I Pär Mikael Åhréns sameby finns bara tre renskötare kvar, flera har slutat. Foto: SVT

Renskötaren om myndigheterna: ”De har lämnat oss i sticket”

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Renägare ska inte behöva förlora mer än tio procent av sina renar till rovdjur, enligt ett beslut som riksdagen fattat. Ordföranden för Ohredahke sameby, Pär Mikael Åhrén, uppskattar att 30-40 procent av deras renar dödas av rovdjur.

– Ibland har jag sett lite mörkare på saker och ting när det gäller mina barn. Att jag är den sista renskötaren här.

I hela sitt liv har 45-åriga Pär Mikael Åhrén i Frostviken i nordligaste Jämtland hållit på med renar. Nu är han ordförande i Ohredahke sameby, en av de 51 samebyar som finns i Sverige. Men genom åren har det varit tufft, berättar han. I de områden där samebyn har bete finns även mycket rovdjur.

– Vår sameby förlorar säkert 30-40 procent av våra renar till rovdjuren, säger Pär Mikael Åhrén.

Rovdjuren och rendöden

Hur säkra är ni på att det är rovdjur som tar era renar?

– I vår sameby är vi nog 100 procent säkra på det. Det finns ju tillfällen då naturen kan slå tillbaka också, vid till exempel extremt dåliga vintrar, men det ser vi ju också.

“Det blir inte så mycket kvar”

Enligt ett beslut som fattats i riksdagen ska rennäringen inte behöva förlora mer än tio procent av sina renar till rovdjuren. Men rennäringen menar att de förlorar betydligt mer än så. Och om rovdjuren tagit många renar kan samebyarna inte slakta lika mycket.

Pär Mikael Åhrén berättar att deras sameby har en renhjord som innebär att de borde kunna slakta ungefär 1800 renar per år. Nu slaktar de runt 600 renar.

– Och då går vi hårt fram. Det blir inte så mycket kvar av handjuren, säger han och förtydligar:

– För att få det att gå ihop slaktar vi hankalvar. Då räcker det att de lever till oktober. Ska vi ha dem kvar ett år till så blir det sådana förluster att det blir ingenting kvar att slakta.

“Totalt nattsvart”

Ett lågt slaktuttag slår mot ekonomin för de enskilda renägarna och renskötarna. När Pär Mikael Åhrén började med renskötsel var de åtta renskötare i samebyn. I dag är de tre. Att få nya att börja har varit svårt.

Pär Mikael Åhrén har tre barn. Alla tre vill också bli renskötare när de blir stora, men han ser inte så positivt på deras framtidsplaner.

– I de här områdena finns det inte förutsättningar för någon att börja med ren. Att börja från scratch är totalt nattsvart.

Är du bitter?

– Ja, på myndigheter, på Naturvårdsverket. De har lämnat oss helt i sticket. Fullständigt.

“Då går gynnsam bevarandestatus före”

Mikael Wallén är vilthandläggare på Naturvårdsverket. Han säger att det är problematiskt att samebyarna uppger att rovdjuren tar mer än tio procent av deras renar.

Samtidigt menar han att det är en politisk fråga – eftersom bevarandet av rovdjur finns lagstiftat, medan tio procent-nivån för renar som fälls av rovdjur bara är en målsättning, men inte infört i lagen.

– Så länge inte tio procent-målet också finns där, då går gynnsam bevarandestatus före. 

Samebyarna är väldigt besvikna på er. Vad tänker du om det?

– Det kan jag förstå men samtidigt har vi att förhålla oss till lagstiftningen och hur den ser ut.

Uppdrag gransknings reportage Rovdjuren och rendöden finns att se på SVT Play. Reportaget sändes onsdag den 3 oktober 2018 i SVT1.

Fakta: Samebyarna och rennäringen

Det finns 51 samebyar i Sverige, alla med olika geografiska områden. Sammanlagt handlar det om ungefär halva Sveriges yta.

En sameby är en ekonomisk sammanslutning. I den finns renägare, av dem är några renskötare. Renskötare har egna företag och har till uppgift att ta hand om renarna.

Det finns cirka 4 600 renägare som äger minst en ren, cirka 1000 renskötselföretag i Sverige, och man beräknar att omkring 2 500 personer är beroende av inkomster från renskötsel.

Renskötseln finns i hela Sápmi, samernas land som breder ut sig över fyra länder: Norge, Sverige, Finland och Ryssland.

I Sverige är renskötseln förbehållen samerna, renskötselrätten bygger på urminnes hävd.

All rennäring bygger på det fria naturbetet eftersom renar är vandringsdjur.

Renskötseln spelar stor roll i den samiska kulturen. Den är en traditionsbärare med stort symbolvärde.

Källa: Sametinget

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Rovdjuren och rendöden

Mer i ämnet