När dopningskontrollanter tar blodprov på idrottarna mäter de flera saker i blodet:
- HB, eller Hemoglobin, som är proteinet som transporterar syret i blodet.
- Hematokrit som är andelen röda blodkroppar i blodet.
- Retikulocyter som visar hur mycket omogna röda blodkroppar som finns i blodet.
Under 1990-talet började dopningskontrollanter och forskare att oroa sig över skidåkarnas skenande blodvärden. För att få bukt med det sattes en gräns för blodets HB-värde: 16,0 för kvinnor och 17,0 för män. Hade idrottare högre hemoglobinvärde än tillåtet fick de inte starta.
Det visade sig vara ett orättvist system då individuella skidåkare har olika höga blodvärden naturligt. Hade man ett lågt blodvärde kunde man hypotetiskt dopa upp sig till den tillåtna gränsen och ändå få tävla – en möjlighet som de med naturligt högt blodvärde inte hade.
En formel skapades som tar fram ett universellt värde baserat på idrottarens individuella blodvärden, det så kallade Off-score-värdet.
Hbx10-60(√Ret) = Off-score
Det innebär att idrottarens blodvärde ska hålla sig inom det område som över tid är naturligt för honom eller henne, och inte kunna skena iväg så fort det är ett mästerskap eller OS.
Gör de inte det kan blodpasset fånga upp variationerna i blodvärdena. Variationerna kan orsakas av blodmanipulation och ska därför föranleda ytterligare utredning eller ett vakande öga från kontrollanter.
Uppdrag granskning granskar dopningen och fusket i de olympiska spelen i ett reportage på två delar. Den andra delen sänds i SVT1 och SVT Play klockan 20 onsdag den 7 februari. Här kan du se delar av avsnittet redan nu.