Tallin, år 2006.
En speciell person anländer från Ryssland.
Han är här för att leverera en varning. Två banker – varav en svensk – utnyttjas för att tvätta stora summor pengar från Ryssland.
Mannen heter Andrej Kozlov, och kommer snart att mördas.
Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet, Utrikespolitiska institutet: Han var Ryssland centralbankschef och därmed var han en av landets viktigaste tjänstemän. En av de högsta positionerna du kan ha i den ryska statsapparaten.
Och kom i det mediala blickfånget just för att han inledde ett arbete för att rensa upp – som han kallade det – i det finansiella systemet.
Kozlov beskrivs som något av en superstjärna i den ryska bankvärlden – från en ny generation. Orädd tar han upp kampen mot korruption och penningtvätt, och stänger på kort tid ett 70-tal banker i landet.
Men misstankarna sträcker sig också utanför Ryssland. Det är därför Kozlov besöker estniska Finansinspektionen. Han vill att myndigheten agerar mot två banker i landet – som utnyttjas för att tvätta- och slussa pengar från öst.
“Kozlov verbally demand the closing of several bank accounts at Sampo Bank and Uhispank. He claimed that the accounts were being used to launder large sums of Russian money destined for the West. He alleged that the money represented proceeds from tax evasion and money-laundering schemes.”
I dokument som läckt ut via Wikileaks kan man läsa att det ska handla om Sampo Bank – som senare blev Danske Bank. Och Uhispank – redan då svenskägd – och som snart ska byta namn till SEB. Kozlov varnar för att det handlar om stora summor pengar.
Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet, Utrikespolitiska institutet: Det ledde ju i sin tur till att estniska myndigheter kontaktade ryska motparter. Men då ska ha fått svaret att de inte kände till de här anklagelserna.
Därefter får historien en dramatisk vändning. Några månader efter besöket i Tallin, den 13 september 2006, skjuts Andrei Kozlov till döds – i baksätet på sin bil. Chauffören försöker fly – men misslyckas.
Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet, Utrikespolitiska institutet: Det var ju en oerhörd händelse. Och det var ju ett av de mest högprofilerade politiska morden som hade skett under 00-talet i Ryssland – sedan Sovjetunionens fall.
Andrei Kozlov mördades. Och hans varningar – gällande rysk penningtvätt genom Estland – föll snart i glömska. Tills drygt tio år senare. När skandalen i Danske Bank exploderar.
Arkiv, CNN:
Let’s turn to Europe and the massive money laundering case that is shaking the financial world, the CEO of Danske Bank is out…
Arkiv, Euronews:
… the firms CEO Thomas Borgen has now resigned,
Arkiv DR:
– Vi har suttit här och bevittnat den mest uppseendeväckande presskonferens i dansk företagshistoria, i alla fall i bankvärlden.
Kozlovs varningar om Danske Bank stämde. Men hur var det med SEB – som ju också pekades ut?
Hade även SEB utländska så kallade Non-resident-kunder? Som inte hade någon egentlig verksamhet i Baltikum, utan bara använde banken för att slussa pengar?
Johan Torgeby, vd SEB: Vi jobbar bara med våra hemmamarknadskunder, våra företagskunder måste komma från den del av världen där vi befinner oss. Vi anser också att vi har en väldigt god kultur i banken vad det gäller riskmedvetenhet. Och vi har inga röda flaggor.
Hösten 2018 – när penningtvättsskandalen exploderat – gick både SEB och Swedbank ut och försäkrade: De utländska kunder som tvättat pengar i Danske Bank – fanns inte i de svenska storbankerna.
Birgitte Bonnesen, vd Swedbank: The important thing in this money laundering case that we see one of our competitors have in Estonia is the fact that Swedbank is completely different.
Johan Torgeby, vd SEB: The short story on money laundering in Estonia is really driven about the general interest for parallels being searched for subject to the Danske Bank situation. It is really not for us to be worried about.
We feel very comfortable that what we have done from 2008 and up until today doesn’t have any real red flags that we need to worry about in the comparison.
– I den genomgången har vi inte hittat några röda flaggor eller någonting som tyder på att vi har utnyttjats, säger han och fortsätter (Presschef Frank Hojem, DN 20/2, 2019)
Budskapet var tydligt: Banken var inte inblandad i den baltiska penningtvättshärvan. Men frågan är om det stämmer?
