La Colline farm for 27 years.

This is also were I met and after a while she moved in.

We got married and our children were born there.

That’s how we got connected and married there.

Actually I was born on this farm as well as my children were.

We raised the children and send them to school, and we actually also got married on this farm.

The farmer treated us like pigs so I joined the union.

But the farmer didnt like that. And he would clean the farm from union members

Ägaren till La Colline vill inte ställa upp i en intervju, men skriver i ett svar på Facebook att de fd arbetarna slutat av egen vilja, och att ingen har vräkts från sin bostad.

I dag bor Sarah och Samuel Windvogel i utkanten av staden Robertson.

Samuel Windvogel : That bush. This one. That’s my toilet.

You can see how my house looks like.

Reporter: How many people are you here?

Samuel Windvogel: Five plus two. Seven.

Reporter: You are seven people in this house?

Samuel Windvogel: Yes!

Reporter: You don’t have any water here?

Samuel Windvogel: No water.

Reporter: No water?

Samuel Windvogel: Just water in those three.

We are cooking food from this.

Efter apartheidregimens fall och det första demokratiska valet i Sydafrika, 1994, infördes en reform som la ansvaret för arbetarnas bostäder och arbetsförhållanden på vingårdarnas ägare.

Som ett motdrag från ägarnas sida blev många medarbetare uppsagda och återanställda som tillfällig arbetskraft, utan rätt till bostad.

Senare infördes en ny lag som gav arbetare över 60 år som varit på en gård sen före 1997, och som arbetat där i mer än tio år, rätt att bo kvar på gården resten av livet.

Vingården La Colline är godkänd av kontrollorganisationen WIETA. Sarah minns besök av WIETA när hon och Samuel bodde på gården.

Sarah Windvogel, fd arbetare, vingården La Colline: I can remember when I came from work. Zandra came with WIETA with an overseas guest. I was busy making food on the open fire and she asked why I am making food outside. I told her there was no electricity.

The foreign man wanted to see my house, but they (WIETA) didn’t like that.

The foreign man went in and saw the kitchen and the toilet and asked how can we eat like this? 

And then I said we have been without electricity for about six months.

Trevor Christians har lett fackföreningen CSAAWU de senaste sju åren. Han säger att Systembolaget och de andra nordiska uppköparna är väl medvetna om hur leverantörerna bryter mot både lagar och etiska riktlinjer.

Trevor Christians, generalsekreterare lantarbetarfacket CSAAWU: They know. They know, it’s not just us that told them so. The Human Rights Watch have told them so. The ILO report told them so, the government report have told them so. So they are quite aware of the conditions on the majority of South African farms.

Också fackföreningen Sikhula Sonke, som främst organiserar kvinnliga arbetare, har varskott Systembolaget åtskilliga gånger.

Henriette Abrahams, generalsekreterare fackföreningen Sikhula Sonke: Johan Larsson is the South African buyer of Systembolaget, so he would be the South African representative coming three or four times every year he comes and purchases wine or taste what’s the new wine and so forth for the Swedish market for Systembolaget. We are not being heard. We are not being heard. We are talking and talking and talking but nothing has changed from Systembolaget’s side.

Varken Johan Larsson på Systembolaget eller direktören för vingården La Colline som levererar druvor till Robertson Winery vill medverka i programmet.

GRAFIK:

”Någon intervju är inte möjlig (…) Vi tar avstånd från dessa falska anklagelser och har inga ytterligare kommentarer.”

Svar av ägaren till vingården La Colline

Den före detta vinarbetaren Deneco Dube försöker organisera arbetarna, men berättar att den som går med i facket riskerar att straffas.

Deneco Dube, biträdande jurist: On many farms. On many, many farms farmers don’t like unions, even though it’s a constitutional right for workers to join a union.

They don’t like unions on their farms. So when workers join the union for the first time, according to law, you have to send the list of union members to the farm.

The law gives them 30 days. Within the 30 days, you will search for and find the leader, or someone speaking out on the behalf of workers.

Even if it’s lawful, or if it’s unlawfully he dismiss them. He believes that, when you cut the leaderships head, the whole body is nothing anymore.

