Bilals mamma: – Det känns jättekonstigt. Jättekonstigt. Aldrig jag varit i hans skola, det är första gången, och han inte är här. Jag tror jag ska hitta mitt barn här.
Bilals mamma: – Det här är hans plats där han har byggt. Han har varit här. Vart här och jobbat och målat här.
Bilals mamma: – Ja, han, Bilal han har tagit, en svart väska från garderoben. Han tog en flaska vatten från köket och gympakläder. Jag har sagt till honom vart ska du gå nu Bilal? Han säger mamma jag ska gå och träna två timmar och kommer tillbaka. Kvart i nio 25 september.
Bilals mamma: – Jag har sagt till honom, finns ingen träning nu i kväll. Han säger, ja mamma det finns två timmar till klockan elva de stänger. Jag ska gå och träna två timmar och kommer tillbaka. Från där i tiden Bilal han gick, han inte kom tillbaka aldrig.
Bilals pappa: – Vi anmäla min son han försvinner. Jag och min fru. Inte bara en gång, flera gånger.
Bilals mamma: – Ja, sen kväll jag börja leta hans rum. Jag hittar ingenting.
Bilals pappa: – Jag kan aldrig glömma den här dagen, vi kan aldrig glömma den här dagen.
Ur privat video:
Ung man: – Bismilla, ge sextio sekunder av ditt liv.
Bilal: – Salam aleikom. Vad ska jag säga? Ta bort den, ta bort den!
Den 25 september förra året lämnar Bilal sitt hem och sin familj för att åka långt bort till ett främmande krig i Syrien. Han vill åka dit för att göra jihad, strida för islam.
Det som hänt Bilal är ett fullkomligt mysterium för hans familj. Vad fick honom att i hemlighet planera sin resa? Vad fick honom som aldrig rest på egen hand tidigare, som aldrig hållit i ett vapen, att lämna allt i Sverige och bege sig till ett krig långt borta? I ett land han inte har någon som helst relation till.
Bilals föräldrar är rädda för att visa sina ansikten. Men dom vill ändå berätta sin sons historia.
Bilals mamma: – Han byggt en raket. Åker skridskor där.
Bilals pappa: – Han spelade mycket grejer, vad heter det? Bandy. Han spelade förut.
Bilals mamma: – Här har de varit och badat också.
Hans föräldrar vill förstå. Förstå hur det kunde ske. Men de hittar ingenting som kan ge dem svar. Jag och min kollega bestämmer oss för att söka i Bilals spår.
Reporter: – Här är listorna. Det intressanta är de här datumen kring...
Ett spår som finns kvar är Bilals telefonräkningar som fortsätter komma varje månad. Vi beställer alla samtal han gjort månaderna innan han åkte och börjar undersöka vilka han umgicks med.
Reporter: – Man kan ju säkert se här, flera nummer som återkommer ofta.
Bilal föds i ett afrikanskt land och kommer till Sverige när han är två år gammal. Han växer upp söder om Stockholm, som äldsta barnet i en syskonskara av fyra.
Bilals mamma: – Han var trevlig kille. Glad person. Han hälsade som vem helst, han skratta som vem helst. De e han vart som vanlig kille. Han själv han är smal. Han är 18 år men tror han är 15 år eller 14 år.
Efter nian börjar Bilal på bygg och anläggningsprogrammet på Torekällgymnasiet i Södertälje. Han vill bli snickare och han vill starta eget.
I tonåren har Bilal en stökig period, och flera konflikter med sina föräldrar. Men sedan händer något. Och det blir lugnare hemma.
Bilals pappa: – När han kommer från skolan han säger jag ska börja gå till moské. Jag säger nu han blivit lugnt. Och han säger samma som vanliga ungdomar jag ska gå till moskén.
Bilals mamma: – Det är okej om han går där. Bättre att han går där än att han går på nattklubb, eller han går någonting stans lära sig om knark, eller dricker på gatan eller, jag tror det är okej om han gå där och lära sig om religion.
Föräldrarna är glada att Bilal har blivit religiös och går på föreläsningar. I skolan vill han ha ett rum att be i. Men det som hans föräldrar uppfattar som räddningen kommer bli deras värsta resa någonsin.
Ur internetvideo:
Speaker: – A very good one. All good signs of death. To die on the battlefield, this is a very very good sign. When a person dies on the battlefield that is a tremendous sign. Allah…….
Vi börjar undersöka vilka spår Bilal lämnat efter sig på nätet. Vi skapar en Facebookprofil för att komma in i den här miljön.
Reporter: – Det är denna
Och vi hittar Bilal, men under ett annat namn, och här öppnas en för oss helt ny värld.
