Turism till varje pris

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Läs manuset till Turism till varje pris, en granskning av skidorten Åres utveckling från en liten by till en storskalig turistort. I dag äger kommunen knappt någon mark i Åre by och turismen har slitit hårt på naturen.

Åre har gått från en sömnig liten turistby till storskalig skidort. Men det är en utveckling som varit på både gott och ont – inte minst för Åreborna själva.

Det är högtryck i Åre, jul- och nyårsfirarna har intagit byn och stämningen är på topp.

Reporter: Jag tänkte bara höra med dej, varför du är här i Åre?
Julia Navrén, Stockholm: Det är nyårstradition, vi är jättemånga som åker hit varje år, över nyår.
Reporter: Vad är det som är så speciellt med Åre då?
Julia Navrén: Nej,men det är nära till allt. Det är kul och festa, kul att åka skidor, allt är kul.

Redan i slutet på 1800-talet började turisterna komma till Åre. Fjälluften lockade men det var ett nöje enbart för de rika. Och så var det ända fram till 70-talet då staten bestämde sig för att samordna turismen och göra den tillgänglig för alla. Åre pekades ut – här skulle landets första stora turistområde utvecklas.

Ur Fjällverk 80, 1977: Åre, turistcentrum i en mycket fattig kommun, en kommun som har en av de högsta kommunalskatterna i landet, nära 30 kronor. Åre orten med dem gamla kurhotellen byggda kring sekelskiftet, hotell för ett fåtal. Åre i dag på väg att förvandlas till ett stort turistcentrum inte så mycket av egen kraft men väl genom statens satsningar i Åreprojektet.

På 70-talet var Åre en kommun som kämpade med ett minskande invånarantal. Med projektet hoppades man därför på att skapa nya arbetstillfällen och vända trenden. Miljoner pumpades in, fler gästbäddar byggdes. Och kabinbanan blev kronan på verket.

Idag är Åre en väletablerad skidort som ofta står värd för stora skidarrangemang. Antalet gästbäddar är nu 35000 och orten drar också till sig massor av kändisar. Här har bland annat Zlatan byggt hus. Men som alltid åker turisterna tillslut hem – och det blir tomt i både backar och by.

Soundbite: Det är så stor skillnad, Va? Det är så öde. Öde ja. Det är som det hänt något. Ja nu vet du, att nu har bomben slagit ner. Ja, alla har gömt sig. ja precis. Vet du, så här är det när det är lågsäsong. Ja, det är ju det.. Ja. ja.

84-åriga Vivi-Anne Wassdahl är en av dom som bor i byn. På 50- och 60-talen var hon en av Sveriges absoluta dominanter inom den alpina världen med bland annat 14 individuella SM-guld. Det var i de här backarna hon tränade under sin aktiva period och det var hit hon sen flyttade när karriären var över för att bland annat jobba som turistchef. Från sin balkong har Vivi-Anne följt Åres utveckling och sett hur den gått från liten by till storskalig turistort.

Vivi-Anne Wassdahl: Och här utanför är Åregårdarna och nedanför här finns stationshuset och Holiday. Tidigare var det fotbollsplaner här och tennisbanor.

Reporter: Men är du förvånad över det som hänt under de här 40 åren?

Vivi-Anne Wassdahl: Jag kan vara förvånad på sätt att där jag inte kunnat få ner ett liten redskapsbod, där står det i dag ett höghus. Med hur mkt folk som helst i.

Runt Vivianne har gamla villor sålts och rivits. tennisbanor och fotbollsplaner är ett minne blott. Överallt har det ersatts av fritidsboenden och stora turistkomplex som blir öde när säsongen är över.

Vivi-Anne Wassdahl: Byn blir ju den här svarta byn. Jag kan titta ut genom mitt fönster till exempel och där är det under säsong… jag såg hur de drog igen den 2 maj och öppnade upp nu vid jul till exempel. Däremellan bor det inte så mycket folk i de här lägenheterna och husen.

Men det är inte bara turister och säsongsarbetare som lockas hit. Åre befinner sig i en guldsits. Genom åren har befolkningen sakta ökat och idag bor det 11 000 i kommunen. Här är arbetslösheten lägre än genomsnittet, andelen företagare är det femte högsta i Sverige och orten lockar många unga. Men ska man få dem att stanna behövs fler bostäder.

Hans Westerlind, mäklare: För annars kommer vi att tappa kompetensen i den här byn på dom som nu är i princip 25 till 35, har fått sitt första eller andra barn. Att... kommer inte de vidare från sin hyresrätt så finns det risk att de flyttar härifrån.

Reporter: Men när var det senast det byggdes ett radhus eller parhus här i Åre by då?

Hans Westerlind: På 80-talet, pinsamt nog. Ett av dem köpte jag faktiskt 1987, på Lienvägen. Det var en bland de sista som byggdes. Nu har jag flyttat ifrån i och för sig, men jag var med där.

