Laxen dör vid vattenkraftverken. Foto: svtVisa alla (2)
Visa alla (2)

”Vattenkraftverket borde rivas”

Publicerad

UPPDRAG GRANSKNING · Allt fler röster höjs för att det enda vattenkraftverket i Åbyälven, vid Hednäs, ska rivas.
– Kraftverket borde avvecklas och älven återställas. Det är störresamhällsnytta med en frisk älv och en stark laxstam, både biologiskt och ekonomiskt, säger kommunpolitikern Petter Ershag (kd) i Skellefteå.

Uppdrag gransknings program om den hotade vildlaxen i Östersjön har väckt många reaktioner. Den ansvarige ministern Eskil Erlandsson har fått över 4000 mejl med krav på att regeringen ska börja följa forskarnas råd om hur mycket lax som ska få tas upp. De som protesterar kräver också krafttag för att rädda de försvinnande vildlaxstammarna.

Ett av de stora hoten mot vildlaxen och många andra fiskarter och djur är vattenkraften. Vattenkraften står för nära hälften av Sveriges elproduktion och är en förnyelsebar energikälla som inte bidrar till den globala uppvärmingen. Men vattenkraften har också ödelagt många älvdalar och haft förödande inverkan på många djurarter, tex vildlaxstammarna som på många håll utrotats.

En av de älvar Uppdrag granskning berättade om var Åbyälven, norr om Skellefteå. Älven har mycket höga naturvärden, är klassad som Natura 2000-område, och har en unik men numera mycket svag vildlaxstam.

I år vandrade bara 88 laxar upp för laxtrappan här vid älvens enda vattenkraftverk i Hednäs. Förra året 36 stycken. Varje enskild lax är biologiskt viktig.

Ändå tilläts lax dö i groparna, som en följd av att kraftbolaget spillt vatten i den gamla älvfåran, vatten som sen runnit undan när kraftbolaget stängt dammluckorna.UG:s team fann vid besöket 10 döende eller döda laxar och det är över 10% av all den lax som går upp här, per år.

– Det är ett enormt slöseri med den här unika laxstammen. Det är helt enkelt bedrövligt, säger Thomas Johansson, fiskevårdsexpert.

Det ansvariga bolaget, Skellefteå Kraft som ägs av Skellefteå kommun, har förklarat händelsen med att gällande vattendomar gör att bolaget måste spilla vatten när nivån i dammen blir hög pga mycket regn. Bolaget har missat i tillsynen, men har nu påbörjat ett arbete med att fylla igen groparna i den mestadels torrlagda gamla älvfåran för att minsta risken för att lax blir fast där i framtiden.

Men problemen vid kraftstationen har påtalats av myndigheter och fiskevårdare i över tio års tid.

– Ja det är lång tid. Vi har haft en rutin där lax som blir fast ska håvas bort. Jag tror kanske vi underskattat problemet, säger bolagets vd Gunnar Eikeland till Uppdrag granskning.

Men åtgärderna räcker inte, anser Thomas Johansson, fiskevårdsexpert och talesman för organisationen Östersjöälvar i samverkan.

– Det enda rätta nu är att helt enkelt att riva kraftverket. Det är så mycket problem som inte går att bygga bort, hela älven påverkas av detta enda vattenkraftverk och både den unika vildlaxstammen och öringstammen är spillror av vad de kunde och borde vara, säger han.

Kraftstationen har en fiskväg, till skillnad mot de flesta andra vattenkraftverk. Men fiskvägen fungerar inte tillfredsställande. Mycket få laxar vandrar upp, trots att tre fjärdedelar av lekområdena i älven ligger uppströms dammen. Ett kanske ännu större problem är att kraftverket utgörett dödligt hinder för laxarnas avkomma, smolt som laxungarna kallas, när de ska passera på sin färd ner mot havet igen. Skellefteå kraft har i många år arbetat med olika metoder för att öka överlevnaden för smolten. Men en studie 2010 visade att 95% av smolten ändå dör antingen i dammen ovan kraftverket (pga onaturlig miljö för ett smolt), i turbinerna eller i fiskvägen.

– Visst har vi överfiske och svartfiske i havet, men det största hotet mot Åbyälvens unika laxstam är kraftverket, säger Thomas Johansson.

– Det folk nog inte förstår är att det här handlar om ett litet vattenkraftverk, det är inte så att det blir mörkt i halva kommunen om kraftstationen stängs ner, det handlar om en oerhört liten del av Skellefteå Krafts elproduktion. Tvärtom skulle en återställd älv med en stark laxstam generera mycket mer i form av många arbetstillfällen och inkomster i en turistnäring för de här byarna i glesbygden, säger Thomas Johansson.

Hednäs kraftstation producerar enligt kraftbolaget cirka 10 GWh el per år, det motsvarar två vindkraftverk och räcker för att värma upp omkring 400 villor per år.

Skellefteå kraft vill inte svara på vad vinsten är efter att kostnader för driftoch underhåll dragits av, bara att kraftstationen går med plus. Det kan dock komma att ändras då höga krav från EU är på gång vad gäller åtgärder för att varje enskild älv ska uppnå bättre ekologisk status.

– Jag vet att det finnsdom som vill ha bort kraftverket i Hednäs, säger Skellefteå Krafts vd Gunnar Eikeland. Även om vi kan förbättra oss och lindra effekterna på miljön så kommer kraftverket alltid att vara ett hinder för livet i älven.

– Det är klart att om myndigheterna skulle komma fram till att vår kraftstation har så stor påverkan att det vore bättre att den inte fanns där, så kan ju vi självklart vara delaktiga i en rimlig uppgörelse. Att man helt enkelt löste in stationen för att återställa älven. Men vi menar att det inte är en rimlig åtgärd.

Men nu höjs allt fler röster för att kraftverket borde rivas. Det är något som redan sker på andra håll i världen, tex i Nordamerika där även stora kraftverksdammar rivits senaste åren.

Uppdrag granskning har varit i kontakt med flera myndighetspersoner som vill se en rivning. En som öppet driver frågan är kommunpolitikern Petter Ershag (kd).

– Kraftbolaget har lånat älven i ett antal år, bolaget äger inte älven, det är folket som äger älven. Dessutom är det vi invånare som äger Skellefteå Kraft som ju är ett kommunalt bolag, säger han.

– Det är en ny tid nu, vi vet i dag vilken skada för miljön kraftverket innebär och vilken enorm resurs en frisk älv med en stark vildlaxstam är, säger Petter Ershag.

Text: Sven Bergman

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer