Foto: SVT

UG-referens: Den yttre gränsen

Publicerad
Uppdrag granskning ·

Här är hela manuset till reportaget “Den yttre gränsen” med länkat källmaterial. När Uppdrag granskning gör ett reportage så samlas en stor mängd material in för att hjälpa reportern att bilda sig en uppfattning om vad som har hänt. Här kan du se programmet, läsa manuset och ta del av delar av det källmaterial som samlades in. I spalten ”relaterat” till vänster finns materialet samlat i en lista. Reporter är Hanna Nyberg och Khaled Alesmael, och researcher är David Lindahl.

SKYLT: ”Renia”, syrisk flykting

-Innan vi åkte iväg var jag rädd. Jag satte på mig flytvästen och gjorde mig redo. Jag var rädd för att mina barn skulle drunkna. Det var en och en halv timmes rädsla. Jag bad till Gud, men när vi kom fram ville vi kyssa marken, så glada var vi.

UG – Timmarna på psyket

SKYLT: TITEL – Den yttre gränsen 

Här är EUs migrationsministrar. De är i Luxemburg, för att diskutera flyktingar och kontroll av EU:s yttre gräns. Den nuvarande flyktingströmmen, har blivit en kris för EU. Den beskrivs som något som hotar unionen i grunden. Det säger ordföranden för Eu:s ministerråd.

SKYLT: Jean Asselborn, Luxemburgs migrationsminister

-Om vi inte lyckas kontrollera Schengens gräns effektivt är det en enorm risk att Schengen kommer att falla.

Striden är hård inom EU om hur migrationspolitiken ska se ut. Det handlar om hur den yttre gränsen ska skyddas och om vem som ska ta hand om de som kommer in. Med på mötet är EU:s kommissionär för migration. Han har mycket makt. Det är bara kommissionen som kan lägga förslag när EU:s länder ska försöka komma överens om ansvaret för flyktingar som vill in i Europa. Kommissionären heter Dimitris Avramopoulos och tillträdde förra året.

SKYLT: Dimitris Avramopoulos, EU:s kommissionär för migration

-Låt mig vara tydlig redan från början, lösningen på dessa utmaningar är absolut inte fortress Europe.

Jag ska få prata med honom i tio minuter. I över två decennier har människor riskerat sina liv på väg in i Europa. Tiotusentals har dött. Jag vill fråga honom vad han tänker göra åt det.  

-Hey hey, här är Bagdadborna, hey hey irakierna är här

KOS, Schengens yttre gräns i augusti 2015.

-Vi förlorar pengar – vi har inga pengar. 

– Ikväll, bara syrierna, det är det som de grekiska myndigheterna har bestämt.

– Inga irakier idag. Imorgon kommer systemet att vara snabbare och irakierna kommer med.

I Kos stad stöter vi ihop med syrierna Hassan och Renia och deras tre barn.

I natt har de sovit på gatan. Renia födde den yngsta dottern för tre månader sedan, och hon har familj kvar i en regimkontrollerad stad så vi väljer att inte visa hennes ansikte. Igår kom familjen hit, efter två misslyckade försök att ta sig över med smugglare från Turkiet.

SKYLT: ”Renia”, syrisk flykting

Vi var fler än 60 personer I en grotta, vi skulle ta båten och fly. Vi gick vid solnedgången vid sextiden och väntade till klockan fyra på morgonen i en grotta. Det var fullt av insekter som bet och vi kände oss obekväma. Försöket misslyckades, det kom en grupp med turkiska människor och de sa att vi hade 5 minuter på oss att gå annars ringer vi polisen. Det tredje försöker lyckades tack till Gud. Vi tog en båt, för vi kunde inte riskera att åka med gummibåt med barnen. Vi betalade mer för det.

Reporter: Så du måste vara lycklig över att ha kommit hit?

Hassan, syrisk flykting

– Glad för mina barn, men jag är inte glad. Jag är ledsen för mitt land, ledsen för min mor och far.

-Ja

-Kan du hjälpa mig att stanna taxi? Eftersom att du är europé 

Hassan och Renia planerar att söka asyl i Sverige eller Tyskland. De har registrerat sig hos polisen i Grekland. Nu får de vistas i landet lagligt i sex månader, men de får inte lämna Grekland, för enligt Dublinförordningen  måste de söka asyl i det första EU-land de kommer till. Resan vidare in i Europa kommer de att göra olagligt.  

Taxichaufför:

-Era papper tack, för polisen säger till vårt bolag att vi kör er inte om  ni inte är lagliga, det är därför – men med pappren – självklart.

Hassan: Ja jag har papper.  

Ikväll har de hittat ett hotell, vi bestämmer att vi ska träffas nästa dag. Många av de här människorna har nått Europa efter en olaglig, farlig och dyr resa med båt. Bara i år har över 600 000 människor kommit på det sättet. Men det är inte alla som överlever när de försöker ta sig in i Europa.

Utdrag ur nyhetsinslag:

SKYLT: 2000-06-21 10:05:55

Den 19 juni hittades 58 människor döda i en förseglad container i hamnen i Dover...

SKYLT: 2001-02-17 10:06:00

I en vecka var de till sjöss instängda i fartyget East seas överfyllda lastrum...

SKYLT: 2003-10-21 10:06:06

13 flyktingar har hittats döda på en båt som utanför den italienska ön Lampeusa...

SKYLT: 2005-09-11 10:06:09

12 döda som flutit i land från den båt som de flydde ifrån Afrikas kust...

SKYLT: 2008-07-10 10:06:14

14 afrikanska migranter varav nio små barn påträffades döda...

SKYLT: 2011-05-11 10:06:19

De flesta av de 600 båtflyktingarna måste antas vara döda...

SKYLT: 2013-10-04 10:06:23

Mer än 110 människor har hittills hittats döda men ytterligare...

SKYLT: 2013-10-12 10:06:27

34 människor har nu hittats döda i vattnet utanför Sicilien efter gårdagens...

SKYLT: 2014-06-30 10:06:31

På en fiskebåt med 590 migranter hittades 30 människor döda...

SKYLT: 2014-07-19 10:06:36

Italiensk räddningspersonal har hittat 19 döda flyktingar på en båt i Medelhavet...