Reporter: Å vad säger du om det då? Det som behövs för…

Hans Westerlind: Ja, det är väl ett litet fattigdomsbevis av alla planerare. Att man inte har förstått det här behovet.

I åratal är det turismen som stått i fokus och när exploatörer velat bygga har kommunen ofta sagt ja. Däremot har kommunen själv knappt byggt några bostadsrätter eller hyreslägenheter. Istället är nästan all nyproduktion just fritidsboenden – och prisbilden är hög. I byn kan en lägenhet numera kosta uppemot 70 000 kronor kvadratmetern.

Hans Westerlind, mäklare: Vi är ju som en liten Monacoprovins i Norrland. Att.. vi har ju byggt en internationell produkt. ...Och jag bedömer väl att Åres bostadsmarknad snart börjar omsätta 2 miljarder per år. Bara vi har under 2016 passerat 700 miljoner i försäljning, vilket är overkligt bra för en liten fjällby.

Reporter: Du Li har ju bott här hela ditt liv, vad tycker du om den utveckling som varit?

Li Nordenskiöld: Den är fantastiskt att få vara med om det här men det är på både gott och ont för det är viktigt att de här byn inte förlorar sin känsla. Och för mig tycker jag att Åre skola ska få vara kvar, det finns planer på om den ska vara kvar. Och att det ska bo folk mitt i byn för att, ja, det är byns själ, att det finns folk här som bor året runt.

Reporter: Ja, för i dag när man går här så är det mest turistboenden.

Li Nordenskiöld: Ja, det är det. På högssäsong kan man bo här men så sen är det tomt, det är svart i fönstrerna, det tycker jag är lite tråkigt. Det skulle vara lite roligare om det fanns folk som hade råd att bo mitt i byn också för det ör det som är problemet för de har inte råd att bo här.

Reporter: Vad är det för prisbild här då?

Li Nordenskiöld: Ja, det är stockholmspriser och det har ju tyvärr inte alla råd att betala och självklart ska det bo turister, eller gäster, här i byn men det ska också bo fast befolkning.

Turismens koncentration till Åre by har också haft andra effekter. Nyligen förlorade centralorten Järpen sin polisstation och istället byggdes en ny upp i Åre, eftersom turisternas festande kräver stora polisresurser.

Samtidigt finns det inte ett enda äldreboende i byn – och förskolor och skolor är hårt eftersatta.

Ueli Niederberger, biträdande rektor Åre skola: Elevantalet har ökat från 100 till 170 barn på kanske fyra, fem år. Och lokalerna har inte förändrats jättemycket i samband med detta. Ett till klassrum som har tillkommit. Men annars trycks det mer barn in i samma lokaler som förut.

Reporter: Å hur kan det se ut?

Ueli Niederberger: Ja, det märks under hela skoldagen. Och även på fritidstiden jättemycket. Det börjar redan innan skoldagen egentligen, när barnen ska lämnas. Det finns inga p-platser, eller nästan inga, för föräldrar. Och det är trafikkaos utanför skolan. Varje morgon.

Faran är att barnen är stressade, föräldrar är stressade innan skolan ens börjar.

Trånga skolor och få bostäder. Vi bestämmer oss för att åka till Åres kommunhus som ligger i Järpen, 2,5 mil bort för att höra varför det ser ut som det gör.

Peter Bergman (S), kommunalråd: Vi har problem att hinna med – för några år sen trodde vi kanske inte att den här utvecklingen skulle vara så stark och nu står vi här med skolor som är väldigt trånga...förskolor som är trånga. Och vi skulle nog ha byggt för några år sen. Och så är det utbudet av mark, utbudet av mark i Åre och byn är ju väldigt litet. Vi har ju nästan ingen kommunal mark i byn.

Reporter: Hur kommer det sig?

Peter Bergman: Jag kan inte den historien för den måste ju finnas långt tillbaka iallafall men jag tror nog så här att man långt tillbaks inte gjorde de strategiska markförvärven som skulle ha gjorts. Man kunde inte se att det skulle bli så hett och eftertraktat.

Kommunen har satt sig själv i en rävsax. Genom åren har man sålt mark till turistföretag med målsättning att skapa fler arbetstillfällen. Men när nu arbetskraften finns – så har man knappt någon mark kvar att bygga på. Nu planeras det för en ny förskola och ett 100-tal lägenheter i Åre by, men nåt mer än så är inte aktuellt i dagsläget. Istället siktar kommunen in sig på grannorterna.

Peter Bergman (S): Det är ju så här att vi bygger ju lägenheter på andra ställen och inte i Åre by. Sen tror jag att vi måste börja planera för att utveckla tomtområden.

Reporter: Ja, malin här har det varit ganska mycket exploatering i Åre. Vad säger ni om det?

Malin Sahlin, ordf Åre naturskyddsförening: Problemet är att Åre exploaterats under decennier. Och det har blivit en framgångssaga när det gäller turismen och den utvecklingen men vi är mycket oroade över vad den här exploateringsboomen som har pågått under så många år har för prislapp på naturen.

Sedan 70-talet har Åre byggts ut med nära 1000 gästbäddar per år. Det är en exploatering som varit enorm och som slitit hårt på naturen. Skogar med höga naturvärden har försvunnit, bäckar likaså och myrar har förstörts. Och emellanåt har Åresjön grumlats när jordmassor, så kallat sediment, lossnat från berget och åkt med vattendrag ut i sjön. (länsstyrelsens bilder) En av dom som sett det, och som oroas, är Malin Sahlin på Åre naturskyddsförening.

Malin Sahlin,  ordf. Åre naturskyddsförening: Sjön är ju sen drygt ett decennium tillbaka skyddat enligt natura 2000 och med det kommer ju krav på tillståndsprövning och miljökonsekvensbeskrivningar som ska göras för att inte påverka det här området negativt, men kommunen har ju under all den här tiden släppt igenom all sköns projekt utan att man gjort några ordentliga miljökonsekvensbeskrivningar och likaså har ju länsstyrelsen inte tillståndsprövat något av de projekt som står klara här i dag. Och det har ju självklart negativ påverkan på naturmiljön.

Ruona Burman, enhetschef Naturvårdsenheten, länsstyrelsen: Uppföljningen kanske inte har varit den bästa varken från kommunen eller från länsstyrelsens sida, nu har vi genomfört förbättringar i det avseendet genom att bilda en samrådsgrupp tillsammans inför till exempel nästa Alpina VM som ska gå av stapeln 2019, och det förstår vi kommer innebära en del exploatering och därför så vill vi undvika att sådana såhär problem uppstår och ligga steget före och arbeta tillsammans i dialog innan.

Reporter: Vad säger du om att det ändå inte varit så bakåt i tiden?

Ruona Burman: ja, man kan väl inte säga annat än att varit bristande arbetsinsatser och det är beklagligt.

Reporter: Tycker du att det har blivit bättre?

Malin Sahlin, ordf Åre naturskyddsförening: Ja, det har... sen ett par å tillbaka så ser vi ett ökat engagemang från både kommun och länsstyrelsen men vi behöver veta vad är status på sjön till exempel. Vad tål sjön mer, hur sammanfaller de olika exploateringarna med varandra? Hur stor är det, man måste ta det här helhetsgreppet och inte bara titta på varje liten exploatering som en enskild beståndsdel för det är det inte för tillslut hamnar ju all skit i Åresjön ändå.

I sjön finns en genetiskt unik rödingstam. I höstas gjorde länsstyrelsen för första gången på tio år ett provfiske och resultatet är alarmerande. Fångsten hade minskat med 75 procent. (Länsstyrelsens provfiske Jämförelse mellan 2006 och 2016 Röding 2006 2,9 FA, 2016 0,7 FA. (FA = antalet fångade fiskar per nät, totalt läggs 40 nät i Åresjön) Muntliga och mailade siffror från länsstyrelsens vattenenhet.)

Nu är inte alla analyser klara än men det ses samtidigt som en tydlig indikation på att sjön påverkas av exploateringen. Röding är beroende av sjöbotten för sin reproduktion och sediment lägger sig på botten och hindrar syretillförseln. I kommunhuset är man väl medveten om att sjön inte mår så bra, men att stoppa exploateringen tror kommunalrådet inte på.

Peter Bergman (S): Där är ju väldigt svår balansgång. Vi vet att… Det genererar otroligt mycket jobb för oss och inte bara för Åre kommun utan för kringkommuner, mycket byggföretag från Krokom, mycket byggföretag från Åre… . Vi har små företag som omsätter 150 miljoner. Och så ska man ställa det mot någonting annat som är miljön och påverkan kring byggnationer. Och där tror jag… jag tror vi måste fortsätta men vi måste vara mera noggrann vad vi gör, att de som ska bygga och exploatera hos oss, att man har mera utförliga miljökonsekvensbeskrivningar.

Grafik: ur Fjällverk 80, 1977: Nyckelordet när Åreprojektet startade för några år sen var folkturism. Åre skulle bli orten där så gott som varje svensk hade råd att bo och där varje turist skulle finna aktiviteter som passade. Än ligger Åre fjärran från de lägre inkomsttagarna men målet att satsa på annat än slalombackar det märks bland annat i Ullådalen, en halvmil från Åre….

När staten på 70-talet tog beslutet att förvandla Åre till en turistort för alla kanske man inte riktigt förstod vilka konsekvenser det skulle få på den lilla byn. Att man skulle bli som en liten Monacoprovins i Norrland, en ort där ljusen släcks när turisterna åker hem.

Vivi-Anne Wassdahl: Ja det påverkar ju egentligen inte mig eftersom jag är pensionist... men själen, om man nu ska prata själ. Den försvinner ju litegrann i det här.

Men frågan är om det spelar någon roll. I mars är det dags för junior-VM och om två år står ett Alpint världsmästerskap för dörren och till dess fortsätter partyt.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

UG – Turism till varje pris

Mer i ämnet