Ur internetvideo:
Speaker: – They are rejoicing in what Allah has given them. They are rejoicing and they are enjoying it. Just picture the shahid in this way. That they are rejoicing and not only that. They are looking forward to their brothers who have stayed behind. They are looking forward to them joining them as well.
Det som Bilal har lagt ut är ren propaganda för att dö martyrdöden i Syrien.
Enligt islam finns det olika goda sätt att dö på. Ett är att dö i strid för islam, då blir man martyr, vilket kallas shahid. Den här trosuppfattningen utnyttjas av en del islamister för att locka unga män till kriget i Syrien.
En martyr eller shahid, som det kallas, hamnar i Jannah som är paradiset, och blir rikligt belönad av Gud. Bland annat försvinner hans synd och han får ta med sig 70 familjemedlemmar till paradiset.
Ur internetvideo:
Speaker: – There are rivers of white and luxurys honey, there are rivers of pure milk, and there are rivers of wine, wine that does not cause intoxication. Wine that tastes like wine but doesn´t have the effects of wine.
Ur svensk rekryteringsvideo, 2013:
Ung man: – ...bröder, så vi vill det bästa för er. Detta är obligatoriskt att komma och kämpa fisabilillah, att hjälpa sin bröder och systrar. Våra systrar som….
På internet pågår en omfattande propaganda för att få muslimer att åka till Syrien.
Här är två svenskar i Syrien som uppmanar fler att åka. Filmen lades ut två veckor före Bilal gav sig av.
Ur svensk rekryteringsvideo, 2013:
Ung man: – … vi vill det bästa för er och därför anser vi att ni måste komma hit, ni måste besvara kallet, från Allah...
Bilal har förberett sin resa i hemlighet. Han har jobbat hela sommaren på Posten och sparat pengar.
Under ramadan tar han kontakt med en grupp svenska jihadister i Syrien.
I efterhand beskriver de kontakten så här.
“Han sa att vi inte skulle förvänta oss en 1.80 lång bodybilder, men att han var liten, och om det skulle vara något problem. Kära Bilal, med ett hjärta av guld som ditt så behöver man varken vara lång eller ha muskler.”
Bilals pappa: – 25 september, när han försvinner, vi visste inte var han är. Vi trodde bara han gick där, kanske till hans kompis. Övernattar. Men vi vet ingenting.
Föräldrarna har regelbunden kontakt med polisen som tar Bilals signalement och dom börjar också leta efter honom.
Det tar en månad då kommer ett första livstecken. Ett meddelande på facebook.
“ni behöver inte vara oroliga eller nogot det e inte krig e nu nära gränsen...”
Bilals mamma: – En månad jag hittade hans facebook.
Reporter: – Du hittade hans facebook efter en månad?
Bilals mamma: – Efter en månad.
Reporter: – Och vad stod det där?
Bilals mamma: – Vi frågade hans facebook och han heter Abu Ismael. Han heter inte Bilal.
Efter några veckor i Syrien lägger Bilal ut den här filmen på sin facebook.
“allt e lugnt o chill”
Det är först nu de förstår vart Bilal har tagit vägen. Att deras son lämnat familj, hem, utbildning, för att åka till Syrien och strida. Att han måste ha planerat sin resa i hemlighet. Och att han inte kan ha gjort det helt själv.
Bilals mamma: – Varför man skickat honom i krig där? Han vet ingenting om krig. Det är så konstigt. Han vet ingenting om krig. Från svensk dagis till svensk skola han växa upp här i Sverige. Han vet ingenting om krig. När han åker hem, finns inget krig, när han är här finns inget krig. Han känner inte krig, aldrig.
Ur Rapport:
Speaker: – ... knappt hann ekot av skottsalvorna från gårdagens protester runt om i Syrien klinga av förrän de hårdaste fördömandena hittills hördes från Vita Huset. USA anser att Syriens förkastliga handlingar…
När kriget i Syrien bryter ut våren 2011 är det ett folkligt uppror mot en diktatur. Fria Syriska armén som strider mot Bashar al-Assads regim vill störta diktatorn och ge makten åt folket genom demokratiska val.
Men kriget i Syrien lockar också som ansluter sig till al-Qaidainspirerade grupper. De vill också störta Assad, men deras mål är inte demokrati – tvärtom – de vill införa en religiös diktatur. I deras värld är det gud, inte folket som stiftar lagarna.
Ur svensk rekryteringsvideo, 2012:
Ung man: – Mina bröder, ögon och öron vittnar. Män förnedras, kvinnor våldtas och barn slaktas. Detta tynger brösten...
Hösten 2012 publiceras den här rekryteringsfilmen som uppmanar fler svenskar att delta i kriget. Gruppen kallar sig svenska mujahideen. Mujahideen kallas de som deltar i det heliga kriget, jihad.
Ur svensk rekryteringsvideo, 2012:
Ung man: – Vi är Mujahedeen Fi Ash Sham. Och vi vittnar att Jihad, är obligatoriskt för var och en som tror…
Enligt de här jihadistgrupperna är islam och muslimer den ständiga måltavlan för krig, förtryck och lidanden. Nu krigar de för ett världsomspännande kalifat, som ska styras av deras mycket stränga tolkning av islam.
En av de mest extrema rebellgrupperna i Syrien kallas för ISIS, Islamiska staten i Irak och Al-Sham. Här ser vi en av deras filmer. ISIS är en av de grupper som rekryterar flest utländska jihadkrigare, bland dem även många svenskar. Sedan några månader har olika islamistiska grupper börjat kriga även mot varandra.
är några av de metoder ISIS använder sig av. Här ser vi hur män från ISIS utför en offentlig avrättning i staden Raqqa i Syrien för cirka ett år sedan. Vi vill nu varna för mycket otäcka bilder. Enligt Amnesty är avrättningen en hämnd för massakrer utförda av regimen.
Ur video från al-Qaida:
Anwar al-Awlaki: – The tables have turned. And there is no rolling back of the worldwide jihad movement.
En ideolog som unga jihadister i framförallt väst hänvisar till som inspirationskälla är den USA-födde Anwar al-Awlaki. 2011 dödades han i Jemen i en amerikansk drönarattack, men hans jihadinriktade budskap sprids fortfarande än idag.
Ur video från al-Qaida:
Anwar al-Awlaki: – Today it´s Afghanistan, Pakistan, Irak, Somalia, North Africa the Arabian peninsula. And the list is growing.
Hemma i Sverige lever Bilals familj i en smärtsam ovisshet medan de väntar på nästa livstecken från Bilal. De vet inte vart de ska vända sig och försöker nu få hjälp av Säpo.
Bilals pappa: – De var här hos oss.
Reporter: – De kom och besökte er?
Bilals pappa: – Ja, två gånger eller tre, två gånger minst i alla fall.
I Storbritannien finns sedan flera år både stöd och hjälp att få för familjer som Bilals. Vi åker till London för att träffa Hanif Qadir. Han är av Europas mest erfarna på att förebygga och omvända våldsbejakande islamister.
Hanif Qadir: – Hi!
Reporter: – Nice to meet you.
Reporter 2: – Hi! Magnus.
I Storbritannien talas det mer om det här fenomenet, både i samhället i stort och i den muslimska gruppen.
Hanif Qadir: – So this is the youth center…
Reporter: – Yeah.
Hanif Qadir: – When you came up the stairs you saw som guys going out?
Reporter: – Yeah. On the bikes?
Hanif Qadir: – Yeah. That´s the guys going out to the community.
Reporter: – Aha.
Hanif Qadir: – When it´s quiet here, they go out to engage with the youth outside, when it´s busy everybody is here, because it gets to busy. And then we have like workshops, so we move this to one side and sit down and have a workshop, every week. Maybe three workshops, talk about what’s going on in your life, talk about Syria, talk about everything you know.
Mohsin Yusuf: – We learn a lot of things here, like we have workshops on weekly bases where we learn how people use the name of Islam in a wrong way to recruit young people who have nothing to do with it, play with their emotions, blackmail them and take them to the other part of the world where they shouldn´t be...there is people who is making us look bad in front of the hole world. Because now we are getting labelled and tagged as being terrorist.
Hanif Qadir: – In the Quran it´s talked about a number of times. Every Muslim strives for jihad. It´s one of the fundamentals of Islam. We can´t take that away from Islam. So we have to understand it. Jihad is going to work every morning, looking after your family, making sure that if you are walking on the road and there is some obstacle there, removing that in case it will hurt another person. Jihad is on a daily basis. We do jihad, to go and pray five times of a day is jihad. But we also believe that the ultimate jihad, the jihad Akbar, is to fight on the battlefield for the sake of Allah. At this moment we have in Syria, Muslims fighting Muslims, different fractions come from different parts to establish their rule, it´s basically a gang warfare. Someone wants to establish their rule, another one wants to establish their rule, and another one wants to establish their rule. And it´s a big confusion, people are dying on a daily basis, Muslims, Shias, Alawites, Drus... and we don´t know who is fighting whom. So for some imam to say to me or to say young person ”go to Syria and do jihad” is wrong. I can challenge that and I am not a theologian, I can challenge that very easily.
Facebookmeddelanden mellan Bilal och hans föräldrar:
Bilal: – “gor dua in shaa Allah allt ska bli bra men jag kommer inte komma hem”
Bilals föräldrar: – Kom hem Pappa och mamma har till och med frågat en sheik Dem sa att för jihad ska gilas då man måste ha sina föräldrars välsignelse”
Bilals mamma: – Jag gråter och sa till honom att han måste komma hem. Jag saknas dig, du måste komma hem. Han sa, glömmer mig bort, jag ska inte komma.
Reporter: – Sa han så?
Bilals mamma: – Det är så han sagt. Det är så tungt.
Bilals pappa: – “In shaa Allah Allt ska bli bra men kommer inte hem.”
Reporter: – Hur avslutades samtalet?
Bilals mamma: – Avslutades samtalet, Bilal du ligger min hjärta hela livet. Jag kan inte glömmer dig.
På Bilals samtalslistor finns 100-tals samtal och sms. Många går till kontantkort som inte går att spåra. Men vi upptäcker ett tiotal telefonnummer som återkommer ofta eller som har ringts i anslutning till Bilals resa till Syrien.
Och vi börjar ringa runt.
Vän till Bilal: – Hallå
Reporter: – Hej, Sanna Klinghoffer heter jag, och vi gör ett, jag ringer från Sveriges Television. Det är så att vi gör ett program om Bilal och vi har förstått att du kände honom.
Vän till Bilal: – Grejen är så här. Jag, jag vet vad som har hänt med Bilal, men jag har ingenting med saken att göra. Förstår du vad jag menar?
Reporter: – Javisst.
Vän till Bilal: –Hela ämnet som ni vill dra upp med Uppdrag Granskning och vad det nu än är har ingenting med mig överhuvudtaget att göra.
Reporter: – Vi ringer ju till många som var hans vänner för att höra mer om vad det var som fick honom att fatta det beslutet att åka iväg.
Vän till Bilal 2: – Jag har inga kommentarer.
Vän till Bilal 3: – Jag, jag vill... jag vill gärna vara helt exkluderad från det. Jag gillar inte att synas någonstans om jag ska helt ärlig.
Reporter: – Men jag tänker bara, ni ringde ju väldigt många gånger till varandra, både före och efter att han åkte till Syrien. Kände du till att han skulle åka?
Vän till Bilal 3: –: Jag hade...jag hade alltså bara aning att han skulle åka till Marocko. Det var det han sa till mig i alla fall.
Telefonör: –: Jag är inte rädd för att ställa upp eller så det är inte det. Det är att jag vill verkligen inte ha någonting med media att göra på grund av vad jag har sett tidigare.
När vi kartlägger personerna i Bilals närmsta krets så förstår vi att flera av dem står långt ifrån den muslimska majoriteten. Vi ser också att vi några av dem går på föreläsningar hos en grupp som kallar sig för al Taqwa ungdomsförening. Även Bilal gick på föreläsningar där.
Al Taqwa-gruppen, anordnar . På al Taqwa-föreningens Facebook finns citat om jihad, och via en sluten diskussionsgrupp ser vi att i den här kretsen hyllas . I samma forum nämner en ledande person i al Taqwa-föreningen en annan förebild, Sheijk från Saudiarabien.
Nasir al-Fadh anses vara den mest extrema islamistideologen i världen idag, och han har mot civila i väst, som 11 septemberattentaten.
Och öppet på sin Facebooksida hyllar al Taqwa ungdomsförening en annan ideolog från Saudiarabien: Sulayman al-Alwan. Han hör till samma nätverk av mycket radikala shejker som Nasir al-Fadh, och har likt al-Fadh haft täta kopplingar till al-Qaida.
Vän till Bilal 4: – Jag vill inte prata, tack så mycket.
Reporter: – Men vi talar ju bara på telefon här.
Vän till Bilal 4: – Media är någonting jag inte litar på.
Reporter: – men jag ringer på den här andra då.
Telefonsvarare: – Numret du har ringt har ingen abonnent.
Telefonsvarare: – Det här numret är avstängt för inkommande samtal.
Telefonsvarare: – The number you have dialled is not in use.
Under flera veckor försöker vi förgäves få en intervju med någon i kretsen kring Bilal. Och kontaktar även svenska jihadister i Syrien som inte heller vill svara på våra frågor.
Och vi söker ledningen för Skärholmens moské där al Taqwa ungdomsförening har sina möten, men de säger att föreningen inte längre är aktuella hos dem och vill inte bli intervjuad.
Kontaktperson Skärholmens moské: – Du vill göra intervju, vi vill inte ställa upp, då är punkten slut.
Reporter: – Kommer de att fortsätta ha föreläsningar hos er nu då?
Kontaktperson Skärholmens moské: – Nej då.
Reporter: – Varför inte?
Kontaktperson Skärholmens moské: – Det är ju vårat problem.
Men det är en i al Taqwa ungdomsförening som vi till slut får prata med.
Kontaktperson al-Taqwa ungdomsförening: – Jag ska vara ärlig, jag är faktiskt inte intresserad av att svara på några frågor.