Hos Wieta som godkänt vingårdarna slår man ifrån sig och lägger ansvaret på varje enskild gårdsägare.

Linda Lipparoni, vd Wieta: Individually each farm and each cellar is committed to ethical trade. As an organization one cannot be held responsible for the day to day behavior that would happen on a farm.

Karel Swart, vice generalsekreterare fackförbundet CSAAWU: You see Wieta is a very toothless organization. There have been many complaints to Wieta. There were complaints as far as five or seven years ago. Wieta is basically the mouthpiece of the bosses. I can say: Wieta is not there for the workers. Wieta does not play a neutral role. Wieta are not supporting the workers. Wieta are not enforcing ethical standards. All what Wieta do is to collaborate with the farmers and deny that the farmers ever do the things.

En liten bit från La Colline ligger vingården Eilandia. Även här plockas druvor till Robertson Winery, som blir till vin på svenska Systembolagets hyllor.

Och även här har kontrollorganisationen Wieta gått i god för att arbetsförhållandena är ok. Men vi börjar känna igen bristerna.

Reporter: Did you use mask and gloves?

Edwin Plaatjies, fd arbetare vingården Eilandia: Yes, we had mask but it was not comfortable to wear. It makes you very hot.

Reporter: Did you ever get sick?

Edwin Plaatjies: Itching, chest problems and breathing problems.

Och den som klagar över smutsigt dricksvatten eller låg lön kan, enligt arbetarna,  råka illa ut.

Edwin Plaatjies, fd arbetare vingården Eilandia: I have raised my concerns about the water problems on the farm. I said that we should treat each other with respect.

The farmer must have the same respect for me as I have for him. He told me that if I’m not going to do what he says, I must resign and leave the farm.

Även Edwins kollega berättar att han sparkades – för att han hade begärt att få sin övertidsersättning.

Fd arbetare Eilandia: I was a waterman on the Eilandia farm. Edwin and myself  didn’t strike, we only asked for our overtime. That’s all we asked for. The farmer dismissed us, just like that.

En representant för Robertson Winery uppger senare för Uppdrag granskning att de arbetare vi intervjuat inte sparkats för att de krävt övertidsersättning eller organiserat sig fackligt – utan att de sagts upp i enlighet med arbetsrätten (i SA).

Men flera fackföreningar tecknar en mörk bild av arbetarnas villkor på vingårdarna.

Henriette Abrahams, generalsekreterare fackföreningen Sikhula Sonke: People say that Apartheid is gone, but if you go into our rural areas, you will find that Apartheid is still very much alive. (…) We still have assaults. We still have Union bashing. You still get atrocious bosses, or employers, treating their people still as slaves. You still have this: You are worth less than me. You are my employee, and you shall do as I tell you, despite what the law say.

Siyabuela, lantarbetare: People can’t hold someone who sees something that is wrong, because if I see that something is wrong, I speak that it is wrong and it can’t be done like that. You must know your working rights, even on farms.

But at a farm you can’t say ‘this is right, and this is wrong. You can’t say, or you will be fired. They don’t speak to you, they say: ‘You come to politic here to my people. Get out of my farm.’ You must do exactly what they say to you.

På organisationen TCOE, som bl.a. arbetar för att förbättra arbetarnas utbildning, beskriver Mercia Andrews vinets väg från jord till bord.

Mercia Andrews, chef (landsbygdsrörelsen) TCOE: How wine gets to the table is not a straight-forward journey. It’s often a journey of real hardships and a journey of deprivation.

It’s a journey that is filled with many, many challenges for the farm worker. In many cases they are deprived of a social life. They live in the remote areas, there is no public transport for them to do anything over the weekends, or in the evenings, to go and see a film, just the most basic of social things is a challenge.

Then the wages that they earn; they earn peanuts, they can barely survive.

Även i Sydafrika är det olagligt att säga upp en kvinna för att hon blivit gravid. Men ”Margareth”, gravid i sjätte månaden, berättar att det var just det som hände henne.

”Margareth”, fd arbetare: When he got to the farm he said that the women’s work is unsatisfactory and we don’t pick enough grapes. If we can’t work properly we must go home. So I told him but I’m pregnant and does not expect me to lift the heavy baskets. He told me to stay at home if I cant work anymore

Men när kontrollorganisationen Wieta besökte vingården Eilandia var det i stället förbättringarna som hamnade i fokus.

Linda Lipparoni, vd Wieta: From the conversation that we had with the workers they had said to us that there had been huge improvements. That a lot of the grievances that they previously had with management, had been addressed and that they felt that the process they had regarding the communication was in fact working.

And that was the feedback that we had.

Reporter: We have a man there. He was dismissed because he was outspoken to the farmer and said that the drinking water was dirty.

Linda Lipparoni, Wieta: You know. That didn’t get raised among the workers. You know we asked if there was still issues that they wanted to raise – which is why the committee actually would have the opportunity to meet the workers and certainly those issues weren’t raised.

Karel Swart, vice generalsekreterare fackförbundet CSAAWU: He dismissed a lot of workers – so when workers complaint about dirty water and health and safety – then he victimize the workers. He intimidates workers. He dismisses workers and so on.

So how it is possible that a person that is not allowing freedom of speech, a person that is in violation of the ethical code – how is it possible that he serves on the board of Robertson Winery.

Vi försöker, förgäves, få ägaren till Eilandia, Mechau Viljoen, att svara på den allvarliga kritiken.

Alla vingårdar som omnämns i programmet får detaljerade frågor om de förhållanden Uppdrag gransknings team funnit på vingårdarna, men ingen av ägarna vill medverka.

Så vi fortsätter till Robertson Winery för ett samtal med direktören, Bowen Botha. Också han har fått våra frågor.

Reporter: Good morning. The questions I raise in my film is very serious allegations against Robertson Winery.

And I think that it’s very important that Robertson Winery get’s a chance to speak.

Anonym: Yes, I know that Bowen discussed it with our members yesterday, but I think it’s best to speak to Bowen about it.

Till slut får vi hjälp, av kontrollorganisationen Wieta.

Som ordnar så att vi får träffa Robertson Winery’s direktör och exportchef, i Wietas lokaler.

Reporter: Oh, hi.

Bowen Botha: Bowen Botha.

Reporter: Tom Heinemann.

Bowen Botha: Pleased to meet you

Reporter: Pleased to meet you

Men det blir inte som vi tänkt oss.

Geoff Harvey, exportchef Robertson Winery: We are certainly not going to talk to you on camera. We can have a chat and we can talk to you on issues in the process and that sort of thing. But we are certainly not going on camera.

Reporter: But I was told yesterday that you wanted to participate in an interview?

Geoff Harvey: No, No, No, No.

Geoff Harvey: Can you turn it of?

Kameraman: Yes, I´m not filming.

Geoff Harvey: The simple reality is that you want to paint the entire industry in a bad light. That is your motivation.

Robertson Winerys ägare vet att vi träffat arbetare som vittnat om farlig arbetsmiljö, olagliga uppsägningar och vräkningar.

Men vi kan inte ge cheferna några namn, av rädsla för att fler arbetare då skulle förlora jobbet.

Bowen Botha, direktör Robertson Winery: I’m telling you now. You are wrong.

We have evidence you don’t have. You made allegations without the proof. We will provide the truth

Reporter: Will you say that on camera?

Bowen Botha: You come and do the investigation but without giving us the opportunity to give you the truth.

Reporter: But you don’t want to say that on camera?

Geoff Harvey, exportchef Robertson Winery: No, I don’t want to shake your filthy hand. You are a disgusting piece of rubbish

Med på mötet var även Wietas direktör, Linda Lipparoni. Kort efteråt mejlade hon det här:

GRAFIK:

”…personalen och jag är fortfarande chockade av de händelser som ägde rum på fredagen och bestörta över det respektlösa och oförskämda sätt som ni… behandlades av Mr Harvey och Mr Botha.”

e-post från Linda Lipparoni, vd WIETA

Den hårda tonen under mötet med de två cheferna får styrelsen för Wieta att reagera. Det visar ett antal mejl som Uppdrag granskning tar del av.