SKYLT: 2014-08-27 10:06:42

Nära 2000 migranter från Afrika och Mellanöstern har i år drunknat i Medelhavet, det uppger FN-organet UNHCR...

SKYLT: 2015-04-16 10:06:49

Och ytterligare 41 flyktingar drunknade i dag när den båt de färdades i...

SKYLT: 2015-04-19 10:06:55

Häromdagen drunknade närmare 700 människor. Den överlastade båten som flyktingarna färdades i kantrade...

Hassan och Renia och deras tre barn har hamnat mitt i flyktingkrisens Europa. Han är läkare och hon lärare i matematik. De har hört att Sverige är det bästa landet i Europa och vill dit för barnens utbildnings skull.

Reporter: It seems to me you are a wealthy man...you have money to travel. 

SKYLT: Hassan, syrisk flykting

-Nej, jag sålde allt jag hade. Jag sålde mitt laboratorium, min bil och mitt hus.

Reporter: Så hur mycket kommer den här resan kosta dig?

Hassan: Runt 13000 euro

Restaurangägare: – God morgon unga damer, hur mår ni? Hur är det?

God morgon! Var kommer du ifrån?

-Östterrike.

-Jag älskar Österrike.

-Jag älskar roliga greker.

-Jag älskar Sorriano.

-Tyskland? Jag älskar Tyskland. Tyskland är bäst!

-För solen? Fantastiskt. Trevligt att träffas.

-Ancona.

-Jag känner till Ancona. Alla färjor från Grekland går till Ancona, tar med sig för många invandrare dit.

-Hej då , god natt. Vi älskar er!

Europeiska unionen har mer än 500 miljoner invånare.

EU väljer ut vilka som får komma innanför gränserna, och för en asylsökande är det svårt att ta sig in på lagligt sätt. För att förstå varför måste vi tillbaka 30 år i tiden. 1985, i byn Schengen, föddes idén om att människor skulle röra sig fritt mellan länderna och att man i gengäld skulle stärka den yttre gränsen. 1995 är sju länder med och passkontrollerna tas bort. Det här är länderna i Schengen idag.  Den fria rörligheten förutsätter alltså att de yttersta länderna klarar att upprätthålla kontrollen över sina gränser mot omvärlden. Hur kan då en person få asyl i ett Schengenland?

En laglig möjlighet är att bli utvald som kvotflykting. Varje land kan säga till FN:s flyktingorgan UNHCR hur många de vill ta emot. Flyktingarna väljs ut utanför EU och får sedan ett ordnat mottagande i medlemsstaten. Det kallas vidarebosättning, och de som kommer kallas kvotflyktingar. Men det är få flyktingar som kommer den vägen.

Vid Der vries universitet i Amsterdam finns ett av världens största centrum för forskning om europeisk migration. Här är Thomas Spijkerboer professor.

SKYLT: Tomas Spijkerboer, professor migrationsrätt

-EU:s och medlemsstaternas politik baserar sig på idén att asylsökande stannar i sin region. Och de tar bara en liten del människor, flyktingar för vidarebosättning via UNHCR. Och det antalet är så litet att det är obetydligt.

– Europeisk politik försöker göra det omöjligt för migranter och flyktingar att komma till Europa. Och därför ser en del av migranterna och flyktingarna inga andra möjligheter än att ta de här båtarna.

Hassan och Renia är bara några av alla de som valt att sätta sig i båten över Medelhavet.

Hassan, syrisk flykting

På grund av krigstillståndet I Syrien, så var vi tvingade att lämna landet. Vår by är förstörd av bombningar. Vi har barn och vi är ansvariga för att hitta ett säkert och bättre liv för dem.

Reporter: Kan du komma till Europa på lagligt sätt?

 -Nej, nej. Det är omöjligt att komma till Europa lagligt. Det är väldigt svårt. Men självklart om jag kunde åka med visum skulle det kännas bättre. För att jag ska kunna komma lagligt skulle mitt land behöva ha fred, och då skulle jag inte lämna Syrien. Hela situationen skulle vara bättre.

Det finns 1617 gränsövergångar i Schengen, till exempel vid hamnar, flygplatser och landgränser. Det är här all laglig trafik in och ut ur Schengen ska ske. År 2001 fattar EU beslutet som totalt ska förändra flyktingarnas möjlighet att ta sig in i Europa. Man bestämmer att flygbolag och rederier som tar med sig en person utan visum ska kunna straffas ekonomiskt. Och den risken vill inte transportörerna ta. Det blir alltså transportörerna som står för visumkontrollen. Och ingen som säger att man ska söka asyl, får visum till Schengen. Gränsövergångar som man kan nå med flyg, färjor eller tåg är inte möjliga att nå för asylsökande på grund av transportörsansvaret  och EU:s visumregler. Till de gränsövergångar som är kvar behöver man inte ta flyg, färja eller tåg. Däremot kräver Schengens grannländer i många fall visum för att släppa fram människor till gränsen. Schengen är inte byggt för att asylsökande ska kunna nå gränsövergångarna på lagligt sätt. Det som hindrar är EU:s beslut om transportörsansvaret och EU:s visumregler. Det är därför människor väljer de olagliga vägarna in i Europa. Men väl framme är den olagliga resan glömd.

Reporter: Vill du inte stanna I ditt land och strida för att bygga upp det till ett bättre land för syrier?

Hassan, syrisk flykting

-Jag brukade jobba humanitärt, speciellt medicinsk hjälp. Jag var tålmodig i fyra år. Området där jag bodde är förstört nu. Jag skulle kunna klara av mer, men mina barn kan inte det.

Människorna som bor på Kos är beroende av turismen. De jag träffar som jobbar i branschen berättar att de är oroliga för framtiden.

-Ok, en bläckfisk. Tack så mycket.

SKYLT: Andrea Siomoj, restaurangägare

-Om de där människorna är utanför restuaruangen. Vad ska man göra då? Stänga restaurangen? Min familj är slut. Jag kommer att dö – inte dom. Vad tycker du jag ska göra?

Reporter: Men varför kommer du att dö om de kommer hit?

-Lyssna, om de håller till utanför restaurangen, är det slut med restaurangen.

Reporter: Hur kommer det sig?