Reporter: – Men om vi tar Nasir al…
Kontaktperson al-Taqwa ungdomsförening: – ...det här med hur ni bygger förtroende….och jag tycker inte att ni använder ett bra arbetssätt heller.
Reporter: – Nej, i flera veckor har vi försökt tala med er och träffa er, utan kamera och bara… och ni har tackat nej till vartenda tillfälle. Vi tycker att det är anmärkningsvärt….men vänta låt mig bara få tala till punkt. Nasir al-Fadh till exempel tycker att det är okej att använda massförstörelsevapen mot civila i Väst. Det är klart att vi i vill veta.
Kontaktperson al-Taqwa ungdomsförening: – Vem tycker det?
Reporter: – Nasir al-Fadh. Som ni ser som en lärd sheijk. Men det är nån som ni lägger ut på sociala medier och så hänvisar ni till honom som en lärd person.
Kontaktperson al-Taqwa ungdomsförening: – Nån som lägger ut... det är ganska många som har tillgång till det här kontot…
Reporter: – Suleman al-Alwan har tät koppling med al-Qaida, militanta operativa delar av al-Qaida. Det är väl klart att vi är nyfikna på er syn där.
Kontaktperson al-Taqwa ungdomsförening: – Ni granskar nåt som det inte finns nånting att granska om! Tycker jag. Om vi tar innan också, ni har fel antagande om muslimer överhuvudtaget, ni ser dom som onda, därför anser ni att det finns nånting att granska. Och det var det som jag utgick ifrån första början, det var därför jag inte ville ställa upp, och nu har jag fått det bekräftat att det här var er onda avsikt från första början.
Reporter: – Men du har ju möjlighet här nu att ta kontakt med dom som har gjort den här inläggen om det inte är du så kan ni svara för er.
Kontaktperson al-Taqwa ungdomsförening: – Återigen, det är helt fel grundantagande, ni ser muslimer som onda terrorister, och därför finner ni att det måste finnas nån konstig koppling och förklaring till allting.
Reporter: – Men svara för er då istället! Träffa oss och svara då! Var inte ljusskygga.
Kontaktperson al-Taqwa ungdomsförening: – Jag är inte ljusskygg, men varför ska jag svara när jag vet att ni har onda avsikter, nu har jag fått det bekräftat också.
Reporter: – Det vet du ju inte. Det vet du ju inte alls.
Kontaktperson al-Taqwa ungdomsförening: – Jag kan inte uttala mig om något som inte jag har skrivit eller som jag inte ens vet vad det handlar om.
Reporter: – Om du går in på din egen förenings hemsida så kan du läsa det.
Kontaktperson al-Taqwa ungdomsförening: – Jag kan varken bekräfta eller dementera, jag har ingen aning om vad ni pratar om.
Veckorna går utan nya livstecken från Bilal. Men en kväll får föräldrarna ett telefonsamtal. Det är en man som ringer från Syrien. Han talar svenska och säger att han har goda nyheter.
Bilals pappa: – Han frågar är du Bilal, hans pappa? Jag säger ja. Han säger att, jag vill ha Bilal, hans mammas telefon. Jag säger okej.
Bilals mamma: – Han sa till mig, jag ska säga goda nyheter, till mig. Din son, Gud han har velat ha honom. Han dog. Där i tiden, skrek jag, när jag hört. Känner konstigt. Jag kastade telefon ner. Jag tror inte på honom. Jag tror inte på honom. Fem på morgonen vi har fått sms tills hans bror telefon en bild. Bilal han ligger på sjukhus han dog. De säger att de varit inne och kastat några raketer då huset, det ramlade på dem.
Reporter: – Vet du var han är begravd idag?
Bilals mamma: – Nej, det vet jag inte. Vet ingenting... om jag visste, jag hämta mitt barn från där. Jag har ingenting att göra med Syrien.
Bilals mamma: – Varför jag har förlorat mitt barn i Syria? Ingenting att göra med Syria. Jag kommer inte från Syria. Jag fattar ingenting. Varför mitt barn dog i Syria.
Vid samma tillfälle som Bilal dog, dog även en annan svensk. Från Göteborg. De pengar som han hade i fickan blev blodiga. Hans stridskamrater spelade in den här filmen där de hyllar martyrskapet, och använder hans död för att locka andra att göra samma resa.
Ur privat film:
Ung man: – Jag nämnde till er att jag ska visa. Jag ska inshallah få lukta på broder Abu Ahmads blod inshallah, mysk. Och här har vi hans påse, jag fick den precis av hans lillebrorsa. Wallahi, bröderna här och till och med dom som jobbar här som inte är mujahedeen, de luktade på den här och dom blev helt förvånade. Vi hade inte ens öppnat påsen och vi kände wallahi jag känner rosor, wallahi jag känner rosor, blommor, det luktar bättre än mysk, wallahi.