WIETAs ordförande Mzukisi Mooi skriver:

GRAFIK:

“Kära vänner

Jag är fullständigt mållös … och förfärad – minst sagt …”

e-post från Mzukisi Mooi, ordförande WIETA

Styrelsen i Wieta består av nio personer. Fyra från arbetstagarsidan och fem från vinproducenterna.

En av dem är viceordförande Donald Mouton, som representerar vinproducenterna. Även han ger sig in i debatten:

GRAFIK:

“Välmenande rundabordskonferenser med Systembolaget förbättrar tyvärr inte situationen för särskilt många lantarbetare.

För mig personligen verkar det som att modernt slaveri tillämpas på många gårdar, och lantarbetaren betraktas nästan som arbetsgivarens ‘egendom’.”

e-post från Donald Mouton, vice ordf WIETA

Också den dåvarande styrelseledamoten Henriette Abrahams från fackföreningen Sikhula Sonke svarar:

GRAFIK:

”Här är det uppenbart att makten är ojämnt fördelad och att producenterna, särskilt de mer välbärgade, tycks tro att de äger Wieta som ett marknadsföringsverktyg.”

e-post från Henriette Abrahams, fd styrelseledamot WIETA

Till slut tycks alltså flera i Wietas styrelse ifrågasätta sitt eget arbete.

Men fram till nu är det ändå just Wieta som intygat för resten av världen att arbetarna behandlas väl på Robertson Winerys vingårdar.

Och trots alla uppgifter att de får mindre betalt än vad lagen tillåter, utsätts för gifter och avskedas för att de protesterar mot förhållandena så fortsätter statliga Systembolaget att köpa in vinerna. Och vinproducenterna kan fortsätta att sätta den attraktiva Wieta-märkningen på flaskorna.

Reporter: Are there wineries or farms that has been – literally speaking – kicked out of Wieta. Have you have any incidents of that?

Linda Lipparoni, Wieta: We haven’t had incidents of – as you say -  wineries have been kicked out. I think it’s important, Tom to understand that this is not necessary the approach that Wieta will take.”

För arbetarna i Västra Kapprovinsen är hösten förbi.

En ny säsong väntar.

Importörerna är på plats. Nya viner ska provas och recenseras.

Karel Swart, vice generalsekreterare fackförbundet CSAAWU: We raised the things with Systembolaget for the last five to six years. Systembolaget is quite familiar. We met Systembolaget in Sweden and we meet with Systembolaget in South Africa. Systembolaget even send out their own auditors to follow up on complaints. That’s about three to four years ago. And until now we so no improvement. After the audits from Systembolaget the situation became from bad to worse.

Märket på flaskorna som ska garantera att vinet från Sydafrika är producerat under drägliga förhållanden gäller, enligt Siyabuela, inte för honom.

Siyabuela, lantarbetare: I am still young; I’m the future. I am bright, I can travel the world, I can see things from somewhere, I can go to other countries. I can do anything. But, if you don’t have something to do yourself, if we don’t have contacts for going somewhere else. That’s why we end up in farms. All of my life I am on a farm. Millions in exports come back, but me as a poor person who is working with this minor labour I am getting nothing. I become poor.

Men det finns de som fortfarande hoppas på förändring.

I slutet av augusti i år gick arbetare på Robertson Winery ut i strejk.

De krävde en fördubbling av lönen som i dag ligger på mellan två och två och ett halvt tusen (2000 och 2500) kronor i månaden.

Mercia Andrews, chef (landsbygdsrörelsen) TCOE: I think you, as a consumer of South African red wine, you have to help to change those conditions by making ethical choices, by beginning to say that you will only drink red wine that comes from farms and from distillers that take into account these conditions and that are willing to make changes in the lives of farm workers, and that they treat farm workers with human dignity and don’t deny them their rights.

I STUDION:

Karin Mattisson, programledare: Systembolaget lovar väldigt stort, ni har uppförandekoder, ni har stämplar på flaskorna som garanati för mig som konsument att allt går rätt till. Ändå ser det ut så här som arbetarna vittnar om. Hur kan det va så?

