Så gjordes reportaget ”Kampen kräver mer än ord”

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Researcher Axel Gordh Humlesjö berättar hur arbetet med reportaget ”Kampen kräver mer än ord” gått till. Det handlar om högerextremt våld.

Hur fick ni idén till reportaget?

När attacken mot Kärrtorp skedde började vi på redaktionen prata om att det var längesedan som vi granskade den nynazistiska rörelsen. Därför bestämde vi oss för att med utgångspunkt i Kärrtorp undersöka den nutida svenska nationalsocialismen.

UG – Det politiska våldet

Hur arbetade ni?

Stora delar av reportaget bygger på material från polisens förundersökningar. Vi började att granska händelsen i Kärrtorp och kartlägga de 30-tal nazister som gick till attack. Vi fann att en majoritet av dessa var en helt ny generation nazister födda på 90-talet. Samtidigt styrdes deras organisation – Svenska motståndsrörelsen – av samma nazister som Janne Josefsson granskade på 90-talet. Genom poliskällor kunde vi sedan länka samman en rad ouppklarade våldsbrott där samma individer som var i Kärrtorp pekades ut som misstänkta. Det fall som vi sedan fokuserade på var historien om Fidel i Hökarängen. Eftersom detta var en pågående förundersökning när vi började rådde sekretess på allt material. Därför var vi tvungna att använda hemliga poliskällor som gav oss insyn i utredningen. Vi knackade även dörr i Hökarängen för att hitta människor som sett något den där natten. Flera av dem gav helt ny information som de inte vågat ge till polisen i rädsla för att behöva vittna mot nazister. Genom polisens tekniska undersökning, övervakningskameror från Hökarängen, vittnen från polisutredningen och våra nya vittnen kunde vi sedan lägga pusslet om vad som hände när nazisterna överföll Fidel.

Stötte du på några problem?

Det stora problemet med att granska en så farlig rörelse som SMR är att folk är rädda att prata. Många bybor i Sunnansjö ville inte vara öppet kritiska mot nazisterna, vittnen i Hökarängen var rädda för att hängas ut på nazisternas hemsidor och människor som råkat ut för våldet vågade inte berätta med risk för att drabbas igen. Men tack vare personer som Johan i Sunnansjö, Emanuel i Stockholm, Julieta i Kärrtorp och Fidel i Hökarängen kunde vi ändå berätta hur nazisternas våld drabbar vanliga människor.

Vilka deltog i arbetet?

Janne Josefsson har varit reporter, Axel Gordh Humlesjö researcher, Henrik Bergsten redaktör, Frans Hutha Karlsson fotograf och Lisa Jonsson redigerare.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

UG – Det politiska våldet

Mer i ämnet