-För att ingen kommer hit. Ingen turist kommer att komma hit. Ingen turist kommer in på den här restaurangen. Jag måste stänga restaurangen, och  jag kommer att bli invandrare. Till vart, till vem? Till ett annat land. Men jag vill stanna I mitt land. Jag vill inte följa någon annan, jag vill stanna här, du vet min familj är här. Mina föräldrar är här. Jag måste stanna här och ta hand om min familj. Det är någon annans problem, inte Greklands.

Reporter: Var ska de här människorna ta vägen då?

-Ingen aning. Det är regeringens problem. Jag förstår folk från Syrien, men många av dem, många av de andra människorna från Pakistan och Afghanistan följer med dem också. Och skapar det största problemet I världen. Det är det största problemet. Syrierna, de har krig, de har ISIS, de har Assad, men det är ett problem. De måste göra något, alla tillsammans för dem, för det är krig där.

Men man kan inte stoppa dem från att komma I båtarna. Hur kan man stoppa dem? Skulle militären...?

-Militären måste putta tillbaka dem till Turkiet. Turkiet måste prata med grekiska regeringen, eller med EU för att göra något ihop. Grekiska regeringen klarar det inte själva. Ingenting. Vi är för små.  Allt nu som kommer från EU. Nu kommer det pengar från EU, jag kan inte lägga de pengarna på dem. Om vi lägger pengarna på dem, så kommer Grekland att vara slut igen!

När vi är på Kos kommer det tusentals personer om dagen till de grekiska öarna. Det är flyktingar från Syrien, Irak och Eritrea men också människor från Pakistan och Bangladesh som vill söka jobb i EU. Greklands migrationsminister säger att man omöjligt kan ge skydd åt alla.

SKYLT: TASIA CHRISTODOULOPOULOU,  Greklands fd migrationsminister idag vice ordf parlamentet

-Som ni vet är vårt land just nu i en djup humanitär kris. Men det kommer 5000 om dagen och om det kommer fler kommer vi behöva mer pengar. Vi har ingen möjlighet att tillgodose allas behov.

Ytterst få vill stanna i Grekland, de jag träffar ska vidare längre in i Schengen. Och enligt Greklands migrationsminister är det inte rimligt att stoppa flyktingarna på deras färd.

TASIA CHRISTODOULOPOULOU,  Greklands fd migrationsminister idag vice ordf parlamentet

– Det går inte att bevaka hela gränslinjen. Inte heller att bygga stängsel. Som resultat av detta hittar dom andra in och utgångar som överraskar oss, de hittar sätt att gå över gränsen. Vi försöker att bevaka våra gränser men det är omöjligt att militarisera våra gränsområden. Då skulle vi inte göra annat än att bevaka våra gränsområden.

Maliki från Senegal säger att han varit på Kos i tre veckor. Han är frustrerad eftersom polisen prioriterar personer från Syrien och Irak vid registreringen.  Madame, 7000 personer. Ni måste släppa fram oss afrikaner här. Vänta – de är 7 000, vi här här sedan tre veckor.

Reporter: Men jag har pratat med borgmästaren här. Och han säger att man måste hjälpa folk i deras egna länder. Inte bara afrikanerna, men också de från Bangladesh till exempel. Vad säger ni om det?

SKYLT: Maliki, Senegal

Men innan dess måste man fixa situationen här. Därför att vi här här på deras mark nu. Vi vet inte hur vi ska komma härifrån. Om jag här här, och du inte gör något för mig här, ska du göra det där borta?

På stranden träffar jag brittiska Sophie som är på semester på Kos för första gången. Hon är chockad av det hon ser.

SKYLT: Sophie Furzeland, brittisk turist

Alla migranter var I hamnen och sov på luftmadrasser och det var småbarn som sprang runt också. Det var inte så trevligt att se när det är meningen att man är på semester. Definitivt vill vi inte åka tillbaka till Kos bara på grund av det.

Det kommer förstöra turismen var de än tar vägen. Deras problem I deras enga länder behöver lösas tycker jag.

Reporter: Men det är ett krig I deras land, vart ska de ta vägen?

Precis, var kan de ta vägen, jag förstår var de kommer ifrån, de försöker ta sig ifrån det, de vill inte vara I den situationen, de förtjänar inte det livet. Det är inte deras fel att det händer I deras land. Men att det myllrar av dem på Kos  är inte så trevligt heller.

Hassan och Renia ska lämna Kos – de ska ta sig till Sverige eller Tyskland till fots, med buss och taxi genom Makedonien, Serbien och Ungern.

Reporter: Visste du att Ungern bygger ett stängsel just nu?

Hassan, syrisk flykting

Det är inte klart än.

Reporter: Kommer du ihåg att maila mig när du kommer till Serbien, Österrike...

Hassan, syrisk flykting

Var som helst. Jag kommer att prata med dig.

Reporter:

I alla länder.

Hassan, syrisk flykting

När jag kommit fram till varje land.

Reporter:

Ok tack. Hej då Hassan.

Mötet mellan EU:s migrationsministrar drar ut på tiden, och den utlovade intervjun med Dmitris Avramopoulos har kortats från tio minuter till fem.

SKYLT: Telefonintervju

Milica Petrovic, pressekreterare EU-kommissionen

Hej Hanna, det är Milica. Jag var i möten hela morgonen och dagen, det var lite körigt. Realistiskt kommer han att kunna svara på två eller tre frågor. Det är så kort det kommer att bli...

Dmitris Avramopoulous pressekreterare vill gärna att intervjun ska handla om EU:s senaste åtgärd för att dela på ansvaret för flyktingar.

Man kallar det för omfördelningsmekanism och den tvingar medlemsländerna att ta hand om ett visst antal av de människor som kommit till Italien och Grekland. 160 000 irakier, syrier och eritreaner kan fördelas mellan länderna under de kommande två åren. Det här har diskuterats mycket. 

Normalt fattas beslut samstämmigt när EU.s ministrar möts. Men när det handlar om att dela på ansvaret för flyktingarna tvingades man att rösta.

Det är väldigt ovanligt. Beslutet fattades trots att fyra länder röstade nej till omfördelningsmekanismen vid toppmötet i september.

Ett av dem var Ungern.