Ida Ingerö, biträdande presschef Systembolaget: Jag skulle vilja börja med att säga att det är finns vissa saker som vi ser i det här programmet som är absolut oacceptabla, samtidigt vill jag vara tydlig med att Systembolaget har arbetat med vår uppförandekod för goda arbetsvillkor sedan 2012. Och det är ett arbete som vi hela tiden bygger ut.

Karin Mattisson: Vad är det som är oacceptabelt?

Ida Ingerö: Ja jag skulle tex vilja ta upp den här unga kvinnan som kallas Margaret i filmen som är gravid i 6e månaden och om säger att arbetsgivaren inte har gett henne lättare arbetsuppgifter utan hon får gå hem utan lön. Där måste vi gå till botten med vad som har hänt i det här fallet.

Karin Mattisson: Det är ju inte bara det här fallet, utan det är flera andra arbetare vittnar om – klagar man på vattnet kan man få sluta, mar får inte organisera sig, man pratar om olagliga löner.

Du säger att ni har jobbat med det här varför ser det ut så då?

Ida Ingerö: Det man ska va medveten om är ju att om man tittar på vinets väg från den enskilda vingården till hyllan på systembolaget så har vi odlaren, tillverkaren vi har den svenska importören och vi har slutligen systembolaget. Vi har ju ett regelverk som alla är skyldiga att följa i varje led det är också därför vi också bygger ut vårt arbete med att göra kontrollen i riskländer.

Karin Mattisson: Men då undrar man hur ser den kontrollen ut för när vi åker dit får vi en helt annan bild än den ni ger sken av finns att det är schyssta arbetsvillkor. Ni har stämplar på flaskorna som ska garantera att det är ok att köpa det här vinet från Sydafrika.

Ida Ingerö: Jag delar inte riktigt din bild där, om man läser vår ansvarsredovisning, årsredovisningen så ser man tydligt att vi pekar på en rad brister och det är något vi arbetar med att åtgärda. Sen skulle jag vilja säga till den som är tv-tittare och som är kund hos systembolaget om man vill göra skillnad så har vi i vårt fasta sortiment det som finns i alla butiker så har vi ju nio stycken produkter från Sydafrika som är etiskt märkta. Alltså Fairtrade eller fair for life.

Karin Mattisson: Men hur ska kunden kunna veta allt det här – för vi går ju in i en butik och ser att här är det en stämpel som säger att det gått schysst till och så har det inte gjort det.

Ida Ingerö: Får jag bara fråga vad är det för stämpel du pratar om?

Karin Mattisson: Jag pratar om Wieta-stämpeln, dom som ska vara era ögon och öron. Dom säger själva att dom har inte sparkat ut nån från organsiationen för att dom misskött sig men vi kan visa på flera allvarliga brister. Och att arbetarnas villkor är långt ifrån schyssta.

Ida Ingerö: Vi har många ögon och öron på plats, fackliga företrädare intresserorganisationer, initiativ som Wieta men det är ju också så att vi kommer förstärka vår plats-närvaro i riskländer just därför att vi ser att vi behöver ha örat ännu mer mot marken.

Karin Mattisson: Känner du till att det är sådana här förhållanden där?

Ida Ingerö: Ja vi känner absolut till att det är svåra förhållanden, vi har ju varit på plats och granskat dom här och gjort så kallade revisioner på flera av de farmarna ni har besökt. Och där har vi pågående åtgärdsplaner.

Karin Mattisson: Följer dom eran uppförandekod? Är det vad ni har sett när ni har varit på plats?

Ida Ingerö: Nä, men det man ska veta om uppförandekoden och åtgärdsplanenerna är att vi gör kontroller av riskländer just för vi vet att det finns problem.

Karin Mattisson: Men då undrar jag ändå att man samtidigt kan gå ut och lova konsumenter om att det ä schyssta arbetsvillkor – man följer mänskliga rättigheter?

