Foto: SVT

Legitimerad

Publicerad
UPPDRAG GRANSKNING ·

Läs manuset till reportaget om den falska vårdpersonalen och ta del av delar av källmaterialet som samlades in. I spalten ”relaterat” till vänster finns materialet samlat i en lista. Reportaget är gjort av reporter Karin Mattisson och researcher David Lindahl och Åsa Erlandson.

Tidigt en decembermorgon i Sollefteå 2014. Ambulansen har just fått ett larm om en ung kvinna med diabetes som är svårt medtagen.

Sjuksköterskan som åker dit har arbetat vid ambulansen i närmare tio år.

Men han är ingen legitimerad sjuksköterska – och den här morgonen gör han ett misstag som senare kommer avslöja honom.

Mikaela Larsson:

– Ja när ambulanspersonalen kom in så kom även min mamma så det blev fullt med människor i min lilla tvåa, och dom liksom stannar i dörren till mitt vardagsrum och så sitter jag i soffan, och så frågar han hur jag mår och vad problemet är och jag sa det att jag har högt blodsocker och jag har inte fått ner det, och jag har tagit si och så många enheter med insulin extra och jag har fortfarande det här i blodsocker och jag har ett ketonvärde på 3.0.

Mikaela Larsson har diabetes sedan många år, och när hon den här morgonen kontaktar sjukhuset får hon rådet att ringa ambulans för att snabbt komma in dit.

Men när ambulanssjuksköterskan kommer hem till Mikaela gör han en helt annan bedömning.

– Och då gick han och pratade med sin kollega och när han kommer tillbaka då säger han att jag inte behövde åka ambulans utan jag kunde ta mig in till sjukhuset själv.

Reporter: Tog han några prover på dig eller så?
Han kom aldrig i närheten av mig.

Reporter: Hur reagerade du på att inte få åka med i ambulansen?
– Jag orkade inte bråka, det var knappt jag orkade lyfta min dotter så jag hade ingen ork över huvud taget till nånting.

Reporter: Hur pass allvarligt var det när du väl kom in på akuten?
– Ja vi behövde bara säga mitt namn så hann jag inte ens sätta mig ner så var vi inne på ett rum och  dom tog prover för att se hur surt mitt blod var och sen var det direkt upp till IVA.

Reporter: Till intensiven?
– Hm

Reporter: Och du blev inlagd på en gång?
– Ja

Reporter: Vad sa dom om ditt tillstånd?
– Dom sa det att jag hade tur som hade hållit mig vid medvetande så länge, det är olika från person till person men det kan liksom vända på en femöring att man är medveten och klar och sen så bara svimmar man och så vaknar man inte igen.

Mikaela som själv läser till sjuksköterska anmälde händelsen till Inspektionen för vård och omsorg – IVO.
– Ja jag ville ju bara att dom skulle liksom skärpa sina rutiner och kanske ge sina ambulanssköterskor lite bättre information om diabetes, så att dom vet att det är liksom ett allvarligt tillstånd.

IVO riktar så småningom kritik mot ambulanssjuksköterskan.

Han fick sluta – men inte på grund av den här händelsen.

Arkiv SVT Nord:

– Trots att det mesta pekade på att hon var akut sjuk fick hon inte åka med i ambulansen, i efterhand anmälde hon vårdmisstaget som kunde kostat henne livet – då framkom att den aktuella ambulanssjuksköterskan jobbat utan giltig yrkeslegitimation.

När han anställdes för tio år sedan var det ingen som kontrollerade att han verkligen var legitimerad sjuksköterska.

Häromåret när en nytillträdd chef begärde att få se hans legitimation insåg han att sanningen höll på att komma ikapp honom.

Så – han beslöt sig för att tillverka en egen – och kunde fortsätta jobba på.

Trots att det nu gått drygt ett halvår sen han avslöjades har dom ansvariga fortfarande inte rett ut hur han kunde jobba i så många år utan att ha legitimation.

Anders Lundin, länsverksamhetschef vid ambulansen Västernorrland:

Jag kan inte svara just i det här fallet hur det var på ambulansen då för jag var inte chef för den verksamheten under den tiden.

Reporter: Men vad har ni gjort för analys över att han har kunnat jobba här i tio år utan att vara sjuksköterska, färdig?

– Ja det är också en fråga jag inte kan svara på. Hur han har kunnat jobba så länge utan det som har hänt är ju att han inte har någon legitimation och att vi har tagit tag i det från att vi fått reda på det.

Han hade läst stora delar av sjuksköterskeutbildningen, men missat avgörande kurser sista terminen.

Tentan i läkemedelshantering skriver han om fyra gånger utan att klara den.

Ändå anställdes han – utan att arbetsgivaren gjorde den enkla kontrollen – ett telefonsamtal till Socialstyrelsens register.

– Vi tror på medarbetarna och vi tror på det dom säger är rätt och riktigt.

Reporter: Jo men jag som patient skulle ju inte vilja att ni bara trodde på utan att ni hade bevis för att dom här är kompetenta och riktiga.

– Ja idag har vi ju det, vi har ju kommit dit idag, visst.

Reporter: Men det är först nu.

– Ja men vi har ju otrolig, liksom ska jag säga, utveckling på sjukvården i ambulans till exempel, vi har jättebra system för att se till att dom har bra kompetens.

Reporter: Men hade inte Mikaela anmält honom så hade ju inte det uppdagats då heller.

– Nej precis visst, visst. Och då är väl det en nytta med det här.

Reporter: Men för att ni väljer att tro på och inte har gjort dom här kontrollerna som man så lätt kan göra med Socialstyrelsen.

– Ja det är lätt att va godtrogen det kan jag hålla med på, hm, visst.

Reporter: Hur kommer det sig att du förfalskade examensbevis och legitimation när du jobbade som ambulanssjuksköterska?

”Ambulanssjuksköterskan”:

Ja bakgrunden till att jag gjorde det?

Reporter: Ja?

Eh, chefen som vi fick då Marie, hon började begära in legitimation och så här av alla.

- Ja då fick väl jag mer eller mindre panik och insåg väl att nä men nu håller det på att gå åt helvete. Jag skulle inte kunna släppa bomben att jag inte var färdig.

Reporter: Hade du funderat någon gång under dom här åren att du skulle kunnat bli upptäckt?

Jo, det tänkte man ju nästan på varje dag.

Reporter: Hur gjorde du när dom då 2012 då bad er komma in med examensbevis och legitimation, hur gick du tillväga för att förfalska dom?

Ja, det fanns på nätet, det var väl sista utvägen jag hade. Ja, jag tänkte jag googlar får jag se och då dök det upp då.

Det var – i Mikaelas fall – en ren tillfällighet som avslöjade hans falska examensbevis, som han kopierat från nätet.

Och det är han inte ensam om, vilket bekymrar examenshandläggaren på Mittuniversitetet.

Agneta Sundvisson, examenshandläggare Mittuniversitetet

– Det vi ser det är ju att det är layout som inte stämmer med hur vi skriver ut, det kan va typsnitt, storlek på bokstäver det kan va datum, datum på kurser osv. Så att i det här fallet så ser vi ju att namn och personnummer är utbytt, det är inte riktigt där det ska vara i beviset.

Reporter: Här kan du också se att det är någonting med layouten.

- Ja den här kan jag säga är lite svårare att se. Det är ett ganska snyggt jobb. Men problemet blir att den här människan kan inte visa upp ett original. Och det är det som arbetsgivaren bör fråga efter.

Reporter: Har det här hänt förut?

Det har hänt förut, den första vi tittade på för några år sen det var ju en tjej som då inte läst en enda poäng i högskolesverige och jobbade som sjuksköterska.

Reporter: Hon hade fått jobb som sjuksköterska?

- Hon jobbade som sjuksköterska och en kollega tyckte att det var nånting som inte stämde och jag undrar om hon inte kontaktade Socialstyrelsen först.

Reporter: Hur många sjuksköterskor finns det som jobbar där ute som kan ha..?

Det är väl en spegling av samhället, likaväl som det finns inom andra ämnen och yrken, förfalskade dokument så finns det nog en lite del även då inom vården.

Det är arbetsgivarens ansvar och skyldighet att kontrollera att deras anställda, legitimerade sjuksköterskor och läkare verkligen har en yrkeslegitimation. Utan den får man inte jobba.

Och det är en enkel uppgift att kolla.

Ett samtal, eller ett mail och dom får svar direkt från Socialstyrelsens sk Hosp-register.

”Examen i morgon, stor dag” – skriver en stolt 22-årig sjuksköterskestudent på facebook.

Första jobbet blir på den psykiatriska intensivvårdsavdelningen på Ryhovs sjukhus i Jönköping som ”legitimerad” sjuksköterska.

Hade sjukhuset gjort den enkla kontrollen dom är skyldiga att göra – skulle man upptäckt att hon inte klarat sjuksköterskeutbildningen.

Hans Dahlberg, personalchef länssjukhuset Ryhov

– När hon var precis nyfärdig sjuksköterska, som hon var när hon kom till oss, så begärde vi in handlingar från henne som visade att hon var färdig sjuksköterska, sen så var nästa steg att begära in kopia på legitimationen. Den dröjde innan vi fick in ifrån henne och hon gav lite olika förklaringar till att den inte lämnades.

Reporter: Men fick ni in legitimationen någon gång så ni fick se den?

– Nej vi fick aldrig in den och det ju det som gjorde till slut att vi tyckte att bortförklaringarna eller förklaringarna att legitimation inte lämnades vart ganska ihåliga till slut, så då gick vi vidare med en djupare kontroll.

I två år jobbar hon som sjuksköterska med betyg hon själv förfalskat innan arbetsgivaren upptäcker det.

Reporter: Men ni hade kunnat ringa ett samtal till Socialstyrelsen och gjort den kontrollen och fått svaret direkt.

– Med facit i hand så är det nånting vi skulle ha gjort naturligtvis.

Hon polisanmäls – erkänner urkundsförfalskning men brottet är preskriberat och utredningen läggs ner.

Brott mot patientsäkerhetslagen – alltså den risk hon utsatt patienter för dagligen som falsk sjuksköterska – varken anmäls eller utreds.

I värmländska Torsby har man flera erfarenheter av bluffande vårdpersonal.

Eva Dahlén, Verksamhetschef Torsby sjukhus

Jag vet ju att min chef Karin sa – nej inte nu igen. Och så synade vi, vad hade vi gjort, och hur vi skulle agera framåt.

Det handlar om en man i 40-årsåldern från Halland som fick jobb här som nybliven läkare. Han hade just gått ut läkarprogrammet vid Göteborgs universitet och att han valde just Torsby sjukhus för att göra sin AT-tjänst gladde sjukhusledningen.

– Han fick en anställning som vik underläkare fram tills dess att papperna inom kort skulle lämnas till personalavdelningen.

Reporter: Vad var det för papper han skulle visa upp?

– Ja man måste visa upp, för att få AT – att man har godkänd läkarexamen.

Reporter: Och vad sa han om det? Hade han examen, sa han det?

– Ja alla som ska få AT har ju en examen, det är pappret från Socialstyrelsen som inte har kommit än.

Reporter: Och vad var hans förklaring till att han inte hade papper?

– Nej han hade ju lämnat in ansökan till Socialstyrelsen men det hade inte kommit än, det kommer inom kort.

Här är bilden från avslutningsceremonin vid Göteborgs universitet där han firar tillsammans med avgångseleverna som läst fem och ett halvt år för att blir läkare.

Men själv är han ny i klassen – han kom till Göteborg med ett intyg från universitetet i Köpenhamn. Han skulle bara läsa den återstående sista terminen i Göteborg.

Karin Åström, enhetschef utbildningsenheten Göteborgs universitet

– Ja han visade ju upp intyg nummer ett som visade då hur mycket poäng han hade och sen gjorde ju studievägledaren en bedömning av vad han hade kvar att läsa här i Sverige.

Reporter: Och det är inte så att man ringer och kollar med universiteten som regel, att är det här verkligen en..?

– Som regel så ska man göra det ja.

Reporter: Vad var det som gjorde att man inte gjorde det i det här fallet?

– Ja det här är ju ett danskt universitet och man godtar ju från dom nordiska länderna och Europa så.. så brukar man ju inte motkolla då.

Reporter: Jaha, så det gör man inte generellt, man tittar inte på…?

– Det gjorde man inte på läkarprogrammet.

Reporter: Gör man det nu?

– Ja den rutinen ändrades omedelbart efter att det här uppdagades kan jag säga.

Han klarade två kurser här – i radiologi och gynekologi men avslöjades när han misslyckades med tentorna i barnmedicin.