Här, vid Schengens yttre gräns har över 200 000 människor passerat i år. Nu bygger Ungern ett taggtrådsstängsel mot Serbien.

Var är Sepe?

Chefen får vi något att binda med?

Vi kan i alla fall sätta den här biten på plats. 

Lyft!

Ge mig en skruvmejsel.  

Vi kan jobba här så länge.  

SKYLT: Szabolcs Takács, statssekreterare med ansvar för EU-frågor

Ungern försvarar inte bara våra nationella intressen. Vi försvarar europeiska intressen, ur vår synpunkt. Och vi försvarar inte bara våra gränser utan också Europas gränser.

Ungern vill försvara Schengen mot de människor som tagit sig vidare från Greklands öar. Hassan och hans familj är några av dem. Det sista jag hörde av Hassan var att de skulle ta sig från Serbien in i Ungern.

Szabolcs Takács, statssekreterare med ansvar för EU-frågor

-Vi I Ungern och centraleuropa anser att Schengensamarbetet är något av det viktigaste vi uppnått I EU:s historia. Vi är väldigt rädda att det här innebär slutet för Schengen som förser oss med fri rörlighet för EU medborgare. Nu är det här I riskzonen och det här vill Ungern försvara.

Stängslet mot Serbien började byggas i somras, i augusti håller EUs kommissionär för migration en presskonferens. Han stödjer inte idén om stängsel.

SKYLT: Dimitris Avramopoulos, EU:s kommissionär för migration.

-Kommissionen förordar inte stängsel och vi uppmuntrar medlemsstater att använda alternativa metoder. Vi är här för att ta ned murar, inte för att resa dem.

Szabolcs Takács, statssekreterare med ansvar för EU-frågor

-Varför kritiseras Ungern och beskylls för att vara lagliga och följa EU:s regler och lagar. Det kanske är problem med lagarna och reglerna om de inte tycker vi ska bygga stängsel.

Vid den ungerska gränsen kräver polisen fingeravtryck av alla.

Den här fembarnsfamiljen har precis registrerats av polis. Egentligen får de inte lämna Ungern för att söka asyl i något annat EU-land. Men de tänker ändå försöka eftersom de hört att Tyskland inte tillämpar Dublinförordningen när det gäller syrier.

Pappa Ali ringer och förklarar för sin bror i Sverige.

SKYLT: Ali, syrisk flykting

-Vi ska till Tyskland för mina barns utbildning. Tyskland bryter lagen om fingeravtryck. Men Sverige gör inte det, på grund av Dublinreglerna.

Vi kom in lagligt. Vi kan inte röra oss fritt. Då tar polisen oss, och det är mycket problem. Jag kan inte gå, jag kan inte riskera det med mina barn. Jag kom in för att ge mitt fingeravtryck och sen sticker jag.

SKYLT: Hanadi, syrisk flykting:

– Alla är helt vilsna, det är ingen som vet var vi ska. Ingen tar hand om oss. Allt stängs I vårt ansikte och vi har inte vilat. Även andra nationaliteter säger att de är syrier för att ta vår rätt till asyl.

Reporter:

Kan ni visa mig att ni är syrier?

Va?

Kan ni visa att ni är syrier?

I vattnet!

Har ni inga pass?

Ali, syrisk flykting

-De har ramlat I havet. Alla väskor, föll I vattnet. Sen kom den grekiska kustbevakningen och räddade oss men väskorna är I vattnet.

För att avgöra vem som är flykting krävs en asylansökan, då utreds vem man är och var man kommer ifrån. Flyktingar har rätt till skydd, medan de som kommit till exempel av ekonomiska skäl brukar kallas migranter. Här vid gränsen finns både flyktingar och migranter, och de flesta vill inte få sin sak prövad i Ungern, utan vill vidare. En anledning är att det är svårt att få stanna.

SKYLT: Szabolcs Takács, statssekreterare med ansvar för EU-frågor

.Vi kan inte säga vem som är migrant och vem som är flykting för de vill inte samarbeta med oss för att de är rädda att det kan visa sig att de inte är flyktingar.

Hur ser då Ungern på personer som Hassan och Renia? Eftersom de passerat genom flera länder där det inte är krig på sin resa, anser Ungern att de snarare är ekonomiska migranter än flyktingar. Det gör att Ungern kan straffa dem för att de tagit sig olagligt in i landet och under hösten har lagarna för att passera gränsen illegalt skärpts och kan ge upp till fem års fängelse.

På Budapests centralstation Keleti finns tusentals människor som bara vill vidare men som inte släpps iväg av de ungerska myndigheterna eftersom man vill upprätthålla sin skyldighet att kontrollera Schengens yttre gräns.

Det luktar fruktansvärt. Vissa människor har varit här i veckor. En del ungrare försöker hjälpa till.

Min bebis är ett år gammal.  

De behöver sovsäckar.  

Jag  

Ska jag ta ifrån dem grejerna? 

De har alltså en baby med sig? 

Det jag kommer med räcker alltså inte.

Det sista jag hörde från Hassan var att han skulle in i Ungern, sen dess har det varit tyst. Jag har med mig en bild och frågar om någon sett honom.

-Jag tror att jag såg honom på Kos, men efter det såg jag honom inte. Makedonien och Serbien, jag såg honom inte.

Reporter: Jag letar efter den här personen från Edlib. Han heter Hassan. Han sa att han var i Ungern, men  han är borta nu. Jag vet inte var han här.

SKYLT Samer syrisk flykting:

Han kanske är i ett av de där flyktinglägren, när det inte finns internet eller laddare.

Reporter: Får de inte använda internet där?

De får använda det, men det finns ingen laddare eller internet. Hur ska de kunna använda. Som här dricker vi vatten från kranen, men badrummet är stängt.

Schengen fyller 30 år i år. Dagen före migrationsministrarnas möte i Luxemburg uppmärksammas det med föredrag och konstutställning. Man får inget visum till Schengen om man säger att man ska söka asyl. Men enligt Schengenreglerna kan ett enskilt land införa den typen av visum, det kallas humanitära visum.

Sveriges migrationsminister Morgan Johansson driver frågan i EU, för Sverige kan inte införa det ensamt.

SKYLT Morgan Johansson, (S) migrationsminister

-Det skull vara – det är omöjligt för ett land att gå före. För att behovet är så stort. Jag kan bara ta ett land som Libanon där det idag finns en miljon syriska flyktingar i Libanon. Skulle vår utlandsrepresentation i Beirut säga att nu får ni söka humanitära visum hos oss skulle vi på bara ett par veckor ha 100 000-tals ansökningar och på ett halvår skulle vi kanske ha hela miljonen där va. Och jag tror att det gör att det blir väldigt svårt för ett enskilt land. Man skulle kunna tänka sig att om hela EU eller alla EU:s beskickningar väljer den  här vägen då skulle man möjligen kunna lösa det, och det är precis det som vi har drivit på ministerrådet för att vi måste utreda också humanitära visum som ett sätt.

Reporter: Finns den politiska viljan?

Morgan: Nej, än så länge inte det kan jag lika gärna vara öppen med.

Szabolcs Takács, statssekreterare med ansvar för EU-frågor

De svenska myndigheterna, om dessa människor är välkomna, då borde de ge dem visum. Så länge något land, Sverige eller Österrike eller Tyskland ger dem visum, så kommer den ungerska myndigheterna låta dem passera på en minut.

Morgan Johansson, Migrationsminister

Då skulle bara snedfördelningen öka ännu mer. Vi är ju redan i ett läge där Sverige och Tyskland tar hälften ungefär av hela ansvaret för hela EU. Så kommer det aldrig att fungera på längre sikt, och det fungerar inte så nu heller. Det är därför som vi har drivit så hårt att alla EU-länder måste ta sitt ansvar i förhållande till storlek och i förhållande till sin ekonomi. Då har vi första gången lyckats få igenom en fördelningsnyckel som baserar sig på det.

Szabolcs Takács, statssekreterare med ansvar för EU-frågor

Varför finns dessa illusioner och förväntningar hos många ledare att detta kommer att lösa krisen. våran tolkning är att det bara kommer att förvärra krisen. Det kommer att generera att fler människor kommer.

För om människor i Pakistan och i Bangladesh och i afrikanska länder hör att de åka till Europa, de pratar om kvoter, oh då ska jag också åka.

Morgan Johansson (S), migrationsminister

Jag skulle säga att Ungern borde lägga om sin attityd faktiskt , om de haft en annan attityd generellt sätt till flyktingar och sagt att vi tänker ta vårt ansvar här då hade de ju naturligtvis fått fler asylansökningar direkt till Ungern. Då kanske det hade varit för många för dom till slut. Då hade väl andra länder fått hjälpa till.

– Vi försöker bygga upp det nu det vi kallar för hot spots, där man ska kunna söka asyl, det gör vi nu i Italien och Grekland för de har fått många. Ungern vill inte vara med på det.

Reporter: Ungern säger ju att de bara försvarar Schengens yttre gräns med de här stängslet som de har byggt. De har ju en skyldighet att försvara Schengens yttre gräns.  

Ja, men de har också en skyldighet att ta emot flyktingar och erbjuda dem asyl.

Ja men det gör de ju vi de här border crossing points, där man kan komma in?

Och har då också en attityd som säger att vi välkomnar flyktingar att kunna söka asyl och det har de inte. De har skapat den här väldigt hårda konflikten själva.  

Szabolcs Takács, statssekreterare med ansvar för EU-frågor

Vi är ett EU-land och vi är helt förpliktigade till Europas värdegrund trots många uttalanden. Du vet, folk i Central- och Östeuropa, dessa länder har en annorlunda erfarenhet. Vi har många problem på hemmaplan. Och när vi talar om de demografiska utmaningarna i Europa så kanske vi har olika svar. Och vårt svar är inte migration. Vårt svar är en bättre familje-  och socialpolitik och att använda de befintliga mänskliga resurser som finns i Europa.

28 medlemsländer ska försöka komma överens om en politik som både ska skydda den yttre gränsen så den inre marknaden kan vara fri och ge asyl åt flyktingar. Stängslet är Ungerns sätt att skydda gränsen, och det är inte första landet i EU som byggt stängsel för att kontrollera migrationen.

Förutom Ungern så har Spanien, Grekland och Bulgarien byggt stängsel mot grannländer. Även Storbritannien har i år byggt stängsel på franska sidan av kanaltunneln och i slutet av oktober byggde Ungern även färdigt ett stängsel mot Kroatien.

Sveriges migrationsminister säger att han inte vill se murar I Europa. Men i flyktingströmmen till EU kan det finnas människor som har andra skäl att komma hit än att söka asyl. Hur ska Schengen skyddas från någon som till exempel flyr ett fängelsestraff?

SKYLT Morgan Johansson (S) migrationsminister

-När man prövar de här fallen då så har vi ju en rutin där Säkerhetspolisen och annan underrättelsetjänst kontrollerar de här fallen. Det är en del i själva prövningen.

Reporter: När man söker asyl?

-När man söker asyl,  ja och upptäcker man ett sånt fall då är det grund för avslag naturligtvis, för asyl.  

  Reporter:  Men om man kommer hit och undviker att söka asyl?  

Du menar att man söker asyl sen i Sverige.  

Nej, om man bara kommer in, för det är ju öppet att ta sig in i EU,  det är ju helt öppet för vem som helst?

Ja, då är det klart, då kommer man ju inte upptäcka dem förrän de gör någonting som, begår ett brott. 

Reporter: Så hur ska vi skydda den yttre gränsen?

Ja, som jag sa, om alternativet är att vi ska bygga en mur från norr till söder rakt över, det tycker inte jag är ett alternativ faktiskt .

Reporter: Men hur ska vi skydda den yttre gränsen?

Med skydd med yttre gräns då talar vi ju om dels skydd för invasion om någon skulle angripa EU. Men att... Och sedan talar vi om att man ska ha ett system för den som söker asyl att det ska finnas nånstans att söka asyl men som sagt att sätta upp stängsel och murar igen rakt över det...vill jag inte vara med om.

Reporter: Varför inte det ?

Nej, det skapar ju... Jag tycker vi har haft nog med murar skulle jag säga i Europa, vi måste hantera det här på annat sätt.

Reporter: Men går det att skydda sig mot den typen av inflöden som var på Kos till exempel?

Man måste ta om hand om inflödet, varför kommer folk till Kos, jo det beror på att de kanske  i tre fyra år har levt i flyktingläger i Turkiet eller att de kommer direkt från krigsområdena i Syrien. Det är ju därför de kommer.  Och då måste man ha ett mänskligt civiliserat mottagande när man kommer till Europa. Och då ska man inte behöva bo, som jag också vet att man lever på stränderna, man sover på stränderna och på gatorna utan då måste man komma vidare och då är frågan ska då alla eller hälften av dem komma till Tyskland och Sverige? De som är asylsökande. Nej, säger jag då, det ska de inte utan de måste fördelas rättvist över Europa.  

Frustrationen växer  på Keletistationen i Budapest. Här har flera syrier köpt tågbiljetter till Tyskland men tågen har ställts in eftersom Ungern inte släpper folk längre in i Schengen utan tillstånd.

Utpressning är vad de ägnar sig åt, det är sanningen.  

Det är sanningen

Det är sanningen  

Låt mig prata till punkt.  

Varför lät de oss betala för biljetter om vi inte får kliva på tågen.  

Är du inte demokrat?  Låt mig tala färdigt.  

Idag är vår sista chans.  

Jag svär, om vi inte rör på oss kommer vi att vakna i flyktinglägren.  

Jag hittar inte Hassan och Renia här på stationen.  

Men så får jag ett telefonsamtal.  

SKYLT TELEFONINTERVJU Hassan syrisk flykting

Hello Hanna...

I'm in a town, small city called Mimingen.

Nimingen?

Mimingen, yes.

SKYLT: ur Aktuellt 2015-09-03

Programledare

Treårige Alan dog i vågorna, bilden på honom har fått många att reagera

Under hösten blev nyheten om en treårig drunknad pojke som spolats upp på Turkiets strand en världsnyhet.  Men för professor Thomas Spijkerboer var det inget ovanligt. 

I hans dator finns uppgifter om tusentals döda människor som spolats upp på Schengens stränder sedan 1990.

SKYLT: Thomas Spijkerboer, professor migrationsrätt

Människor som sköljs upp på europeiska stränder går från några få till några hundra. Det är en allvarlig ökning.

Det ökande antalet döda, är relaterat till kombinationen av visumreglerna och att man flyttat ut kontrollen över gränserna. Ett mycket vanligt svar på våra fynd är: Åh, men det kan inte vara sant, det betyder att vi måste öppna gränserna.

Forskarteamets slutsats är att det finns ett samband mellan EUs gemensamma visumregler, transportörsansvaret och dödstalen.

Vi behöver inte välja mellan döda och att bli översvämmade av migranter. Vi kan bättre än så. Åtminstone, kunde vi ha gjort bättre, men nu är det lite sent. Men bättre att börja idag än imorgon.

Om du inte vill att syrier ska drunkna I Medelhavet eller Egeiska havet, så kan du säga att vi tar bort visumkraven för människor med syriska pass. Jag tror inte att det är realistiskt att EU kan göra det själva, men om man göra det tillsammans med de 40 eller 50 andra rikaste länderna I världen, kan du  hantera det, och då kan jag garantera att ingen syrier kommer att drunkna.

Katastroferna i Medelhavet uppmärksammades på högsta EU-nivå redan 2002. Ett år senare drog EU-kommissionen slutsatsen att det är nödvändigt med säkra och lagliga sätt för flyktingar att ta sig till EU. Idag är flyktinglägren i Libanon och Jordanien fulla och underfinansierade. Det gör att allt fler syrier bestämmer sig för att försöka ta sig till Europa.

-Den här situationen skapar en enorm efterfrågan efter smugglarnas tjänster. Och folk som köper de här tjänsterna är inte bara syrier, men också andra migranter. Så de internationella samfundens och de europeiska och medlemsstaternas politik har misslyckats, och effekten har blivit att öka smugglarnas marknad. Och det är det vi ser nu.

Dimitris Avramopoulos, EU:s kommissionär för migration

Lagliga vägar, laglig migration, just det

I år har Dmitris Avramopoulos skapat ett tiopunktsprogram för migration.

Men vi måste skynda oss, för de har avbrutit mötet.

Vi måste hålla det kort.

SKYLT: Dimitris Avramopoulos, EU:s kommissionär för migration.

Så länge som grannskapet står I brand, kommer vi att leva med svåra och tragiska stunder som den här. Men vi förbereder oss, och jag är säker på att du förstår att det var inte lätt. Vi var tvungna att samarbeta mellan medlemsstater, för alla hade sin egen migrationspolitik nationellt. Nu måste de anpassa sig till den nya verkligheten. Och jag måste säga dig, att ju mer vi går framåt, ju mer ser vi att fler och fler medlemsstater samarbetar med varandra och med oss.

Reporter:

Men vad är ditt mål när det handlar om dödsfall vid gränsen, för de blir bara högre nu. Fler och fler människor dör på sin väg till Europa. Vad är ditt mål?

Eheheh, att få slut på den här tragiska situtaionen, det är vårt mål.

Reporter: Men hur, ni skapar inga lagliga vägar och humanitära visum...

Vet du vad, fråga inte teknokratiska och byråkratiska frågor om något som är väldigt humanitärt. Det finns inte en europeisk medborgare som inte är väldigt ledsen över det som pågår, speciellt i Medelhavet. Jag själv såg det i Egeiska havet.  Jag var där, på begravningen av små barn på Malta för bara tre månader sedan.

Vi måste få slut på det, så snart som möjligt.

Men för att göra det så måste vi, vi måste sätta, implementera vårt handlingsprogram, att bekämpa smugglarna, att samarbeta med tredje land, att skapa lagliga vägar, att få till ett lagligt system på allt som har med flyktingar att göra och att respektera de grundläggande värderingarna av vårt samhälle.

Reporter

I mer än 13 har ju EUs ledare pratar om säkra och ordnade vägar in i Eu, men nu ser vi stället kaos och osäkra vägar. Hur kunde det bli så här?

SKYLT Morgan Johansson (S) Migrationsminister

Det är en kombination av två saker. Det ena är att den politiska viljan inte har funnits väldigt väldigt länge. Utan tvärtom när det här har lyfts så har många medlemsländer låst sig och sagt att vi vill inte hantera detta. det andra är behovet har ökat, ganska dramatiskt som sagt 60 miljoner befinner sig på flykt.

Reporter: Vi har pratat med en forskare han säger att den europeiska politiken försöker hålla migranter och flyktingar utanför och därför har de inget annat alternativ att sätta sig i de är båtarna och smugglas över. Vad säger du om det? Stämmer det?

Morgan Johansson (S) Migrationsminister

Ja det stämmer till till, viss mån som jag sa att den politiska viljan att visa den öppenhet som man borde ha gjort från början inte har funnits. Tänk om man haft ett system där EU hade åtagit sig att ta emot låt säga 100 000 kvotflyktingar per år. Då hade det plötsligt funnits en reell chans för de som finns i flyktinglägren att ta sig till Europa på ett lagligt sätt. Och då hade lockelsen att kunna så att säga ta sig till Europa på väldigt farliga vägar mycket mindre och vi hade dragit undan mattan också för de här flyktingsmugglarna.

Både Morgan Johansson och Dmitris Avramopoulos säger att det första steget är taget mot en bättre fördelning av flyktingar i EU. Vid speciella mottagningar – så kallade hot spots ska människor registreras. Därifrån kan de 160 000 personerna i omfördelningsmekanismen fördelas till andra länder från Grekland och Italien de kommande två åren.

Morgan Johansson, Migrationsminister

Till en början trodde inte jag det skulle röra sig så mycket i kommissionen faktiskt, men så fick vi de här fruktansvärda olyckorna, på Medelhavet där hundratals människor drunknade och det blev plötsligt ett jättetryck att försöka lösa dem. Och då levererade faktiskt kommissionen både de 20 000 vidarebosättningsprogrammet, man levererade ett omfördelningsprogram, först 40 000 och sen 120 000 och man levererar också förslag om en permanent omfördelningsmekanism mellan EU-länderna och det är en jättestor sak.

Reporter: Det är en stor sak säger du, men man levererar ändå ingenting som ändrar systemet i grunden för systemet bygger ju upp en.. eh systemet ser ju ut så  här just att inte finns, eh väldigt få lagliga vägar eller vägar in i Europa som överhuvudtaget är möjliga att nå för en flykting, kan du stå för det systemet ?

Det är därför vi ska ha det här kvotflyktingssystemet, tänk om vi kunde sagt att hela EU säger vi tar 100 000 om året.  

Jo men tänk om, det är ju inte det ni fattar beslut om.  

Ja, vi 20 000 har vi fattat beslut om.  

 Ja, men inte 100 000 om året. finns det inga beslut om.  

Nej inte än, men vi är bara i början av den här processen ännu. Man måste alltid börja någonstans.

Besluten om omfördelning har krävt flera extra möten. Men det finns en sak som gått långt snabbare. Månaden efter vårens stora båtolyckor i Medelhavet fattade utrikesministrarna beslut om en militäroperation vid Libyens kust. Den ska förhindra smugglare.

SKYLT Dmitris Avramopoulus EU:s kommissionär för migration

Stopp stopp, smugglare, vi har förklarat krig mot smugglare

Reporter: Ja, men smugglare finns där för att människor inte kan komma till Europa på något annat sätt

Ja, de är här, de är utanför Europa

Reporter: Så hur kan du hjälpa människor att komma till Europa?

   Ja, det är därför vi vill samarbeta med tredje-länder. Det är därför jag åker till Turkiet nästa vecka, för att vi vet att det finns smugglarbaser längs Turkiets kust. I norra Afrika, I Libyen, där situationen är väldigt kaotisk och där EU tillsammans med andra länder försöker återskapa ordning och stabilitet, demokratisk ordning och stabilitet menar jag, i den delen av världen

I våras tredubblade EU stödet till räddningsinsatsen Triton i Medelhavet. Nu jobbar EU och Turkiet på ett nytt samarbetsavtal. Ett av målen är att minska antalet människor som kommer till Europa olagligt. I utbyte kan turkiska medborgare i framtiden slippa visum in i EU.

Eu lovar också miljardbidrag till Turkiet för att hantera flyktingsituationen.

Reporter: När du valdes till kommissionär sade du att du inte ville bygga ett Fortress Europe

SKYLT Dimitris Avramopoulos, EU:s kommissionär för migration

Fortress Europe –  

Reporter: Ja

Dimitri Avramopoulos, EU:s kommissionär för migration

Och jag menar det

Reporter: Du menar det, ja. Men vi ser inga lagar som gör det lättare för flyktingar att ta sig till Europa.

Dimitris Avramopoulos, EU:s kommissionär för migration

Tvärtom, under den här perioden har vi jobbat väldigt hårt...

Reporter: Nej, inga sådana förslag

På fem månader presenterade vi den europeiska agendan för migration, vilket var det första steget.

Vi är här för att övertala medlemsstater att samarbeta med varandra och oss I en anda av solidaritet och ansvarstagande. Just nu står vi inför en ny situation. Det är den stora diskussionen här I Luxemburg idag

Reporter: Kommer det att finnas lagliga vägar för flyktingar I början av nästa år?

Du följer oss, och jag är glad för det, så fortsätt med det

Jag kommer att fortsätta följa er.

Du följer mig under de senaste tjugo åren och några månader till så är jag säker på att vi kommer att uppleva bra stunder

Hassan och Renias plan när jag mötte dem på Kos var att ta sig till Sverige – något som många andra syrier vill. Men det blev inte som de tänkt sig. De är i Tyskland, i en liten by på landet. Här delar de ett hus tillsammans med andra asylsökande.

Hassan: Hej, hur är det? Trevligt att se dig med

Hassan: Här vår familjs rum, det här är min brors rum

Det som styrde dem hit var Tysklands beslut att inte tillämpa Dublinförordningen för syrier när det gäller Ungern.

Det innebär att Hassan inte riskerar att skickas tillbaka till Ungern härifrån.

De var fast flera dagar på Keletistationen, men till slut släpptes ett tåg över gränsen. 

SKYLT Hassan syrisk flykting

Jag var under stress, jag var frivillig och hjälpte många familjer på tågstationen I Budapest. Jag jobbade med medicin I tre dagar som översättare, och försökte ge några familjer mat. Vi försökte hjälpa till.

Jag kunde inte sova, på fem dagar sov jag bara två eller tre timmar. Jag var utmattad och blev sjuk efter. Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag gick ner mycket i vikt, jag gick ned 20 kilo på hela resan.

Familjen har gått mycket. De två yngsta barnen har de burit. Men fyraåriga Hadi har fått gå själv.    

SKYLT ”Renia” syrisk flykting

Vi motiverade honom inte, vi skrämde honom. Vi gick i en grupp, vi gick inte hela vägen, men vi gick i många timmar. Vi gick i en grupp för att inte gå vilse. Vi sa till honom, titta på dina kusiner hur de går, de gråter inte. Varför gråter du? De kommer gå ifrån oss, oh, mitt barn, gruppen kommer att gå ifrån oss. Vi kommer att sova snart och vila, det var därför han gick. Han var väldigt stark, han var tålmodig och kunde stå ut. Jag blev överraskad över hans förmåga.

Notan för familjens resa från Syrien slutade på  15 000 Euro, berättar Hassan. Och hela tiden hade han pengarna I den här magväskan. 

Reporter: När du håller i den här väskan nu, vad känner du?

SKYLT Hassan, syrisk flykting:

Den här väskan var min vän på resan. Den kommer att vara här I en låda till mina barn blir större och kan se den här väskan från Syrien. Jag kan berätta för mina barn I framtiden om kriget I Syrien, varför vi lämnade Syrien och åkte hit. De har glömt vad som hände I Syrien.    

Nu väntar de på beslut om att få stanna från de tyska myndigheterna.  

Hassan, syrisk flykting

Ärligt talat, är det ingen skillnad om jag kallas migrant, laglig eller illegal. Jag är en man som respekterar lagen. Jag bröt mot reglerna när jag åkte illegalt. Jag har kommit till länder som kontrolleras av lag, och jag kommer att lyda den vart jag än är, I Tyskland, Sverige eller Schweiz. Jag älskar lagen och systemet. Jag är en man som lyder lagen. Jag håller med om att jag bröt mot lagen när jag kom hit, men just nu har jag sökt asyl legalt.

Ställ er upp, ställ er upp. Håll I Guds rep allihop och dela inte upp er. Håll I guds rep och dela inte upp er. Gud är med oss Hej allihop, hej allihop.

Folk på Keletistationen i Budapest har tröttnat på att vänta.

De flesta har redan gått långt. Genom Turkiet, vidare genom Makedonien och Serbien.

Systrar och bröder, jag har tre barn och en fru. Mina tre barn kommer vara längst fram. Inte hela familjer, bara ett barn och en person. Kvinnor längst fram. Det är så polisen förstår oss, de kommer inte förstå oss om vi skriker. 

Hej killar ni som gillar vad jag sa, förbered er och gå upp. 

Nu fortsätter deras vandring på motorvägen från Ungern mot Österrike – bort från Schengens yttre gräns.

SKYLT Fatima, syrisk flykting

För att här I Ungern, så är situationen väldigt dålig. Förhållandena är vädligt dåliga. Vi bodde på tågstationen I en vecka, och det är inte passande för människor. Jag tycker det är vädligt dåligt och det fanns inga tåg, inga bussar inga kan gå.

Reporter: Hur länge kommer ni att gå?

SKYLT Khaled, syrisk flykting

Inga problem för mig att gå, fyra dagar eller fem dagar. Det är inga problem.

Det är september när de här människorna beslutar sig för att fortsätta vandra, i höst har Ungern stängt sina gränser mot Serbien och Kroatien. Jag ringer upp Ungerns statssekreterare för EU-frågor.

-Hej, är det OK, kan vi prata nu?

Och nu har något hänt. För stängslet mot Kroatien möts man inte av kritik, utan av förståelse, berättar han för mig.

SKYLT TELEFON Szabolcs Takács, Ungerns statssekreterare för EU-frågor.

EU-ledarna möttes förra veckan och nu ser vi att det är en mycket bättre diskussion. Det är väldigt långt från en långsiktig lösning, men det vi ser och det som är svaret på vad vi gör är att vi helt och fullt uppfyller de lagar och regler som Ungern måste göra för att skydda de yttre Schengengränserna. Och gränsen mellan Ungern och Kroatien är en yttre Schengengräns.

Reporter: Så ni blir inte kritiserade för det här stängslet?

Szabolcs Takács, Ungerns statssekreterare för EU-frågor.

Nej, nej, nej.

Jag tycker det är mer samstämmighet  nu kring att prioriteten är hur vi ska försvara EU:s yttre gränsen. För om vi inte kan göra det så kommer vi bara att skapa ett ännu större problem för oss själva.

Även Thomas Spijkerboer anser att EU:s politik har svängt, de senaste månaderna.

SKYLT Thomas Spijkerboer, professor migrationsrätt

Sen den här sommaren, sen den europeiska och världens misslyckade hanterande av den syriska krisen har exploderat I vårt ansikte så har intentionen från europeiska politiker, både I EU och I medlemsstaterna skiftat från att försöka rädda migranters liv till att försöka få mindre migranter och flyktingar till EU.

I ett mail till oss svarar EU-kommissionen på påståendet om att fokuset har svängt.

”Vi har tagit viktiga steg för att minska antalet döda till havs genom att tredubbla stödet till EU:s räddningsoperationer i Medelhavet. Över 122 000 liv har räddats sen dess”

När det gäller Ungerns stängsel mot Kroatien svarar kommissionen oss att president Juncker i sitt tal till unionen den 9 september gjorde klart hur han ser på murar mellan medlemsstater.

”Jag tycker inte att murar och stängsel har någon plats i en medlemsstat i EU.”

Hur går det då med den omfördelningsmekanism som skulle hjälpa till att dela på ansvaret för 160 000 flyktingar? Nu en månad efter beslutet har 86 personer flyttats från Italien till Sverige och Finland. I fredags gick den svenska regeringen tillsammans med Alliansen ut med att man vill att flyktingar omfördelas inte bara från Italien och Grekland, utan även från Sverige.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

UG – Timmarna på psyket

Mer i ämnet