Ida Ingerö: Jag tycker inte att vi lovar konsumenter, jag tycker att vi är tydliga om man tittar på tex vår ansvarsredovsning, alltså årsredovisning så redovisar vi tydligt att det är tuffa förhållanden att vi gör många nedslag i våra kontroller, att vi ställer krav på förbättring för att det är problematiskt i Sydafrika.

Karin Mattisson: Men det vet ju inte jag som konsument, när jag går in och ska köpa en flaska vin från sydafrika och det finns en wieta stämpel som ska garantera att det gått schysst till. Hur ska jag kunna vete det

Ida Ingerö: Då skulle jag rekommendera dig som konsument att välja dom 9 fasta sortiment som har märkning etiskt på systembolagets hyllor.

Karin Mattisson: Men då känner ju jag mig lite lurad om det är så att alla de här andra med stämpel på faktiskt – det betyder ingenting.

Ida Ingerö: Det man ska veta om wieta är att det är ett initiaviv med 3300 medlemmar som syftar till att öka medvetenheten om gällande sydafrikansk lag och en vilja att följa den, det är ett positivt initiativ men självklart finns det problem.

Ida Ingerö: Vi tjänar inget, det finns ingen som tjänar på att Systembolaget vänder Sydafrika ryggen.

Karin Mattisson: Ni var där för några månader sedan Systembolaget och pratade med och fick information och en av de fackliga företrädarna sa att ni måste va både blinda och döva.

Ida Ingerö: Ja jag delar inte den bilden, vi ser ju att det finns problem i Sydafrika men sen vill jag också säga att det finns många odlare som gör ett fantastiskt arbete.

Karin Mattisson: Jo men om dom som är direkt berörda säger att dom får inget gehör. Ni är blinda och döva, hur reagerar du när du får höra det?

Ida Ingerö: Jag känner ju att vi måste göra mer, men jag har förtroende för att vi gör mer, vi bygger ut kontrollsystemet och vi kommer dubblera antalet kontroller från 2016-2017 Så jag skulle säga så här nä, vi är inte klara på något sätt vi vill göra mer och vi har plan att göra mer.

Karin Mattisson:I mars var ni på plats på Leuwenkuil och Marie Nygren vice vd skrev efteråt och tackade så mycket för ett fantastiskt och bra arbete.

Men då tänker jag tänker att det finns människor på dom här gårdarna som lever under förhållanden som påminner om ett modernt slaveri. Samtidigt inte ett ord om det i ett brev när man varit där på en kontroll. Hur hänger det ihop?

Ida Ingerö: Det besöket var ingen regelrätt kontroll däremot har vi gjort kontroller på Leuwenkuil och återkommit med ganska tuffa krav, jag vill också berätta att vi hade ju medarbetare för ett par veckor sen som bland annat reagerade mycket kraftigt på boendesituationen på Leuwenkuil där har vi bett en oberoende granskare att komma in under hösten och titta på boendesituation.

Karin Mattisson: Och var går gränsen för er när ni får rapporter om att det inte står rätt till? Var går gränsen – nej nu säger vi upp avtalet?

Ida Ingerö: Gränsen går när vi ser att det här och det här måste ni förändra och så sker inte den förändringen. Ser vi att man förändrar, man fortsätter förbättringen då fortsätter vi handla. För vi är övertygade om det är det bästa sättet att åstadkomma varaktig förbättring i Sydafrika.

Karin Mattisson: Och vad konkret kommer ni göra utifrån det ni sett i reportaget?

Ida Ingerö: Vi måste gå till botten med det.

Karin Mattisson: Då får vi återkomma helt enkelt

Ida Ingerö: Det får ni göra.

Karin Mattisson: Tack.

Karin Mattisson, programledare: Robertson Winery är ju som vi sett en stor leverantör till Systembolaget.

Inför sändningen av det här programmet vill de framhålla att de välkomnar all granskning och att de arbetar aktivt för att förbättra arbetarnas villkor.

Robertson Winery säger också till oss de låter arbetarna handla på kredit långt över den lagstadgade gränsen på 20 procent av lönen – men att man gör det för att vara schyssta mot arbetarna.

De anser också att om svenska kunder skulle sluta köpa sydafrikanska viner är det främst arbetarna på plats som drabbas.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer