Foto: SVT

Springnotan

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Läs manuset till Springnotan och ta del av delar av källmaterialet som samlades in. I spalten ”relaterat” till vänster finns materialet samlat i en lista. Reportaget är gjort av reporter Sven Bergman och producent Joachim Dyfvermark.

En medlem i den svenska kungafamiljen, en återfallsförbrytare, en industrimagnat, en bedragare och en av landets främsta diplomater. Dom har en sak gemensamt. De finns på en unik – och känslig – lista. En lista med tusentals svenskar – som det var tänkt att ingen skulle ha.

– Anders!

UG – Springnotan

(bil åker iväg)

– Nu får du stanna så vi får ställa två frågor.

Torsten Fensby:

– F: Vad är det som står på spel?

– Välfärden.

Och vad händer när teamet/UG:s reportrar utger oss för att vara skattebrottslingar och knackar på det svenska konsulatet i Schweiz?

– Jag vill flytta dem här pengarna och jag vill inte skatta för dom.

Vi är nog många som känner att något har hänt i samhället under de senaste decennierna. Finanskriser, arbetslöshet och utsatta grupper som ställs mot varandra. Att det saknas pengar.

Tänk er då drygt sju miljarder svenska kronor, varje år – Det är vad vi i Sverige går miste om i skatteintäkter när rika svenskar gömmer pengar utomlands.

Sju miljarder – Det betyder 19 000 undersköterskor i äldreomsorgen eller skolgången för 76 000 mellanstadieelever.

Men vilka är dom då? Hur högt upp i det svenska samhället sträcker sig skatteflykten?

Uppdrag granskning i samarbete med SVT Nyheter ska ikväll avslöja en unik lista på några av de svenskar som haft obeskattade tillgångar utomlands, men som – nu, när risken för att åka dit ökat – utnyttjat en generös lag i Sverige och tagit hem sina pengar för beskattning.

Telefon:

– Jag hag har bara gått och väntat på att ni skulle höra av er till mig…

– Jag vart förvånad över att ni inte hörde av er tidigare…

– Det finns så mycket att säga, jag misstänker att ni är bara är och gräver i kanterna ärligt talat… av det som egentligen försiggår.

– Det jag gjort är extremt impopulärt…

– Det finns ett inbyggt motstånd i att ta i de här frågorna… i det svenska samhället – högt upp.

Torsten Fensby, jurist, expert skatteflykt:

– Det har varit en barnlek och ägna sig åt internationell skatteflykt de senaste 30 åren och väldigt många har fallit för frestelsen eftersom de trodde att banksekretessen skulle vara evig.

Det är inte många i Sverige som vet vem Torsten Fensby är. Men bland världens skatteparadis är juristen från Borås däremot en kändis. Och det han gjort har fått mäktiga personer i Sverige att sova sämre om nätterna.

Torsten Fensby, jurist, expert skatteflykt:

– En förutsättning för att du ska kunna ägna dig åt internationellt skattefusk är att du har pengar. Så oundvikligen är de mäktiga.

– F: Har du märkt av det?

– Genomgående. Och det är klart att tar man tag i frågorna kring skattefusk och aggressiv skatteplanering så trampar du på väldigt många ömma tår, för det finns väldigt många som skaffat sig privilegier som inte vill bli av med dom.

Torsten Fensby, jurist, expert skatteflykt:

– Jag brukar jämföra att driva ett land med att driva en stormarknad. En stormarknad måste alltid räkna med ett visst svinn, kunder stjäl, varor går sönder, så det är någon procent, och samma har det varit när det gäller skatteflykten. Det är någon procent som ryker. Och det går väl an när det är fråga om någon procent. Men om det visar sig att en av kassorna inte fungerar och det är tillåtet för kunderna att gå igenom den kassan, ja vad händer efter en viss tid? Allt fler kunder väljer den vägen, och till slut strömmar de igenom den vägen.

Och det är precis det som har skett på skatteområdet, och det är det att globaliseringens konsekvens är att det blivit så löjligt lätt att ägna sig år aggressiv skatteplanering och skattefusk.

– Hur mycket kapital har individer gömt utomlands?

– Det är astronomiska summor. Min gissning, och nu är det utifrån OECDs beräkningar, utifrån andra beräkningar så är min gissning så är någonstans runt 500 miljarder kronor i form av svenska pengar ligger gömda utomlands.

– Det får ju konsekvenser. Oundvikligen.

Nyhetsarkiv:

– De senaste årens larmrapporter inom äldrevården måste tas på allvar.

– Flera studier visar att tidspressen på personalen.

– Och varför ska de spara på oss gamla?

Det kallas för skattefelet – den skatt som varje år inte betalas in till samhällets kassa.Svartarbete, momsfiffel, skatteplanering och rent slarv är stora delar. Och de svenskar som gömmer pengar i utlandet står också för en ansenlig summa av den undanhållna skatten. Drygt kronor, varje år. Det skulle räcka till att nyanställa 19 000 undersköterskor i äldreomsorgen….

Drygt 7 miljarder kronor i undanhållen skatt. Det täcker kostnaden för – med dess 23 kuststationer, fartyg, flygplan och personal. Och fem hela kustbevakningar till.

Vilka är dom då – svenskarna som haft obeskattade förmögenheter utomlands? Hur hittar man dom när skatteparadisens affärsidé inte bara är låg skatt, utan också anonymitet och sekretess?

En väg går konstigt nog via svenska Skatteverket.

Ur Agenda, arkiv:

”Sen årsskiftet är det fritt fram för svenskar som gömt pengar utomlands att ta hem besparingarna utan att riskera en skattesmäll. Och rekordmånga svenskar återvänder nu med sina miljoner”

”Ja, det är senaste veckans skörd av frivilliga rättelser…

”Risken har ökat kraftigt…”

”En del är nervösa för dom har haft pengar utomlands väldigt länge.”

(ringsignal)

”Det ringer hela tiden hos skatteverket, och breven från de som nu vill göra rätt för sig bara dräller in.”.

Budskap från Skatteverket har de senaste åren varit tydligt. Gör en så kallad självrättelse. Ta hem dina gömda pengar, skatta sex år tillbaks i tiden, å alla pengarna blir vita – inga straffavgifter, inget skattebrott.

Margareta Nyström, projektledare Skatteverket:

– Det är 9800 personer i Sverige som har lämnat då självrättelse och det har gett 1,8 miljarder i skatt.

– F: Den där listan på 9000 personer, den vill vi väldigt gärna ha?

– Och vi har ingen lista, vi har inget register, på dom som har självrättat på grund av att vi faktiskt inte får lov att ha listor med personuppgifter .

Skatteverkets linje har varit: Det finns ingen lista – myndigheten kan inte lämna ut några .

Men beslut om skatt är offentliga, och en viktig del av den svenska öppenheten. Och vi vill veta hur högt upp i samhället skatteflykten pågått. Så vi letar efter en bakdörr.

Genom att kartlägga informationsvägarna på Skatteverket lyckas vi identifiera 60 handläggare som beslutat om de självrättelser vi söker. Och de har en sak gemensamt. De har någon gång jobbat på en liten specialiserad enhet på Skatteverket – 0448.

Vi begär ut tusentals sidor med beslut och långsamt börjar en unik databas växa fram. Som efter några månader landar i nära 9000 namn.

Och några sticker ut: Här finns toppar i näringslivets, folkvalda politiker och personer i och kring den svenska kungafamiljen.

Vad döljer sig bakom dokumenten vi ser? Finns det rimliga förklaringar eller har personerna på vår lista varit en del av det internationella skattefusket?

Vi ger oss ut på en resa för att hitta dom som haft dolda förmögenheter utomlands.

”kommunpolitiker”:

– Det finns ju ingen anledning att hålla på och fiffla nuförtiden. När den här skatten nu har blivit något normal om man säger så.

– Men du är ju förtroendevald politiker.

– Ja…

– Inte ska väl du fiffla med svarta tillgångar utomlands?

– Nej, jag gör inte det nu heller.

– Men du gjorde?

– Ja, jag gjorde en gång sen har ju faktiskt Sverige anpassat sig lite och då finns det anledning att inte göra det

”kommunpolitiker”:

– I och med att jag blev mer och mer involverad i politiken och det där har legat kvar där och så. Nämen jag har känt mig obekväm med det ja.

”kommunpolitiker”:

– Varför du skattade du inte när det begav sig

– Det är en bra fråga, det har jag inget bra svar på.

”kommunpolitiker”:

– Jag blir faktiskt ganska upprörd över dina frågor och jag vet inte vad du håller på med egentligen… Är du socialist?

– Men är det inte relevant att granska våra folkvalda?

– Jo, det kan det möjligen vara i vissa fall.

– Men inte i ditt fall?

– Nej, inte när det rör sig om några småsummor. Om jag har haft en miljon eller vad det var för nåt ute, det är ju inga pengar egentligen.

På vår lista finns en mängd kommunpolitiker, men också en flera riksdagsledamöter. Som enligt rättelserna haft obeskattade tillgångar utomlands – samtidigt som de suttit i riksdagen.

Vi har åkt till hjärtat av Sörmland, för att försöka träffa en av dem. Walburga Habsburg Douglas. Barnbarn till den siste kejsaren av Österrike. Hon satt som riksdagsman 2006 till 2014.

Samtidigt som hon enligt vår granskning hade obeskattade tillgångar utomlands. (tills hon 2014 gjorde självrättelse)

– God dag, Sven Bergman heter jag, Sveriges Television. Ursäkta att vi stör, vi söker Walburga.

Längre än så kommer vi inte. Vi får inte träffa Walburga Habsburg Douglas.

Senare skriver hon i mejl att hon först 2012, efter sina föräldrars bortgång, fick veta att hon sen länge ägt tillgångarna utomlands. Och att det var därför hon inte tagit upp dem för beskattning. Hon vill däremot inte visa dokument som styrker förklaringen, inte heller uppge hur länge pengarna stod obeskattade i utlandet.

Arkiv:

– Tack fru talman! Vi är i en finansiell situation i Sverige, liksom i övriga världen, som ställer oerhört höga krav på hur mycket pengar som ska ut till massor av olika verksamheter.

Live:

– Marianne Kierkemann?

– Uppdrag granskning, Joachim Dyfvermark Sveriges Television…

Marianne Kierkemann, riksdagsledamot 2005-2011

– För dom här åren så sitter du i riksdagen?

– Ja, det gjorde jag.

– Och då har du haft ett kapital utomlands, en förmögenhet utomlands som du under din tid i riksdagen inte har deklarerat för.

– Så är det.

– Och då är frågan varför?

– Ja, förmodligen för att jag inte riktigt hade koll på vad jag hade och att…

– Men det här är väldigt mycket pengar.

– Ja, jag kan fortfarande inte säga hur mycket pengar det är. Så jag har inte koll på vad som har funnits tidigare och att åka i fängelse för nån ting som man eventuellt… jag vet inte vad som skulle ha hänt för nåt jag inte själv hade gjort det kändes inte riktigt ok heller.

– Var det därför du inte skattade då, att du var rädd att åka i fängelse.

– Nej, anledningen var från början att jag inte visste om det ens en gång och när det sen kom så visste jag inte hur jag skulle hantera det. Vem kan man överhuvudtaget prata med i såna här lägen?

Marianne Kierkemann säger att hon ärvde tillgångarna utomlands efter sin man som dog 1985, men att hon fick kunskap om det arvet först många år senare. Men hur många år hon själv undvikit att skatta för förmögenheten – innan hon gjorde en självrättelse – får vi först inget svar på.

Marianne Kierkemann, riksdagsledamot 2005-2011:

– Jag vet inte!

– Kan du ta reda på det?

– Nej, det tror jag faktiskt inte eftersom de pappren som kom då har jag slängt, eftersom det här är uppklarat.

– OK, tack och adjö.

Några dagar senare skriver hon att hon blev informerad om förmögenheten 2007, och att det sen dröjde några år innan arbetet med rättelsen inleddes. Men några dokument får vi aldrig se.

Resan går vidare. Och kommer att ta oss till gods, slott och den innersta kretsen kring Kungafamiljen.

Det är till stor del Torsten Fensbys fel – eller förtjänst – att många svenskar nu riskerar att åka fast för skattebrott – och att tusentals därför valt att redovisa sina tillgångar för beskattning.

Torsten Fensby, jurist, expert skatteflykt:

– Jag har deltagit i aktivt i arbetet som fokuserat på det internationella skattefusket, och jag kan bara säga att vi har gjort enastående framgångar under de senaste åren – så att internationellt så ser det väldigt lovande ut just nu.

Under mer än 20 år har han förhandlat med de flesta av världens alla skatteparadis. Först för OECD, sen för Nordiska ministerrådets räkning. 2006 inleddes projektet som få trodde skulle lyckas: att förmå skatteparadisen att släppa på banksekretessen – att Sverige och de andra nordiska länderna skulle få ställa frågor – och få svar – när det fanns misstankar om skattebrott – att någon gömde pengar utomlands.

Torsten Fensby, jurist, expert skatteflykt:

– Vi hoppades få avtal med ett par avgörande stater. De mest seriösa offshore länderna som Jersey, Guernsey och Isle of man. Och sen hoppas att det leder till en domino effekt.

Mot alla odds skriver tre av de viktigaste skatteparadisen på. Det nordiska teamet – med Torsten Fensby i spetsen – hyllas internationellt och börjar förhandla med en lång rad andra skatteparadis. Bollen var i rullning. Och de nordiska länderna skulle snart få draghjälp.

Arkiv:

Gordon Brown, Storbritanniens premiärminister (2007-2010)

– We have agreed that there will be an end to tax havens that do not transfer information on request, the banking secrecy of the passed must come to an end.

Sex år senare, hösten 2015, har Sverige tecknat avtal med samtliga .

Torsten Fensby, jurist, expert skatteflykt:

– Det är en ny värld, det är en helt ny värld i den meningen att vi har avtal med alla finanscentra i världen vare sig du klassar de som skatteparadis eller vanliga OECD-länder. Så har vi avtal med .

Margareta Nyström, projektledare Skatteverket:

– F: Att Sverige har avtal med alla Skatteparadis, vad har det för betydelse för mängden rättelser?

– Vår upplevelse är att det har ökat väldigt markant i samband med att vi fick informationsutbytesavtalen.

– F: Man var rädd för att åka dit?

– Man var rädd för att åka dit, ja.

På listan med personer som haft obeskattade tillgångar utomlands hittar vi också sportstjärnor, företrädare för statliga bolag – och toppar i Svenskt näringsliv.

Här finns Karl Adam Bonnier, i den mäktiga mediefamiljen som i sin självrättelse redovisar en tidigare dold förmögenhet på 80 miljoner kronor. Här finns Peter Wallenberg, som bland annat redovisar en tidigare okänd lön – bara för år 2007 – på 17 miljoner. Här finns flera personer kring mäktiga Investor, som Gunnar Brock som tar upp en ny förmögenhet på 190 miljoner – Han hänvisar i efterhand till att han fått fel råd av sin jurist.

Och så , fd koncernchef för Teliasonera och nu styrelseledamot i Swedbank.

Tillsammans med sin fru redovisar han en tidigare okänd förmögenhet på 26 miljoner.

– Hej!

– Anders!?

Nej, varken Anders Igel eller några av de andra näringslivstopparna eller deras företrädare vill svara…

”Välkomna till SR malmöhus…”

På vår lista finner vi också många stora markägare. Och som stora jordägare har de till sina gårdar, gods och slott fått EU-stöd, i vissa fall flera miljoner kronor årligen – skattemedel – samtidigt som dom alltså haft obeskattade .

Telefon:

Jörgen Ehrensvärd, Tosterups slott:

– Jag vill inte träffa er!

– F: Ser du inte en konflikt i att å ena sidan undanhålla skatt, å andra sidan ta emot skattefinansierat stöd.

– Nej! Det ena är pengar till ett bolag och har inte ett dugg med mina privata pengar att göra.

Live:

– Jo som du vet är vi här nu, Det känns ju viktigt att du får förklara varför du inte har skattat för de här tillgångarna under den tiden.

– Ring tillbaka till mig är du bussig, vi står här vid grinden.

Jörgen Ehrensvärd skriver senare i ett brev till Uppdrag Granskning att tillgångarna utomlands var ett arv. Och att han, genom sin rättelse 2011, tagit upp pengarna för beskattning retroaktivt från 2005. Hur många år före det som förmögenheten stod oskattad utomlands, och varför, vill han inte svara på.

Vår resa i Skåne går vidare, till fler godsägare som både fått skattefinansierade EU-stöd – och haft obeskattade tillgångar i utlandet.

Telefon:

Godsägare:

– Dom frågeställningarna och kopplingarna som du tycker är intressanta, de har jag mycket svårt att se.

Telefon:

Godsägare:

– Detta är ju en sak mellan mig och skattemyndigheterna och vi har skött oss enligt alla regler ju.

Live:

– F: Det är ju bättre att va transparant tänker jag i det här?

– Nej, jag deltar gärna helst inte. så jag tackar så mycket.

I skymningen kommer vi till Ruuthsbo gods utanför Ystad. Här bor Ann Hagemann. Vi har sökt henne eftersom hon enligt vår granskning haft obeskattade tillgångar på över 65 miljoner kronor utomlands, innan hon ansökte om självrättelse.

Telefon:

Ann Hagemann, Ruuthsbo Gods

– Ja alltså, det har jag inte lust att redovisa varför jag inte skattade då.

– F: Dom fanns därute av olika anledningar, sen öppnades möjligheten att ta hem dom, skatta fram dom och få dom vita och lagliga… utan att hamna i finkan, för att man tog hem pengar som fanns utomlands.

– F: Hur stora summor och hur lång tid har du haft de här tillgångarna utomlands?

– Ursäkta mig, det tänker jag absolut inte diskutera. Det är MIN privata ensak, inte allmänhetens ensak

– Ann Hagemann!

– F: Vi har ju några ytterligare frågor vi gärna vill ställa till dig.

– Nej nej, jag befinner mig utomlands och jag tar inte det här samtalet (Hagemann lägger på)

Hon uppger senare i mejl att pengarna var ett arv efter hennes far, som var skriven utomlands, och att dödsboet var komplicerat och tog lång tid att skifta. Något underlag som styrker förklaringen vill hon inte visa.

Hittills, har ingen velat ställa upp framför TV kameran – men efter ett långt telefonsamtal med nästa person på vår lista, får vi napp.

– F: Precis de här frågorna, så att du får förklara det här. För det är ju bättre att du får förklara det öppet än att jag bara redovisar vad du säger på telefon.

– Hahahaha, ja. Jag förstår, jag förstår dig.

– Vi ses. Vi ses. Kom åtta, så kan vi ses på gårdskontoret

– F: Då kommer vi Otto, stort tack för det.

– Hej hej

Live:

– Och var på ägorna bor du då?

– Vi bor uppe i huvudbyggnaden.

– Det är huvudbyggnaden, är det det som kallas slottet?

– Det är slottet. Själva gården är känd sedan 1350-talet. Så kom min familj in i det på 1740-talet och så har det gått i familjen.

Otto von Arnold får, som andra stora jordägare, rejäla skattefinansierade stöd. Han är också politiskt aktiv, och satt i riksdagen mellan 2007 och 2013 – samtidigt som han enligt vår granskning hade obeskattade pengar utomlands.

Otto von Arnold, godsägare och fd riksdagsman 2007-2013

– Många som vi har kontaktat i den här granskningen för att dom haft obeskattade tillgångar i utlandet vill inte medverka i en Tv-intervju, men du väljer att göra det, varför?

– Ja, jag tycker det är viktigt att förklara den situationen som jag sitter i, för den ena situationen är inte den andra lik, va. Och jag tycker inte jag har någonting att dölja. Ja.

– F: Det är så att du har haft obeskattade tillgångar utomlands, samtidigt som du har suttit en rad år som folkvald i Sveriges Riksdag. Vad är din förklaring?

– Min förklaring det är den att jag har fått, det här är gamla pengar som kommer från, i början av 1900-talet, som min morf-, min pappas morfar hade. Det var ett gammalt arv.

Von Arnold berättar att det var han som ägde pengarna, men att hans mor hade dispositionsrätten till kontot. Skälet till att han inte redovisade pengarna för skattemyndigheten var för att hans mor inte ville, och att han hade svårt att hinna med under åren som riksdagsledamot.

– F: Skatteverket, myndigheten, hade ju inte godtagit det skälet?

– Nej, det hade dom, antagligen kanske inte gjort. Det vet jag… Nej, det hade dom kanske inte gjort. Men, men, i och med att det… Ja… (slår ut med händerna) Det är väl…

– F: Varför var det viktigt för dig att göra dom här självrättelserna?

– Alltså, det är ju aldrig bra att bryta mot lagen, och det gavs ju ett bra tillfälle också. Jag tyckte det var helt rätt att göra det va.

– F: En slags amnesti, eller hur ser du på det?

– Det skulle man kunna, det skulle man kunna säg, faktiskt.

– F: Det handlar om enorma summor, många miljarder svenska kronor, som varje år undanhålls i skatt, genom att privatpersoner – och bolag – har eller gömmer tillgångar utomlands. tycker du att det är ett samhällsproblem?

– Ja, det säger sig själv att det, att det är ett problem. Visst är det så va. Samtidigt… Nu vet jag inte hur mycket pengar det rör sig om, men i och med att det finns såna va. Så visst är det ett problem, det kommer man inte ifrån.

Vi kör vidare, mot ett av Sveriges allra största gods.

– F: Hej hej! Du, Trolle Ljungby?

– Ja?

– Är det nära eller?

– GK: Ja

Nils-Åke Olsson, lantbrukare:

– Ja, du känner till greve Trolle Wachtmeister?

– Ja, oja, ja. Jag känner till han.

– Vad kan du berätta om honom?

– Ja, det är väl bara pengar som gäller. Det är det enda.

– Jaså, vad menar du då?

– Ja, han ser bara, han vill bara ha pengar. Det är allt.

Det visar sig pågå en bitter fejd, efter att greven försökt att kraftigt höja arrendena för de knappt 30 arrendebönderna på godsets mark. Men vi är här för att greve Hans Gabriel Trolle Wachtmeister, och hans fru, enligt vår lista, haft stora obeskattade tillgångar utomlands, samtidigt som han till bolaget tagit emot mångmiljonbelopp årligen i skattefinansierade EU-stöd.

I telefon får vi tala med arvtagaren till Trolle Ljungby.

– F: Och det känns viktigt för oss att få deras förklaring på detta och få ställa frågor kring det här.

Carl-Fredrik Wachtmeister:

– Ja, som sagt, jag förstår att ni är intresserade av det och återigen, jag tror inte att dom är intresserade av att ta en diskussion om det eller en debatt om det offentligt.

I ett mejl svarar Trolle Wachtmeister att skattefrågan – genom självrättelsen – är utredd.

Att det handlar om en förmögenhet som legat länge i utlandet, som Trolle Wachtmeister ”inte reflekterat över” skulle beskattas.

– God dag!

– Vi är ett helt svenskt fotbollslag idag.

Det är onsdag kväll, Torsten Fensby besöker stamhaket för att som vanligt följa Zlatans spel i den franska fotbollsligan.

– Här är kocken på restaurangen, som alltid gör den godaste maten.

– Vi ska alla se matchen med Zlatan

Torsten Fensby, jurist, expert skatteflykt:

– Den nya situationen med totalt avreglerade marknader där miljarder kan bara med ett klick på datorn kan flyttas från ett land till ett annat, som skapar närmaste löjeväckande enkla möjligheter för vem som helst att undanhålla skattepliktiga inkomster från skatt i Sverige...

– Det betyder ju att vissa betalar mindre än vad de ska betala och andra får betala mer än vad de ska betala för att i sista hand måste samma summor skatter in till staten för att de ska kunna fullgöra sina åtaganden.

– Då är det en ren springnota.

– Hur menar du då?

– Ja, det är ju bara att se om jag går nu så är det ju du som får betala hela notan. (skrattar)

– Om en person inte betalar sin skatt som han enligt lag ska betala, ja då får ju andra betala den i hans ställe.

– Ja, för att ha råd med skola, och omsorg, och finansiering med infrastruktur, och polis och domstolsväsende och försvar och sjukvård och whatever you name it…

– Och det är klart att det är inget rättvist skattesystem, det är ju inte det. Det skapar orättvisor och riskerar å påverka viljan hos andra grupper att faktiskt vilja betala skatt.

– F: Och hur gör vi med den här notan?

– Ja, jag tror det är hederligare att vi delar den.

Drygt 7 miljarder kronor i undanhållen skatt. Det är skolgången för mellanstadieelever. Med allt inräknat: lärare, lokaler, skolböcker och lunch. Det är också nästan tre gånger mer än kostnaden för hela elevhälsan med landets alla skolsköterskor, skolläkare, kuratorer och skolpsykologer.

En del av våra skattepengar går också hit. Till kungahuset. Vi blir därför förvånade när namnet Bernadotte dyker upp.

Telefon:

– Hallå!

– F: Ja, hallå var det Marianne?

– Ja, det är det…

, är inte avlönad av kungahuset – men medlem i den svenska kungafamiljen. 2012 gör hon en självrättelse som visar att hon haft en obeskattad förmögenhet på 44 miljoner kronor utomlands.

Telefon:

Marianne Bernadotte:

– Ja, jag fick ju ett arv där. Men det är inte jag själv som har gjort. Jag vet att jag inte har haft något felaktigt eller så. Eller gjort några skattesaker. Jag vet det, för det har jag varit noga med att säga. Men jag ska tala med min advokat och hoppas att han kan ringa.

Några dagar senare hör Staffan Andersson av sig, han är känd skattejurist som ofta ställer upp för medier med kommentarer om sitt arbete – bland annat när det gäller självrättelser.

Arkiv:

”Det är här inne jag brukar träffa mina klienter”

”Ja, dom är nervösa för att de ska bli upptäckta eller hängas ut i media eller att de ska få straffavgifter eller åtalade för skattebrott.

Men den här gången vill han inte ge någon intervju utan lämnar ett kort meddelande via mejl.

”Med anledning av att Du sökt Marianne Bernadotte får jag meddela att hon inte har något att ytterligare att säga.”

Men det finns fler nära kungen på listan. En är , finansman som beskrivs som en av kungens nära vänner. Utöver intresset för jakt har de också arbetat tillsammans inom den internationella scoutrörelsen.

Vi söker honom på den framgångsrika fondkommission han driver i centrala Stockholm. Och han vet varför vi är här: Han har utnyttjat möjligheten att rätta sin deklaration, sex år tillbaka i tiden. I hans fall dyker det upp en ny förmögenhet på 45 miljoner kronor.

– Jag sökte Fredrik Gottlieb

– Åh då ska vi se om han är på plats. Jag ska springa och kolla, ett ögonblick bara.

– Han är inte här! Kan jag… Vill ni återkomma eller?

– Men han sitter ju här inne nu?

– Ägarmöte är han i ja…

Vi får först veta att han inte är här, sen att han är här – men att han inte har tid, och att det inte går att boka ett möte för en intervju…

Telefon:

Fredrik Gottlieb, finansman:

– Nej, jag har ingen lust att ställa upp på det.

– F: Du gör ju en självrättelse år 20.

– Nej jag. Tack för att du ringde du får ringa någon annan istället.

– F: Men du gör en självrättelse 2012.

– Ja.

– F: För åren.

– Tack för att du ringde sa jag. Hör du inte vad jag säger?

– F: Och då tänkte jag?

– Hör du inte vad jag säger?

– F: Hur kommer det sig att du gör en rättelse för så stora belopp i efterhand?

(lägger på)

Å det finns fler av kungaparets nära vänner på listan.

Telefon:

Agneta Krueger:

– Agneta!

– Hej, det är Uppdrag granskning igen.

(lägger på)

Agneta Kreuger lägger på. Vi har sökt henne flera gånger med frågor kring de över 100 miljoner kronor som hon tidigare haft obeskattat utomlands. Men får inga svar.

Margareta Nyström, projektledare Skatteverket

– F: Om Skatteverket hade avslöjat fusket – innan en person hunnit göra en rättelse, och det visade sig att man hade dolda förmögenheter utomlands i storleksordningen 40-45 miljoner. Vad hade hänt då?

– Ja, då hade vi påfört både skattetillägg och de riskerade att bli brottanmälda. Dom som har grovt skattebrott de riskerar fängelse i 6 månader till sex år.

– Oavsett vilken position i samhället man har?

– Oavsett ja.

På vår lista finns också en person som under 30 år haft en central roll vid Hovet. Överhovmästarinna, näst högsta ämbetet, fram till i fjol. Grevinnan Alice Trolle Wachtmeister. Hon tar upp en tidigare dold förmögenhet på 5 miljoner kr.

Telefon:

Carl-Fredrik Wachtmeister:

– F: Det är ju ändå så att Alice Trolle Wachtmeister var ju Överhovmästarinna och står Kungafamiljen nära – vars verksamhet bygger på skattemedel. Och då är det intressant att veta hur hon tänker kring att hon samtidigt haft tillgångar utomlands som hon inte skattade för?

– Ja jag förstår att du vill det, och det har vi svarat på.. i frågorna.. så det får räcka.

I ett kort skriftligt svar anger paret Trolle Wachtmeister att de tidigare inte tänkt på att förmögenheten utomlands skulle skattas. Och att det nu – efter den frivilliga rättelsen – är en avslutad fråga.

Drygt 7 miljarder kronor i undanhållen skatt. Det är sex gånger mer än vad Sveriges alla idrottsföreningar får i stöd från staten varje år till hela barn- och ungdomsidrotten. 0ch, det är mer än vad det kostar att driva och underhålla Sveriges alla kommunala idrottsanläggningar; planer, hallar, joggingspår. Som de 3 miljoner barn, ungdomar och vuxna som idrottar i Sverige är beroende av.

– Pass på!

– Ska du testa med handen en gång till

Vi står i ett garage i Zürich. Vi har skapat en fiktiv karaktär, en person med obeskattade tillgångar på ett konto i Schweiz. 10 miljoner kronor. Och vi är -med dold kamera – märkligt nog på väg till svenska konsulatet. I vår research ser vi att den svenska honorärkonsuln i Zürich tidigare hjälpt sina klienter med bolag i skatteparadiset Panama – och att hon nu ger svenskar som gömt pengar utomlands råd gällande självrättelser.

Men med några hundra meter kvar till konsulatet händer nåt vi inte räknat med.

//bilden fladdrar//

Den dolda kameran lägger av, när vi går in på konsulatet är det bara mikrofonen som fungerar.

– Hej, jag heter PIIIP och jobbar på konsulatet. Ska du hänga av dig.

– R: Du, jag borde kontrollerat, är vi på svenska ambassaden?

Birgitta Arve, jurist och svensk honorärkonsul:

– Nej det är vi inte. Nej.

– R: För jag blev lite orolig.

– Ambassaden är i Bern, konsulatet är i bottenvåningen men jag är svensk konsul här men när jag är här uppe där jag har mitt kontor, det har inget med konsulatet att göra, jag är honorärkonsul. Det är två helt skilda verksamheter.

Inne på konsulns juristfirma redogör vi för vår historia, att vi placerat svarta pengar på ett konto här i Schweiz, ett konto som vår fingerade person delat sedan länge med sin nu döda far. Och vi frågar vad som händer om Skatteverket börjar gräva.

Birgitta Arve, jurist och svensk honorärkonsul:

– Ja, då åker du dit för skattebrott så det brakar om det…. över ett visst belopp undandragen skatt ger ju fängelse väldigt snart…Så alternativen är inte roliga, det är jätteallvarligt.

– Jag har haft många såna här fall, alla har gjort självrättelser. Alla. Alla har gjort det.

Skälet till att vi är här – med dold inspelning – är att vi vill se hur självrättelserna görs – i praktiken. Vad får vi för råd? Och vilken kontroll gör Skatteverket av de uppgifter som skickas in. Konsuln ger oss ett namn på en jurist i Stockholm som kan sköta pappersarbetet – och instruktioner: vad vi ska säga för att skatten ska bli så låg som möjligt.

Birgitta Arve, jurist och svensk honorärkonsul:

– Jag tycker du ska säga att du fick ett förskott på arv när din pappa förde över det till dig, som ett förskott på arv. Jag tycker du ska uttrycka det så. Det kan ju effekten, och jag säger kan för jag vet inte exakt hur de bedömer det, att det kanske ses som arv och inte arvode och då är det skattefritt.

– Hitintills har SKV varit väldigt generösa det har liksom inte hänt någonting, man har köpt det dom skickat in och jag har en känsla av att Sverige bara har varit glad att ha tagit emot de här pengarna, inte brytt sig om något mer. Det heter inte amnesti, men det är ju som en amnesti, skatteamnesti.

– R: Hur då?

– De bryr sig inte om att fråga. Sju år tillbaka beskattar vi så är det bra, inga frågor ingenting. Och inget straff. Det är ju en amnesti.

– R: Och där särskiljer sig Sverige att det är mer liberalt?

– Väldigt fördelaktigt, väldigt liberalt, det har gått väldigt väldigt smidigt, … det bara gör det , inga frågor, ingenting, jag tror inte jag har varit med något där det varit några frågor egentligen

– R: Tack!

– Tack själv! Så tänk på det här nu så. Jaha har vi låst. Konsulatet har lunchstängt.

– Tack, hej!

Några veckor efter inspelningen konfronterar vi honorärkonsuln med uppgifterna från den dolda inspelningen. Att hon i sin andra roll som jurist ger vår fingerade skattebrottsling råd, hur han kan minimera skatten i sin självrättelse. Hon svarar i ett mejl att hon inte längre hjälper klienter med bolag i skatteparadis och att hon inte uppmanat till åtgärder för att minska skatten utan bara redogjort för olika scenarier och regelverket kring arv för den som ska göra en självrättelse.

På frågan om Skatteverkets bristande kontroll skriver hon:

”I de få fall jag känner till väl, har skatteverket inte ställt några frågor.”

Margareta Nyström, projektledare Skatteverket

– F: Har det någon betydelse var pengarna kommer ifrån?

– I den bemärkelsen så är det inte vi som utreder var pengarna kommer ifrån, vi gör utreder själva beskattningen det är inte vårt uppdrag. Men vi är skyldiga och gör så också att om vi ser misstänk penningtvätt tex då anmäler vi det också till ekobrottsmyndigheten.

– F: Så det är inte fråga om en amnesti, att man komma med vilka pengar som helst?

– Nej!

Men hur bra är kontrollen – egentligen? Vi undersöker personerna på listan och deras brottshistorik – vad de blivit dömda för. Vi hittar. Narkotikabrottslingar, smugglare, personer dömda för grovt bokföringsbrott, svindleri, insiderbrott, grovt häleri, grovt bedrägeri, pågående mål om grovt svindleri, grovt bokföringsbrott.

Margareta Nyström, projektledare Skatteverket:

– Ja, det är allvarliga brott

– F: Det här är folk som ni har godkänt som har fört in tillgångar som dom har haft obeskattat utomlands.

– Det borde vi ha sett.

– F: Finns det anledning att se över hur kontrollen görs?

– Det finns det. Det finns nog en anledning att vara noggrannare med den avstämningen.

– Av alla de drygt 9000 personer som har tagit hem pengar och som ni har godkänt, hur många fall har ni lämnat över till Ekobrottsmyndigheten eller andra åklagare där ni känt er lite osäkra på vem personen är eller var pengarna kommer ifrån?

– Dom vi har fått in som har varit, vad vi har konstaterat som självrättelser som har vi inte lämnat över någon och brottsanmält.

Vår resa tar oss till Östermalm i Stockholm. För bland våra mappar finns det ett namn som överraskar. Som – om uppgifterna stämmer – skulle visa att skatteflykten kan ha sträckt sig ändå upp på regeringsnivå.

Telefon:

– Hallå ja?

– Var det Frank Belfrage?

– Ja

Med en lång rad toppositioner inom svensk utrikesförvaltning är Frank Belfrage en av Sveriges mest uppburna diplomater. Och som kabinettsekreterare under utrikesminister Carl Bildt hade han en central roll i den svenska regeringen – och inom svensk utrikespolitik – mellan åren 2006 och 2014.

Telefon:

Frank Belfrage, fd kabinettsekreterare:

– Vad handlar det om kan vi talas vid senare.

– Jag skulle gärna vilja träffa dig ett par minuter, för vi gör en granskning av självrättelser

– Vad sa du, självrätten?

– Självrättelser, alltså svenska tillgångar utomlands som man i efterhand skattar för

– Aha!

– Och jag behöver bara reda ut ett par frågetecken eftersom du dyker upp bland de här rättelserna

– Ja. Nä du jag har nog inga kommenterar till det så, det har jag inga synpunkter på. Jag måste springa in till mig träning.

– Frågorna kommer inte att försvinna. Kan vi ses?

– Jag förstår, jag har inga synpunkter att ge. Hej!

har enligt självrättelsen haft obeskattade tillgångar utomlands under sin tid som kabinettsekreterare. Men här framgår inte hur stor förmögenheten var eller hur länge han haft den obeskattad innan han gör en rättelse. Idag är Frank Belfrage delägare i ett lobbyföretag.

Live:

– Frank?

– Joachim Dyfvermark, Sveriges television

– Du, nu får du stanna så vi får ställa två frågor.

– Frank Belfrage.

– Du har varit kabinettsekreterare, du måste kunna svara på om du haft frågor om du har haft tillgångar utomlands.

– SVT, Uppdrag granskning. Vi sökte Frank Belfrage.

– Frank är inte här.

– Jo, han gick precis in genom dörren.

– Jaha, då ska jag kika

– Han sitter i ett möte, kan han få ringa upp eller?

– Ja, men vi kan vänta kvar

5 timmar senare:

– Han trycker bort oss hela tiden, det blir inga svar.

Det är nu den här historien tar en oväntad vändning – när vi förstår att dom vi granskar, nu granskar oss.

Vi är på väg till Frank Belfrages skattejurist, Staffan Andersson – känner ni igenom honom? Han som också företräder Marianne Bernadotte.

Vi upptäcker – i mejl han skickat till Skatteverket – att det ska finnas en överenskommelse mellan honom och myndigheten, som handlar om: ”känsliga personer” och ”löften som Skatteverket ställt ut om sekretess” bland annat för hans klient Bernadotte som var utlovad ”Extra sekretess”. Och så vill Staffan Andersson få ut information från Skatteverket om vår granskning – i hemlighet: ”Är det därför möjligt att jag kommer till Skatteverket personligen och går igenom min lista muntligen för att undvika offentligheten. ”

I flera veckor har vi upprepade gånger bett Staffan Andersson om en intervju – utan framgång. Nu gör vi ett sista försök.

Telefon:

Staffan Andersson, skattejurist:

– Det gagnar inte mig att ställa upp och det gagnar inte mina klienter heller, så jag tackar nej.

– F: Men du, Staffan Andersson, från det att vi började granska före detta kabinettssekreterare Frank Belfrage, så ser vi det att du kartlägger oss. Och du ber Skatteverket att ge dig information i hemlighet. Varför ska Frank Belfrage och andra ha gräddfil utanför offentligheten.

– Ja, inga kommentarer.

Live:

– Hej Staffan, jag har en journalist från Sveriges television här, som undrar om han skulle få växla några ord med dig?

– Han ser ut att va på väg ut.

När vi nu söker honom på kontoret, ser receptionisterna genom fönstret hur Staffan Andersson tar på sig rocken och försvinner ut på gatan.

– F: Hur kommer det sig att du kartlägger vad vi gör, och du kräver att så att säga ska undgå offentligheten?

– Jag vill ha information om vad som gäller för mina klienter, och jag har samma rätt att få ut information från skatteverket som du har

– F: Du begär ju av skatteverket att det här ska ske i hemlighet, varför då?

– Det har jag inte gjort.

– F: jag har mejl på det här.

– Ja, men, jag vill inte lämna några kommentarer, tack.

– F: Vänta, ursäkta.

– Kan du respektera att jag säger nej!

– F: Men varför kan du inte ställa upp och svara på några enkla frågor?

– Nej jag gör inte det, jag får inte det pga advokatsekretessen.

– F: Men jag frågade inte om dina klienter.

Några timmar senare mejlar han och vill plötsligt medverka i en intervju, men skriver att han pga en utlandsresa inte kan förrän efter den 20 mars. Då vårt program redan sänts…

I mejl skriver Staffan Andersson att han agerar på uppdrag av sina klienter och att han endast bett om information som är offentlig, och att frågan om sekretess avgörs av Skatteverket.

Margareta Nyström, projektledare Skatteverket:

– Det är, jag tror att han och det är hans egen tolkning att han har velat ha en speciell hantering.

– F: Men dom löftena som han skriver här, det har han inte fått?

– Det var ett önskemål, från deras sida. Vi har ju så att.. vi får ju önskemål hela tiden från olika håll.

– Vi har inte gjort någon hantering speciellt utan vi har den hantering vi har på det sätt vi har.

Vi har i det här reportaget velat fråga mäktiga personer om deras självrättelser och pengar utomlands – och misstankarna om tidigare skatteflykt- men misslyckats. Istället har vi mötts av stängda dörrar och skattejurister.

Torsten Fensby, jurist, expert skatteflykt:

– När du jagar bidragsfuskare, människor på samhällets botten så finns det ingen som har något som helst intresse att försvara dom. När du jagar internationella skattefuskare så har de per definition mycket pengar och då finns det fler kategorier av personer som är villiga å försvara de här personerna.

När alla avtal med skatteparadisen var i hamn, sålde den hyllade projektledaren sitt hus här i byn för från Sverige fortsätta arbetet mot skatteflykten.

Men anställningen på Skatteverket och kampen mot skattesmitarna blev inte som han tänkt sig.Nu är han tillbaka i den franska byn igen.

Torsten Fensby, jurist, expert skatteflykt:

– Nej, det har inte varit en enkel resa. Och jag har inte förväntat mig och jag har inte förväntat mig någonsin att det här skulle bli en lätt resa.

Och den globala striden mot skatteflykten. Hur går den? Minns ni budskapet från världens ledare 2009?

Arkiv:

Gordon Brown, Storbritanniens premiärminister (2007-2010)

– We have agreed that there will be an end to tax havens that do not transfer information on request, the banking secrecy of the passed must come to an end.

Facit: Skatteparadisen har ökat sin omsättning med 25 %.

Torsten Fensby, jurist, expert skatteflykt:

– Jobbar med den här typen av frågor, som jag har gjort i 20 års tid så möter du alltid motstånd. Liksom. Jag skulle hyckla om jag påstod att så inte var fallet.

– F: Har du gett upp?

– Nej, såklart inte.

Torsten Fensby plöjer tiotusentals sidor med rapporter och förslag – och han har ett mål. En bok med konkreta förslag hur Sverige ska fortsätta kampen mot den internationella skatteflykten.

Torsten Fensby, jurist, expert skatteflykt:

– Jag sitter på kunskapen, insikter och erfarenheter som ingen annan har. Och man når en tidpunkt när man liksom vill kunna använda dom till att förändra samhället.

– F: Vad är det som står på spel?

– Välfärden.

– Vi är tvungna att lösa de här problemen lyckas vi inte skapa ett makroekonomiskt hållbart samhälle så går det åt skogen på längre sikt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

UG – Springnotan

Mer i ämnet