Ung man: – Bröder ni missar, wallahi, kom hit till ard al sham, wallahi, kom hit! Kom hit, ni missar, wallahi!
Bilal är bara en av många unga svenskar som åkt för att kriga i Syrien. Den konflikt som har lockat flest jihadkrigare från såväl Sverige som andra europeiska länder. Minst ett 80-tal personer har åkt från Sverige de senaste åren för att ansluta till grupper som står Al Qaida nära. Sverige är ett av de länder i Europa som har flest jihadresenärer till Syrien om man ser till vår befolkningsmängd.
Vi uppskattar att ett 15-tal svenskar hittills dött i Syrien.
Bilal är död, men vad som hänt är fortfarande ett mysterium för hans föräldrar. Hans mamma har bara en önskan nu, och det är att få veta var sonen är begravd.
Bilals mamma: – Hallå, Salam alaikum!
Bilals hyresvärd i Syrien: – Salam och Guds barmhärtighet.
Vår samtalslista visar att Bilal ringde ett telefonnummer i Syrien när han var på väg. Bilals mamma ringer för att söka svar.
Bilals mamma: – Jag vill fråga om min son som åkte till Syrien.
Bilals hyresvärd i Syrien: – Vem är han?
Bilals mamma: – Min son heter Bilal.
Bilals hyresvärd i Syrien: – Är du från Sverige?
Bilals mamma: – Ja, jag ringer från Sverige, är hans mor.
Bilals hyresvärd i Syrien: – Hans mor? är du från Göteborg?
Bilals mamma: – Inte från Göteborg, är från Stockholm.
Bilals hyresvärd i Syrien: – Stockholm!
Bilals mamma: – Bor du i Syrien eller i Turkiet?
Bilals hyresvärd i Syrien: – Ja, jag bor i Syrien.
Bilals mamma: – Du bor i Syrien? Snälla hjälp mig.
Bilals hyresvärd i Syrien: – Han är Abu Ismail?
Bilals mamma: – De kallade honom Abu Ismail.
Bilals hyresvärd i Syrien: – Abu Ismail, känner jag syster. Visst heter han Bilal, ja ja!
Bilals mamma: – Ja, snälla du, han kallas Abu Ismail och är en liten pojke på 18 år.
Bilals hyresvärd i Syrien: – Ja, ja han kom och bodde hos mig. Min syster. Han dog martyrdöden.
Bilals mamma: – Han dog?
Bilals hyresvärd i Syrien: – Han dog må Gud vara hans själ nådig. Han bodde hos mig och igenom militärträning. Han lämnade sina saker hos mig. Vi grät över honom min fru och jag.
Bilals mamma: – Hur dog han? Ingen har talat om för mig hur han dog?
Bilals hyresvärd i Syrien: – Hans kläder var hos oss och min fru tvättade dem. Sen kom de på kvällen och sa att han dog vid Khanaser, öster om Aleppo.
Bilals mamma: – Det var vad jag hört också att han dog öster om staden Aleppo. Ni vet inte var han begravdes? I vilken stad?
Bilals hyresvärd i Syrien: – De begravde honom i närheten. Det pågår strider där.
Bilals mamma: – Han var så liten och visste inte vad han gav sig in i. Hade det inte varit bättre om du hjälpte honom och skickade honom tillbaka?
Bilals hyresvärd i Syrien: – Hade du talat med mig när han var hemma hos mig hade jag kört honom till Turkiet för din skull.
Bilals hyresvärd i Syrien: – Jag offrade ett lamm och delade ut köttet så att hans själ får frid.
Bilal bodde hos den här mannen i Syrien. Tre veckor var han på träningsläger innan han skickades till sin första strid. Vi får kontakt med en av svenskarna i Syrien som var med när Bilal dog.
Hjälparbetare i Syrien: – Röst: Jag vet vad som hände. Det var en annan bror som också avled där. Det var ganska rått, förstår du? … det var en pansarvagn som avfyrade ett pansarvagnsskott, och han och en annan bror de gömde sig bakom den väggen. Det kom splitter. Ena benet var helt borta medan det andra det hängde bara där. Och han var i chocktillstånd men han avled cirka 25 minuter senare. Vi tog honom i en ambulans… Bröderna tog honom i en ambulans till sjukhuset, och sen han var… fem minuter efter att han anlänt till sjukhuset han avled på sjukhuset.
Efter beskedet om Bilals död gratulerade al Taqwa ungdomsförening på sin Facebook-sida Bilal för att han “åkte, sökte och fann”. Enligt föreningen var Bilal en förebild som förstod och implementerade Allahs ord.