Plötsligt kunde han visa upp ett intyg för examenshandläggaren att han redan klarat den i Köpenhamn.

Karin Åström, enhetschef utbildningsenheten Göteborgs universitet

– Ja det kom som en blixt från klar himmel det hade hon ingen aning om. Sen ville han ju ansöka om examen och det gör man centralt på universitetet. Och då skickade han in ett studieintyg från Köpenhamns universitet och sa att han ville ha examen.

– För det första, så såg de ganska amatörmässigt gjorda ut, sen stämde dom ju inte. Det var olika radavstånd och det var olika text. Det fanns liksom, det såg inte proffsigt ut. Så då kontaktade jag Köpenhamns universitet.

– Jag mejlade honom och bad att han skulle förklara sig, samtidigt ringde jag till institutionen för pediatrik och då berättade hon att ja hon haft kontakt med den studenten och han arbetade på ett sjukhus sa hon – och då blev jag ganska förfärad.

Eva Dahlén, Verksamhetschef Torsby sjukhus

– Det ifrågasattes när han var och jobbade på akuten dock under handledning, att sköterskor började fråga om han verkligen är färdig det gjorde att de synade lite extra och han fick extra handledning men vi kan inte säga att han gjorde nåt fel och som sagt var vi har granskat journaler och ser inte att nåt är fel. Men möjligen gjorde han lite lite om man säger så, så han förstod någonstans var det brändes.

När sanningen kommer fram visar det sig att även stora delar av betygen från Köpenhamn var falska.

Karin Åström, enhetschef utbildningsenheten Göteborgs universitet

Alltså man ser ju här att det här är ju två olika skrivningar och så ser det ju inte ut.

Men här ser man här finns inga kurskoder som det står här, här ser det helt klart amatörmässigt gjort ut.

Reporter: Och det här – falskt, falskt, falskt.

– Ja det är ju det som han påstår att han klarat. Men det här intyget här visar ju att det har han ju inte.

Av läkarprogrammets 330 poäng hade han bara klarat knappt 60 i Köpenhamn och Göteborg, plus ytterligare ett antal poäng i Odense – hur många har inte gått att få fram.

– Ja jo man blir ju förskräckt, naturligtvis över, det är klart det är allvarligt i alla yrken men det här han arbetade faktiskt som läkare, jag kan ju tänka mig själv in i situationen att vara patient och lita på en person man tror är läkare.

Universitetet i Göteborg och Köpenhamn polisanmälde honom för hans falska betyg och han dömdes för ”brukande av falsk urkund” – till dagsböter.

Och han fick förstås sluta på Torsby sjukhus men landstinget i Värmland valde att inte göra någon polisanmälan.

Eva Dahlén, Verksamhetschef Torsby sjukhus:

– Personen hade ju redan slutat här och han blev anmäld eller situationen blev anmäld från två universitet och då tyckte inte vi hade mer att..

Reporter: Men jag tänker att han jobbade här ändå som underläkare, och brott mot patientsäkerhetslagen, han utsatte ju ändå människor för en risk bara genom att va så inkompetent egentligen då.

– Ja hm, jag kan inte säga annat än i samråd med Landstingets personalavdelning och universiteten så blev det inte så att vi anmälde det. Rätt eller fel men så blev det.

Den falska Torsbyläkaren själv delar inte alls den bild som universitetet och sjukhuset ger.

”läkaren”

– Jag är definitivt oskyldig. Helt oskyldig.

Reporter: Bara så att jag förstår dig då, du menar att du är felaktigt dömd på felaktiga grunder, universiteten har strukit kursen som du har redan läst, och allt är fel från början?

– Ja på grund av att jag blev lovad att jag kunde påbörja min kandidatdel utan att ha avslutat två moduler på bachelor-delen. Ja det är alldeles korrekt uppfattat av dig.

Reporter: Hur upplevde du själv alltså din kunskapsnivå som läkare när du började på Torsby sjukhus?

– Ja det är ju intressant att du säger det, min kunskapsnivå var... Jag var ju den bästa klinikern dom hade haft, så får ju du själv bedöma vad du tycker om min kunskapsnivå.

– Du är felinformerad.

Att utan legitimation jobba som legitimerad läkare eller sjuksköterska är ett brott mot patientsäkerhetslagen.

Men i flera fall vi granskar anmäls eller utreds aldrig patientsäkerheten – utan man fokuserar på själva lögnen eller urkundsförfalskningen.

Att ta på den vita rocken och chansa på att inte bli upptäckt kan ibland va helt riskfritt.

Den 1 dec 2010 får en 39-årig man jobb som läkare på medicinkliniken vid Landskrona lasarett. Han ger ett trevligt intryck, ”ambitiös och närvarande”.

I ansökan uppger han att examen från läkarprogrammet i Lund är från april samma år men något bevis för det får arbetsgivaren aldrig se.

Ändå förnyas hans anställning som AT-läkare fyra gånger av region Skåne under drygt tre år.

– Så det var ett antal saker nu på hösten som jag blev bekymrad över utifrån hans roll som läkare då, som AT-läkare.

Hösten 2013 har Jonas Tengsmar just tillträtt som verksamhetschef och får då flera varningssignaler om läkaren.

– Det var ju dom signalerna vi fick från hans placering på hösten i primärvården, dvs att han låg back i sin diktering, han skrev ut läkemedel som inte han skulle göra – det var den signalen vi fick från bland annat apoteket, och det var den här sammanlagda bedömning jag gjorde, som jag fick in under hösten där jag agerade.

Reporter: Hur allvarligt såg du på det?

– Då? Ja det var ju helt klart en patientrisk och jätteallvarligt.

Han hade inte skrivit journaler på 50 patienter

– han missar att skicka remisser, hävdar att tumörer tagits bort på en patient – men i efterhand visar det sig att dom är kvar.

– Skriver ut fel mediciner.

Och han skriver ut narkotikaklassade läkemedel till sig själv, sjukskriver sig själv, kommer för sent och är borta mycket från jobbet.

Jonas Tengsmar gör då en anmälan till tillsynsmyndigheten IVO eftersom han anser att patientsäkerheten hotas. Men då upptäcks också något annat:

Jonas Tengsmar, verksamhetschef medicinkliniken Landskrona Lasarett

– Nu hamnade vi i ett helt annat läge när vi fick svart på vitt att han var inte ens examinerad från läkarlinjen.

Det visar sig att han bara gått sju terminer – av elva på läkarlinjen.

Ändå hade han arbetat i drygt tre år som AT-läkare och behandlat över tusen patienter.

Trots det väljer sjukhusledningen att bara granska 30 journaler, slumpvis utvalda.

Dom signaler vi har fått till verksamheten, dvs vi har inte fått nåt patientklagomål, vi hade då också tittat i ett antal journaler, slumpvis utvalda journaler bakåt i tiden och där var inga konstigheter heller direkt.

Reporter: Men om du gör en anmälan för att det finns en patientsäkerhetsrisk och ni sen väljer att bara göra slumpvisa utvalda granskningar av dom journaler som han har haft, det kan ju finnas mängder av fel som ni har missat?

– Absolut. Det är klart det kan finnas.

Reporter: Varför gick ni inte till botten med alla patientjournaler som han hade att göra med?

– Jag har valt att avsluta ärendet och förhålla mig till det jag fick till mig att göra, alltså granskningen av dom här journalerna.

Reporter: Kan det idag finnas patienter som har felbehandlats av den här bluffläkaren?

– Jag kan bara spekulera men den här personen har ju träffat ett antal patienter och det är klart det finns kanske då behandlingar som är tagna sedan dess som är aktuella som gäller även idag.

K Vad tänker du runt det nu?

– Det är också jätteallvarligt ju. Det är ju helt… det är inte bra.

K Vad ska ni göra åt det, tänker ni göra någonting åt det?

– Ja där ärendet är nu och för min egen del så är ärendet avslutat.

Han tjänstgjorde som läkare på medicin och anestesin i Landskrona, kirurgen i Lund och vårdcentralen i Svalöv.

Och fortfarande idag kan det alltså finnas patienter som står på ordinationer eller fått diagnoser som är helt fel.

Men någon polisanmälan gjordes aldrig.

– Diskussionen om polisanmälan var uppe, och den diskussionen hade jag med koncernkontoret i region Skåne. Och dom tog det beslutet via – eh, med deras jurister att man inte skulle gå vidare med en polisanmälan.

Reporter: Och varför det?

– Jag kan inte riktigt svara på det varför man tog beslutet att inte gå vidare med en polisanmälan utan jag förhöll mig till det beslutet.

Reporter: Vad skulle nackdelarna vara med en polisanmälan eftersom man fattade det beslutet?

– Jag kan bara spekulera, men nackdelen kan ju vara att med allt vad det innebär att ha den här formen av händelser i organisationen, det är klart det skapar rubriker.

Reporter: Men det är den förklaringen du kan tänka dig, dålig publicitet för sjukvården här?

– Mh.

Jonas Tengsmar anmälde ju mannen till inspektionen för vård och omsorg för bristerna i hans yrkesutövning.

Men inte heller dom polisanmäler den falska läkaren.

Christina Carlsson, enhetschef Inspektionen för vård och omsorg:

– För att vi gjorde en bedömning utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv så är det bättre att granska hur vårdgivaren sköter sina legitimationskontroller över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Reporter: Hur kan det va bättre ur ett patientsäkerhetsperspektiv, man kan väl göra båda sakerna – att både granska och kritisera arbetsgivaren och polisanmäla en person som arbetat bedrägligt som läkare?

– Nu gjorde vi bedömningen att det var det här vi skulle göra för vi trodde att det här hade störst effekt för att komma till rätta med den här typen av problem.

Arbetsgivaren får bara kritik för att de anställde personen utan att kontrollera hans utbildning.

Och den anmälan som Jonas Tengsmar skickade till IVO om att läkaren var en patientsäkerhetsrisk – avslutas utan åtgärd.

– Personen i fråga är inte legitimerad – vi har tillsyn över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.

Reporter: Men jag måste fråga, är inte det absurt, att en person som har arbetat som läkare och har haft ett förordnande som AT-läkare och träffat patienter och kanske skadat patienter inte sen kan utredas av en tillsynsmyndighet. Vem ska göra det då?

– Men jag vet inte vad du menar, vad är det vi skulle kunna komma fram till utöver det vi har gjort.

Reporter: Ja vad tänker du själv? Ingen vet ju hur stor skada den här personen har gjort idag, varken ni eller arbetsgivaren. Ingen vet. Inte ens patienterna vet att dom träffat en läkare som var en bluff. Vad ska man göra. Jag tänker, är inte det ett ärende för polisen. Borde man inte polisanmäla en sån person?

– Vi har gjort bedömningen att vad vi gör det är att granska hur vårdgivaren tar sitt ansvar när det gäller att kontrollera kompetens och om personen i fråga har legitimation.

Reporter: Så den biten gick inte på, patienterna helt enkelt.

– Vi gjorde, jo, utifrån patientsäkerhetssynpunkt så gjorde vi en annan bedömning, hur vi valde att gå vidare.

Reporter: Men ni utredde inte vad som hänt patienterna eller tryckte på vårdgivaren att ta reda på vad som hade hänt patienterna?

– Nej.

Och det innebär att ingen av de över tusen patienter han behandlade nånsin kommer få reda på att läkaren dom mötte inte var en riktig läkare.

Själv fick han bara lämna tillbaka läkarrocken och gå ut genom dörren – några andra konsekvenser blev det inte för honom.

Just nu jobbar han som lärare på en grundskola i Skåne men han har uppenbarligen inte gett upp läkarkarriären. Bara ett halvår efter att han lämnat sjukhuset söker han jobb som bataljonsläkare vid Försvarsmakten.

Och när han inte fick det sökte han nyligen jobb där igen – som stabsläkare i hemvärnet.

Tomas Westerling, chef försvarsmedicinska enheten:

– Han uppgav att han var läkare och utöver det så var han, eller uppgav han att han var specialistutbildad inom kirurgi, ortopedi och/eller urologi.

– Vi läste igenom hans ansökan och tittade vad han hade och det lät ju jättespännande då innan man börjar titta vidare. Vi läste igenom hans CV och då började vi ana oråd, då det lät lite för bra, alltså det var alldeles för många specialistutbildningar på väldigt kort tid egentligen. När vi konstaterade det så var vi ju tvungna att kontrollera då den här faktan, och det gjorde vi mot Socialstyrelsen bland annat där vi kontrollerade om han hade legitimation – det hade han inte. Vi kontrollerade om han hade specialistbevis – det hade han inte.

Reporter: Gjorde ni någon polisanmälan när ni förstod att han försökte bluffa sig hit?

– Vi gjorde ingen polisanmälan för att vi kan inte jobba på det viset utan antingen fyller man kraven eller så fyller man inte kraven.

Hur många som utger sig för att vara läkare och sjuksköterskor – och som lyckats lura sina arbetsgivare är det naturligtvis ingen som vet.

Och inte ens när det upptäcks får dom som det här egentligen handlar om – patienterna – veta att den dom förlitade sig på var en bluff.

Och dom som bluffat – tycks inte bry sig.

Reporter: Hej, Karin Mattisson, Sveriges television. Uppdrag Granskning.

– Ja ha hej

Reporter: Jag har varit och sökt dig förut.

– Jaså

Reporter: Jag vill bara ställa en fråga till dig, för du vet vi håller ju på och gör ett reportage.

– Okej

Reporter: Där vi berättar om läkare och sjuksköterskor som jobbat utan legitimation som inte varit behöriga. Och du jobbade ju som läkare i över tre år.

– Jag är akut ointresserad av att tala om detta.

Reporter: Jo men det förstår jag, men jag kan ju få ställa den frågan som är jätteviktig.

– Ja och det var mitt svar.

Reporter: Ja du jobbade i över tre år som läkare, du behandlade över tusen patienter som inte har en aning om.

– Ni är snälla och stannar där.

Reporter: Dom har inte en aning om att du inte var en riktig läkare, vad säger du om det skulle jag vilja veta.

– Jag har ju precis gett mitt svar, okej?

Reporter: Men att dom, du har ju ljugit för dom.

– Du har fått mitt svar.

– Och vad är svaret

– Det du fick

– Att du inte vill prata om det?

– Just det.

”Maria”:

– Jag ringer för att jag vill veta om han har en läkarlegitimation. Så det blir ett väldigt kort samtal där jag egentligen skäms för att jag ens frågar. Och jag uppger läkarens namn och jag vill bara veta ifall han har läkarlegitimation. Svaret är ja. Jättebra, tack och hej, lägger på. Nöjd, ah, gud vad dum jag är som ringer, det är klart han har. Det här är Sverige.

Reporter: Du hade inte kunnat föreställa dig?

– Aldrig.

När ”Maria” ringer Socialstyrelsen för att kontrollera den läkare som inom kort ska operera henne får hon besked direkt – i sitt register ser dom att han har läkarlegitimation som de själva utfärdat i maj 2012.

Och de ser att han dessutom har specialistkompetens i plastikkirurgi.

Så – någon månad efter samtalet med Socialstyrelsen ligger ”Maria” på operationsbordet för en bröstoperation.

– Det verkade som att klinikansvarige var någon form av lärjunge, så han sydde på ena sidan medan läkaren sydde på den andra och sedan så rådgjorde de emellan sig ”Hur ser det här ut? Vad tror du om de här stygnen? Blir det här bra?”, och läkaren tittade och sa att jo det där är okej. De pratade engelska då, eftersom läkaren inte kan svenska.

Reporter: När började du sedan känna att det här, det blev inte bra?

– Först så vet man ju inte hur lång tid det tar innan det läker och blir som det ska vara. Man väntar, men sedan när det har gått några månader, kanske en och en halv, då kände jag att det här är ju, det här är inte riktigt.

Reporter: Du skickade ju en bild till oss, som jag skrev ut faktiskt, det är när du lutar dig framåt, vad är det man ser?

Här är implantatet, och allt det här är lös hud som faller fram men implantatet sitter fast.

Maria mår dåligt, har smärtor och är förfärad över resultatet av operationen – och när hon försöker få tag på läkaren på kliniken blir hon ännu mer oroad.

– Läkaren var inte kvar, så jag hade ju helst velat komma tillbaka till kliniken och bli undersökt av den läkare som då skulle ha varit ansvarig för operationen, men han var inte i Sverige då.

– Det kändes konstigt, olustigt.

– Och då började jag maila då med en handläggare på Socialstyrelsen.

Reporter: Och vad fick du då för svar?

”Läkaren har inte rätt att verka sedan nionde maj. Då han enligt Socialstyrelsens utredning hade ansökt om och beviljats läkarlegitimation på basis av förfalskade handlingar.

Reporter: Och det var allt du fick veta?

– Ja. Jag ställde en motfråga och undrade om man visste om läkaren över huvud taget var utbildad eller om alla handlingar var falska, men får till svar ”Jag kan inte bedöma hans eventuella kvalifikationer. Som missnöjd patient får du kontakta inspektionen för vård och omsorg.”

Läkaren fick sin svenska legitimation 2012 och ett av hans första jobb i Sverige var på en klinik i Helsingborg.

Marcus Gerlee, plastikkirurg:

-Vi hade en direkt kontakt med en handläggare på Socialstyrelsen som kunde entydigt svara att de här intygen var äkta. För det var ju kopior som vi fick se.

Reporter Så han hade svensk läkarlegitimation?

Han hade en svensk läkarlegitimation och bevis om specialistkompetens i plastikkirurgi.

Reporter. Hur var han då som kirurg när han kom hit och började jobba som kirurg?

– Det märktes att det inte fanns en grundutbildning inom kirurgi som man förväntar sig annars och finner hos den som presenterar en specialistkompetens.

– Så att vi lät den här lärotiden sträckas ut tills vi ansåg att det här är ingenting som vi kan ha kvar, för vi har inte varken råd eller tålamod att fortsätta.

När läkaren lämnar kliniken tvingas man korrigera ingreppen han gjort på ett tiotal patienter.

Men han fortsätter jobba som plastikkirurg och våren 2014 får han jobb på den klinik i centrala Stockholm där Maria blir en av hans första patienter – och troligen också den sista med den läkarlegitimation han bluffat sig till.

”Maria”:

– Jag blev inte förvånad. Helt ärligt. Jag borde ha blivit det eftersom att han hade legitimation innan och allting var bra, men det kändes som att ja, det var det, magkänslan som man ska lyssna på, men det gör man inte.

– Först så tänker man det här är Sverige, vad kan hända? Vi lever i en falsk trygghet här.

Läkaren ansökte om svensk läkarlegitimation med en examen från Pakistan.

Och med utbildning utanför EU måste man då först provtjänstgöra – och våren 2011 beviljar Socialstyrelsen att han får göra det inom allmänmedicin.

Men så blir det inte.

Istället skickar han in nya papper – från Gibraltar, som visar att han jobbat där i femton år som läkare.

Och då utfärdar Socialstyrelsen en svensk läkarlegitimation – och dessutom en specialistkompetens i plastikkirurgi.

Erik Höglund, chef Socialstyrelsens avdelning för regler och tillstånd:

Alltså Eu är en öppen arbetsmarknad och där har vi ju ett yrkeskvalifikationsdirektiv som reglerar vad vi ska ta in för handlingar och det har vi gjort från sökanden, och tittar på dom handlingarna. Om vi fattar misstanke eller det finns skäl för tvivel då kan vi göra ytterligare granskningar. Då gör vi det mot behörig myndighet.

Reporter: Och varför fanns det inga tvivel i det här fallet?

– Det är svårt för mig att spekulera i vad den utredaren som satt med det ärendet tänkte, men uppenbarligen så fattades det inga misstankar då, utan man hanterade ärendet med dom handlingar som hade kommit in.

Reporter: Men vad tänker du själv när du hör att om man kommer in med en ansökan om provtjänstgöring i allmänmedicin och man får det beviljat, sen kommer man in och säger plötsligt att jag har jobbat i femton år i Europa. Hur låter det för dig?

– För mig låter det som att man kan ha behörigheter både i sitt ursprungsland och i Europa och så väljer man sen att använda den istället, jag har svårt att sätta mig in i vad utredaren i det enskilda ärendet tänkte men uppenbarligen så har vi inte fattat misstankar i det fallet.

Reporter: Men är det inte nånstans märkligt tänker jag att om man ska jobba som en läkare med patienter och det hade räckt med ett mail för er eller ett samtal till Gibraltar i det här fallet och kolla stämmer det här och ni får svar direkt – nej det är falskt.

Ja det kan man ju tycka när man tittar på ett enskilt ärende.

Reporter: Men det är ju inte ett enskilt ärende vi har ju tittat på flera fall.

– Nej det finns ju flera fall. Men vi har cirka 12000, 10- 12000 beslut om året. Vi har inte, det är inte tänkt så att vi ska göra det här i varje ärende om vi ska följa direktivet vad man vill ha ut av oss i direktivet.

Reporter: Men då kan dom här förfalskarna slippa igenom för ni kollar inte mot myndigheter och universitet.

– Vi gör ju det i dom fall vi fattar misstanke. Och det har vi också exempel på att vi gjort i olika ärenden.

Reporter: Det låter ju högst osäkert. Men tanke på att dom här exemplen finns.

– Ja det finns exempel och det finns inga vattentäta system. Vill man lura systemet så kommer man, så harman kunnat göra det och man kommer fortsättningsvis kunna göra det också.

Reporter: Det finns ju ett system tänker jag, och det är ju att man ringer eller mailar till dom myndigheter vars intyg de kommer ifrån.

– Men då ska man komma ihåg det att det är yrkeskvalifikationsverktyget som styr vad vi får göra. Reglerar vilka handlingar vi får ta in.

Reporter: Vem förbjuder er att höra av er till en myndighet för att kolla finns den här utbildningen på det här universitetet, eller är det här intyget äkta?

– Det finns ju inget direkt förbud men vi ska ha skälig grund för tvivel.

Den här läkaren är inte ensam om att strunta i testet och istället komma in med ett europeiskt intyg som direkt ger den eftertraktade legitimationen.

Vi hittar fler exempel.

Reporter: Hej hej, jag söker…. Is he here? Can I speak to him?

– No. No he is not here right now.

Reporter: Do you know where he works now?

– He works, I cant remember the name of the area.

Reporter: Is it like, in the hospital or something?

– hm.

Reporter: I just want to speak to him, himself.


Mannen har varit legitimerad sjuksköterska i Sverige i nästan två år.

När han ansökte om svensk legitimation krävde Socialstyrelsen först ett godkänt kunskapstest, eftersom hans examen var från Nigeria och för att han inte tidigare jobbat inom EU som sjuksköterska.

Men något test gjorde han inte.

Och precis som plastikkirurgen skickade han istället in helt nya dokument – att han jobbat som sjuksköterska på Röda korset i Schweiz i tre år.

Å – några veckor senare får han det värdefulla beviset – att han är legitimerad sjuksköterska. Och strax efter får han sitt första jobb på Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Marina Uppenberg, avdelningschef psykiatriska kliniken:

– Han hade dels sjuksköterskeexamen, sen hade han en specialistutbildning som han hade gjort i England, om jag inte minns fel, sen hade han jobbat i bland annat Schweiz inom psykiatrin.

Reporter: Hur var han då som sjuksköterska?

– Ja alltså där fanns ju väldigt mycket brister och det märktes ju ganska på en gång, det kom flera stycken sjuksköterskor och ifrågasatte om ja, hans kompetens, alltså väldigt basicgrejer, han kunde inte medicinerna, han hade problem med provtagningar ja, det här var sånt som gjorde att vi drog örona åt oss till.

Efter bara två månader bär det av till nästa anställning på sjukhuset i Östersund.

Håkan Löfvenberg, enhetschef akutpsykiatriska mottagningen:

– Ja han var hos oss en månad då på den akutpsykiatriska avdelningen

Reporter: Vad var det som gjorde sen att han inte fick jobba kvar?

– Ja kort men sist så var det kompetensbrist, han kunde inte ens de mest basala omvårdnadsbitarna.

Reporter: Men när han visade så stora kompetensbrister, som ni såg hos honom, ni kontaktade inte någon myndighet, soc eller ivo för att anmäla det för han var inte kompetent helt enkelt?

– Nej och det borde vi ju gjort naturligtvis, men det vart en kort sejour och vi såg ju ingen som helst möjlighet att kunna ha han kvar utan vi önskade han bara lycka till så fick han åka tillbaka till Göteborg där han kom ifrån.

Nä det blev inte Göteborg utan det var hit han åkte – till Växjö. Å här fick han jobb som legitimerad sjuksköterska vid den rättspsykiatriska kliniken – men även här blev hans sejour kort.

David Wirdelöv, verksamhetschef Rättspsykiatrin

– Det som märks tydligt med den här gruppen individer som är rätt överensstämmande är att det finns brister bland annat i bemötandekompetens och relationskompetens. Dom som inte har den formella kompetensen funkar inte heller psykosocialt.

Reporter: Har du hört talas om något liknande?

– Nääaa, alltså det finns ju vad man kan säga bedragare bakåt i tiden som har lyckats med bedrifter, även om detta verkar vara en högre level på nåt sätt.

Reporter: Kunde du föreställa dig att en person har fått sin legitimation på falska papper?

Mmm i alla fall skulle jag ändå vilja säga att tittar vi ute i Europa så är ju alltså bedragare har en rätt större arena nu när det är öppna gränser. Jag är rädd att det här kanske nästan är början på att vi måste tyvärr skapa ett kontrollsystem som är lite skarpare än vad det har varit tidigare.

Reporter: Han nöjde sig inte bara med att vara sjuksköterska faktiskt, utan han ansökte om läkarlegitimation efter detta hos Socialstyrelsen.

Mmm, jaa

Reporter:  Det känner du inte till?

Näe, det hade jag ingen aning om faktiskt.

En månad efter att han slutat i Växjö vill han alltså bli läkare.

Då skickar han in ett nytt intyg – att han jobbat som läkare på Irland.

Och då reagerar Socialstyrelsen och börjar med att kolla underlaget för hans sjuksköterskelegitimation som han haft i två år. Dom skickar ett mail till Röda korset i Schweiz.

Och med vändande post får de svar: Det är falskt – och så här ser ett äkta intyg ut.

Erik Höglund, chef Socialstyrelsens avdelning för regler och tillstånd:

Reporter: Jag ska vill visa dig några intyg här. Det här var ju det som han kom in med för att få sin legitimation. Vad tänker du när du ser det där intyget?

– Ja för det första Röda korset är ju en behörig myndighet för sjuksköterskor i Schweiz och det är ju på dom handlingarna som utredaren har tagit fram ett beslut om att få legitimation.

Reporter: Jag tänker, dom här korsen... som är ritade här runt.. så ser ju inte röda korsets kors ut..

– Nej det har du rätt i. Alltså jag kan ju tycka att med allt vi vet idag, när vi har hittat det här att vi har blivit lurade av det här intyget så och också med kunskapen vi har idag om hur intygen faktiskt ser ut från Röda korset i Schweiz så kan man ju tycka att det här ser inte särskilt professionellt ut.

Reporter: Nej jag tänker korsen, det där är ju kristna kors, så där ser ju inte röda korsets kors ut.

Nej.

Reporter: och här är en stämpel från lärarhögskolan i Göteborg till exempel av nån anledning.

– Ja jag har ju svårt att spekulera i varför inte man uppmärksammade det här intyget vid första tillfället, nu med allt jag vet om det här ärendet så borde man sett det.

Reporter: Men du reagerar själv på nu med facit i hand ungefär, men jag menar det här intyget är ju typsnitt och allt möjligt som man reagerar på som lekman när man ser det, är det inte märkligt att man inte slår en signal eller hör av sig till Röda korset direkt.

– Ja vi borde ha gjort det i det här fallet, det visar ju facit. Intygen ser väldigt olika ut från olika länder och det handlar om en erfarenhet och kunskap som varje handläggare behöver bygga upp också för att bli bättre på att hitta.

Reporter: Men är det så lätt att lura era handläggare då?

– Ja alltså jag skulle inte säga att det är lätt att vi har duktiga medarbetare som gör rätt i de allra allra flesta ärenden, som sagt tidigare, vi har över 10 000 ärenden varje år det är klart att vi gör fel.

Reporter: Även i det här fallet så har ju han faktiskt fått ett krav på sig att göra ett kunskapstest för att visa att han kan utöva yrket. Men det gör han inte. Istället kommer han in med det här intyget.

– Hm

Reporter: Inte ens då ringde det varningsklockor?

– Nej uppenbarligen så gjorde det inte det.

I slutet av 2014 blev han av med sin legitimation.

Men det har inte hindrat honom att söka flera jobb som sjuksköterska – antagligen i hopp om att någon arbetsgivare någon gång inte ska kontrollera hans bakgrund.

När vi söker honom är han på jobbet, uppger personen som öppnar dörren.

Reporter: – Do you know where he works now?Is he working in a hospital?

– Yes.

But you are sure he is working as a nurse today?

– Yes.

Till slut får vi tag i honom på telefon och då förnekar han att han skulle ha förfalskat några intyg.

”Sjuksköterskan”

– Jag sa till dig att det var inte jag.

Reporter: Vad menar du att det inte var du

– Det var någon som tyckte som kanske kapat min identitet, kanske för att utnyttja eller nånting. Jag har kunskap, jag har kunskap inom vård, jag har omvårdnadsutbildning från mitt hemland.

Exakt vad han gör eller var han jobbar just nu vet vi inte – men så sent som i januari i år blev han avvisad när han sökte jobb som sjuksköterska i Västsverige.

Han är polisanmäld av Socialstyrelsen.

I fallen med plastikkirurgen och sjuksköterskan är Socialstyrelsen självkritisk – nu med facit i hand. Men det finns ett annat fall vi hittat – där dom fick facit långt innan läkaren ens sökte svensk legitimation.

Helath Report 1998

Norman Swan:

”Welcome to the program, which you really must stay for if you can because you're about to hear an amazing story.

It´s a tale which is superficially funny and often takes your breath away, but underneath is very worrying, beacause it´s essentially about how a dysfunctional doctor has managed to elude registration authorities in several countries.

Dead professors who write letters, non-existent universities and the Nobel Peace prize all figure in the drama aswell.”

Den här radiodokumentären sändes 1998 i Australien – och ingen kan förstås begära att Socialstyrelsen skulle ha koll på den.

Men 2004 dyker läkaren upp i Norge och läkarföreningen där varnar då norska och svenska myndigheter för hans falska papper och bifogar dessutom en utskrift av radiodokumentären från Australien.

Anne Farseth, Avdelningsdirektör Helsedirektoratet:

– De skrev att det var en som utgav sig för att vara läkare och att han inte hade korrekta papper, och den typen av information är viktig för oss. Även om vi inte hade någon konkret ansökan så samlar vi på information för att ha vid en eventuell ansökan

Reporter: Det här tipset som kom från norska läkarföreningen, det gick både till er och till Socialstyrelsen?

– Det gick till norska helsetilsynen, till oss och till Socialstyrelsen, ja.

Reporter: I Sverige, Socialstyrelsen?

Ja.

Trots att Socialstyrelsen varnats för läkaren redan 2004 får han svensk läkarlegitimation 2008.

Och året efter får han jobb, först inom primärvården och sen på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Lennart Lundin, fd sektionschef Psykiatri Sahlgrenska:

- Jag minns faktiskt att jag tyckte att han var en ganska intressant person då när han dök upp här. Han hade en svensk läkarlegitimation som var viktigt för oss att anställa läkare i en tid när vi hade ganska reell läkarbrist.

Reporter: Vad sa han om sig själv?

– Ja dels så hade han, trots att han verkade ganska ung, läst på olika universitet, han hade utmärkelser från olika universitet och han berättade en ganska fantastisk historia att han nominerad till Nobels fredspris från något projekt, landsbygdsprojekt han hade gjort i Indien och sånt där.

– Så när han började berätta andra mer fantastiska historier så tycket vi inte sådär direkt att wow, vilket kap vi hade gjort utan vi tyckte nog det här är lite för bra för att vara sant.

– När man sen då började fråga jaha du var där och där, det verkar ju som att du samtidigt var ungefär där och där så är mitt minne av att han tog lugnt och stilla sina grejer och gick.

Samtidigt som läkaren får sin första lön här ifrån Sahlgrenska sjukhuset – får Socialstyrelsen sitt första mejl av det norska Helsedirektoratet. Dom varnar för att hans intyg är falska.

Läkaren får sin svenska legitimation med ett intyg från Storbritannien.

Och 2009 så får Socialstyrelsen bekräftat av myndigheterna där – att intyget är falskt. 

Dom startar en utredning – men tiden går och inget händer.

Året efter hör Norge av sig igen – och undrar varför han har kvar sin svenska legitimation för han är i Norge och söker jobb och legitimation där.

Då kontaktar Socialstyrelsen den brittiska myndigheterna en gång till och för förstås samma svar – intyget är falskt.

Men – inget händer.

Vi begärde ut alla mail som har gått mellan de båda myndigheterna i Norge och Sverige under den tiden han har sin svenska legitimation. Vid ett 40-tal tillfällen har dom kontakt.

Och Norge ligger på och undrar varför det tar sån tid och tonen blir allt mer irriterad.

Mail: ” Hei igjen! Hva er årsaken til at saken tar så lang tid? Saken har pågått i 2-3 år ...”

Det är nu 2011 och av nån anledning kontaktar Socialstyrelsen den brittiska myndigheten en tredje gång och ställer samma fråga som 2009 och 2010 och dom får förstås samma svar: Intyget är falskt.

Sen dröjer det ett år och två månader innan dom till slut fattar beslutet att dra hans legitimation.

Då har han varit läkare i fyra år och nio månader.

Erik Höglund, chef Socialstyrelsens avdelning för regler och tillstånd:

– Ja jag kan bara säga att det där ärendet är väldigt dåligt skött av Socialstyrelsen, det finns inget annat att säga om det här. Hade vi tagit hand om det brevet som fick 2004 så hade den här personen aldrig fått leg det är min bedömning. Hade vi agerat med den information vi hade 2009 så hade vi återtagit den felaktigt utgivna legitimationen och sen har vi inte reagerat på signaler och förfrågningar från Norge Jag kan inte se nån bra förklaring till det. Vi skulle ha agerat på många sätt under hela den här resan.

Reporter: Så tre gånger kollar ni med Storbritannien hans intyg och ni får samma svar, det här är falskt. Och ändå kan han ha sin legitimation i fyra år i Sverige faktiskt.

– Ja det är mycket allvarligt. Och det är felhanterat ifrån oss.

Reporter.  Men varför blev det så?

– Ja i det här ärendet så har det varit så att dom medarbetare som jobbat i ärendet har avslutat sina anställningar av olika skäl och bytt handläggare flera gånger. Och uppenbarligen så har varje ny handläggare förnyat kontrollen.

Reporter: Vet du vad den här personen gjort under de här åren när han jobbade?

Nej jag har ingen kännedom om det.

Reporter: Jag tänker så här han har ju jobbat med patienter och han har haft sin legitimaiton, känner ni till vad som hänt runt de här andra fallen som vi tittat på, vad som hänt på deras arbetsplatser och…

– Nej vi har inte följt upp det på det viset, är man verksam med legitimation, i det här fallet felaktig legitimation givetvis, så är det tillsynens uppgift att upptäcka såna saker men vi har inte följt upp dem på det viset.

Reporter Gjorde ni nån polisanmälan?

– I det här ärendet gjorde vi ingen polisanmälan heller.

I två decennier har han lyckats lura myndigheter i flera olika länder. Så här avslutades radiodokumentären om honom 1998.

Health Report 1998

Radio: It is a worry though, that he could be somewhere, some place in the world, treating people with mental illness.

– Yes, I think that´s a great concern.

Idag bor han i Indien men uppger att han inte jobbar som läkare för tillfället.

Reporter: Do you agree with the authorites that you have falsified the documents?

– No, no not really, not really in fact.

Reporter: But do you have any license, medical license so you can work in Europe today?

– No not at the moment. No but I cant work cause medical ground, I cant work at all actually.

Och plastikkirurgen som vi berättade om har lämnat landet. På nätet har han en hemsida där han erbjuder plastikoperationer i Pakistan.

Och fallet med sjuksköterskan tog en närmast osannolik vändning.

Några månader innan han förlorade sin svenska sjuksköterskelegitimation fick han läkarlegitimation – i Norge.

Men den blev han nyligen av med – efter ett år som falsk läkare.

Det är förstås ingen lätt uppgift Socialstyrelsen har – när man inte ens alltid får kontrollera betyg och intyg. Handläggarna ska i princip lita på intygen och är dom från ett europeiskt land ges klartecken för legitimation – vilket i våra fall visade sig va förödande.

Marcus Gerlee, plastikkirurg:                 

– Jag känner mig tämligen sviken av just Socialstyrelsen. När jag ser ett dokument ska jag kunna lita på det, när det är utfärdat av en statlig myndighet.

Lennart Lundin, fd sektionschef Psykiatri Sahlgrenska:

– När nån kommer med ett intyg från Socialstyrelsen då upphör vår så att säga plikt att kolla upp papperna. Det blir väldigt olyckligt om Socialstyrelsen så att säga släpper igenom någon som inte har någon legitimation, eller riktig utbildning och lämplighet för yrket.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

UG - Legitimerad

Mer i ämnet