Reporter: – Vi talade ju innan om de här ideologerna, de här shejkerna som är utlagda också. Och sen dessutom lägger ni ut och gratulerar att han åkte till Syrien och dog. Det är konstigt och då undrar ju vi om ni har uppmuntrat honom att åka?
Kontaktperson al-Taqwa ungdomsförening: – Jag fattar fortfarande inte hur du menar?
Reporter: – Men ni skriver ju och hyllar, ni ju honom på facebook för att han är shahid.
Kontaktperson al-Taqwa ungdomsförening: – Det är flera, jag tror det är ett tiotal personer som har tillgång till det kontot.
Reporter: – Men vad tycker du om det då?
Kontaktperson al-Taqwa ungdomsförening: – Om just vad? Jag har inte läst det inlägget, jag vet inte ens vad du pratar om.
Kontaktperson al-Taqwa ungdomsförening: – Som jag förstod det, Bilal han var ute efter nånting, han åkte inte bara för att han tyckte det var kul, det är ingen semester om man åker till Syrien. Han var ute efter nånting.
Reporter: – Vad var han ute efter?
Kontaktperson al-Taqwa ungdomsförening: – Han var ute efter att hjälpa människor. Jag tror personligen att han var ute efter att hjälpa, för jag känner honom som en snäll kille. Att han var ute efter att hjälpa människor. Och i vår tro, i islam, så har vi nånting som kallas martyrskap. När man går ut för en sak, att hjälpa människor för en bättre sak, och om det skulle bli så att man stupar på vägen, då anses man vara en martyr.
Reporter: – Så det var bra att han gjorde det?
Kontaktperson al-Taqwa ungdomsförening: – Bra och bra, jag vet inte, jag kan inte sitta och moralisera om det var bra eller dåligt. Jag tar inte ställning, jag förstår varför han gjorde det. Jag förstår varför många väljer att åka dit, och som sagt det är inget brott. det är inte fel att åka dit, du kan kolla upp det själv i lagboken, det är inget brott att åka och ansluta till rebellgrupper i olika länder.
En fråga som också diskuteras i Europa är om de återvändande Syrienjihadisterna kan utgöra ett nytt terrorhot.
I höstas stoppade Londonpolisen ett misstänkt attentat där en eller flera gärningsmän hade varit i Syrien. Utredningen pågår fortfarande.
Även i Kosovo och Frankrike har polisen under det senaste året stoppat misstänkta terrorplaner där flera av de inblandade stridit i Syrien.
Raffaello Pantucci forskar om terrorgrupper för den oberoende tankesmedjan RUSI, Royal United Service Institute.
Raffaello Pantucci: – I would say, we are seeing hundreds going out there, of these probably a small community will potentially pose a terrorist threat.
Reporter: – How big do you think this threat is?
Raffaello Pantucci: – I think what is happening there probably going to prolong the problem of islamist related terrorism in the west for at least another ten years. Syria has become a magnet for international jihadism. People are just being drawn there from all over the world. So you not only seeing Syrian extremists there who they are fighting with, but you are seeing elements of other jihadist groups from all over the world showing up in there. And people who are going out there will not only learn these bomb making skills and other potential warfare skills they can potential use here, but they will also have contact with people who do have a very anti-western agenda.
För Hanif Qadir är det här en viktig anledning att i tid arbeta med de här frågorna. Ett terrordåd i Europa skulle kunna slå tillbaka mot alla muslimer, även om det utfördes av en liten extrem grupp utan stöd av andra.
Hanof Qadir: –Things like gang violence, serious gang violence, drugs and radicalisation, they are only going to be eliminated through, community participation. Doing it through intelligence service or the police is not going to work.
Reporter: – What would your advice to Swedish authorities be?
Hanif Qadir: – Call us over, let us train you up! I´m being serious, let us train you up. Let us give you the, look, it´s not like one model fits all. But when you have a point or an access where people can come and express themselves and talk, to air their grievances to talk about their feeling, that’s one of the best initiatives that you can give to your community.
Reporter: – What are your advice to the Muslim communities in Sweden?
Hanif Qadir: – My advice is that, realize that there is a problem that is growing within amongst us. Islam, if you are passionate about Islam, then we are instructed, specifically, to route out those from within us, who are betraying Islam.
Bilals familj har varit med en av de värsta saker man kan drabbas av. De har inte haft någonstans att vända sig för att få stöd. Och dom känner sig övergivna av samhället.
Reporter: – Har du berättat på ditt jobb? Att detta ha hänt?
Bilals mamma: – Nej, jag har inte berättat mitt jobb.
Reporter: – Varför inte?
Bilals mamma: – Jag så rädd de kan sparka mig från jobbet. De säger, hennes son han dog terrorist, de är terrorristfamiljen.
Reporter: – Tror du att de skulle göra det?
Bilals mamma: – Ja. Jag är inte terrorist. Jag är inte terrorist. Jag är muslim och jag vet vad som gäller för jihad. Det är ingenting att göra med jihad, jihad går inte små barn, 18 år, 19 år. Det går en vuxen. Och det finns en lag när man går jihad. Varför man går jihad om några attackerar dig om några anfaller dig. Men han är här i hans hem, han gå på skola, ingen som anfaller honom. Ingen som attackerar honom. Varför han ska göra jihad?
I det här programmet har vi försökt förstå vad som fick 18-årige Bilal att åka iväg till ett brutalt krig. Många frågor är fortfarande obesvarade. Men vi har fått inblick i en mycket sluten krets – mitt i det svenska samhället – där man hyllar martyrskapet och uppmuntrar muslimer att göra väpnad jihad. Och där man ser upp till ideologer som Usama Bin Ladin. Och genom Bilals föräldrar ser vi att samhällets stöd till drabbade familjer i Sverige är väldigt svagt.
Bilals pappa: – Vi ska gå till min son hans skola. Hans gamla skola. Jag vet inte i alla fall om han lämnade något där. Någonting kanske hemlighet. Han hade tagit alla hans grejer och vi såg inte hans kläder hans han hade några telefon. Kanske hans, några hemligheter, papper så där, jag vet inte i skolan. Vi har förlorat ett barn. Vad ska vi göra? Vad ska vi göra?
Bilals pappa: – Hej hej.
Maria Leonardsson: – Är det Bilals pappa? Din namn kan jag, välkommen. Ska ni komma in till mig en stund? Jag vill börja med att räcka över den här boken till er.
Bilals pappa: – Ja.
Maria Leonardsson: – När det kom besked till skolan, bekräftat att Bilal hade avlidit. Då hade vi en liten ceremoni med hans klass. Där vi hade en bild och vi tände ljus. Jag tycker att ni ska ha den som ett minne.
Bilals mamma: – Tack.
Bilals pappa: – Det var hon som träffade honom sista gången. 25:e hon var med honom. Jag var inte hemma. Jag var på jobbet, men kom hem…
Maria Leonardsson: – På kvällen eller?
Bilals mamma: – Ja, precis.
Bilals pappa: – Hon var kvart i åtta.
Bilals mamma: – Kvart i nio han gick ut. Han säger mamma jag ska gå och träna och tar en flaska vatten.
Maria Leonardsson: – Just det han brukade gå på gym va?
Bilals pappa: – Ja, precis. Jag vill bara veta. För det första han lämnade ingenting hemma, några papper eller kläder, skolkläder eller någonting. Han har kanske glömt några papper?
Maria Leonardsson: – Jag har kontrollerat jättenoga. Det finns ingenting i skåpen. Och vi har också knipsat upp skåp som vi inte visste vems det var. Och vi har inte hittat någonting.
Maria Leonardsson: – Här ute är de ju mycket både i ettan och väldigt mycket i tvåan. I bygghallen. Här brukar de vara.
Bilals pappa: – Jag var här.
Maria Leonardsson: – Du var här och tittade.
Bilals mamma: – Det känns så konstigt att han är borta.
Maria Leonardsson: – Vad sa du?
Bilals mamma: – Det känns så konstigt.
Maria Leonardsson: – Ja det är klart. Visst gör det det, att han har gått här.
Bilals mamma: – Han var på sista året.
Maria Leonardsson: – Han skulle gå sista året.
Bilals mamma: – Ja.
Bilals pappa: – Han sa att han skulle göra sin egna firma. Han sa när jag är färdig, efter utbildningen ska jag skaffa min egen firma.
Maria Leonardsson: – Han ville ha eget företag?
Bilals pappa: – Ja precis. Han sa så. Men nu är hans dröm borta.
Maria Leonardsson: – Den är borta.
Bilals pappa: – Han var så ung.
Maria Leonardsson: – Förstod inte så mycket om livet.
Bilals pappa: – Nej. Han var mammas pojke, han har aldrig varit borta. Han har aldrig rest utomlands, han var alltid med sin mamma.
Maria Leonardsson: – Var han äldst i familjen? Äldsta barnet?
Bilals pappa: – Ja.
Till slut får vi via olika kontakter veta var Bilal troligen är begravd – och mannen från Syrien ger Bilals mamma ett löfte.
Bilals hyresvärd i Syrien: – Jag ska åka dit och skriva hans namn på graven.
Bilals mamma: – Skriv på graven hans namn Bilal XXXXXXXX. Skriv Bilal XXXX på hans grav.
Bilals hyresvärd i Syrien: – Det ska jag göra.
Bilals mamma: – När kriget är över ska jag åka dit och andas in luften kring platsen där han är.
Bilals hyresvärd i Syrien: – Inshallah, inshallah…