Reporter: Hello everyone and welcome to the SEB-bank meeting…
För att försöka svara på den frågan har vi kartlagt SEB:s affärer i Baltikum – tillsammans med Nyhetsbyrån TT och en grupp utländska journalister, från finska Yle och nätverket OCCRP – som har bidragit med en stor läcka. Det gäller en litauisk bank Ukio – och alla bankens transaktioner, bland annat med SEB.
Vi har dessutom tillgång till andra hemliga dokument inifrån banksystemet – som rör den svenska storbanken.
Reporter: We have managed to expand the list a little bit, that we received from YLE. So now we have a little bit more than 190 account holders in SEB that we are looking at…
Bland de tusentals SEB-kunder i materialet identifierar vi 194 bolag som har konto i SEB – både i Baltikum och Sverige – men som är skrivna utomlands. Som vi misstänker är non-resident-kunder. Den typ av utländska kunder som den baltiska penningtvättshärvan handlar om.
Jyri, Yle: We have almost 200 clients whose background is murky, and I find that highly interesting.
Men vi har ett problem. 194 kontohavare och deras omkring 2000 transaktioner är en bråkdel av det underlag som låg till grund för granskningen av Swedbank.
Nyhetsarkiv: Swedbank misstänks för omfattande penningtvätt. Totalt har minst 40 miljarder kronor slussats mellan misstänkta konton i Swedbank och Danske Bank i Baltikum.
Då hade vi tusentals misstänkta kunder.
Arkiv UG: Titta på beloppen. Och det bara fortsätter.
Nu har vi ett mindre material – frågan är om det är tillräckligt stort?
Hej, välkommen igen. Hejsan.
Hej, Linda Kakuli.
Hallå!
Vi tar hjälp av några av Sveriges främsta experter på korruption och penningtvätt.
Stefan Lundberg, chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten.
Pia Bergman, nationell samordnare mot grov ekonomisk brottslighet på Skatteverket.
Och antikorruptionsrevisorn Louise Brown.
Våra experter har ett villkor. För att kunna uttala sig fritt vill de inte veta vilket företag vi granskar. Vi berättar därför bara att det handlar om en svensk organisation med finansiell verksamhet utomlands.
Linda Larsson Kakuli, datajournalist SVT: Vad kan det finnas för risk då med att vi ser en sådan liten del av det här bolagets totala verksamhet? Är underlaget, den här skärvan, för liten?
Stefan Lundberg, chefsåklagare Ekobrottsmyndigheten: Ofta kan det vara väldigt svårt att skilja kriminella affärer från dåliga affärer. Det finns en gråzon där så det är inte alltid glasklart vad som är brottsligt eller inte. Risken är att man kanske drar felaktiga slutsatser då.
Pia Bergman: Jamen, slutsatserna kan vara fel åt två håll. Dels att man utifrån den lilla skärvan gör en felaktig bedömning för man inte ser helheten och att det egentligen inte är så mycket. Eller tvärtom, att utifrån den lilla skärvan som man faktiskt har fått ta del av så hade man fått ta del av resten så hade man sett att problemet var så mycket större.
Louise Brown. Det är en väldigt teoretisk diskussion men vi får se på karaktären på det /…/ Så att det är helt upp till vad exakt det är som man har hittat.
Reporter: Nu ska ni få ta del av vårt material
Tack
Tack ska du ha.
Tack ska du ha!
Vi har åkt till Lettland för att leta efter det som SEB:s vd Johan Torgeby hävdar att man inte funnit. Röda flaggor, varningstecken, indikationer på misstänkt penningtvätt.
Då går vi.
Med oss har vi listan med de 194 bolagen. Vi använder samma metod som när vi granskade Swedbank, vi ställer frågan som alla banker MÅSTE ställa: Är det ett riktigt bolag som äger bankkonton eller är det en falsk fasad?
Ett sätt att svara på den frågan är att granska vem som äger eller representerar bolaget. Det är därför vi är här.
Mannen vi söker skulle kunna vara en av världens mäktigaste affärsmän. Han driver hundratals bolag, som uppges ha dragit in mångmiljardbelopp. Hans verksamhet sträcker sig över flera kontinenter. Och han har gjort affärer genom SEB. Och det är här han ska bo. I utkanten av Riga.
Hello, hello! From Swedish Television! Hi!
I am looking for this person. Erik.
Mannen vi söker heter Erik Vanagels och representerar ett av bolagen på vår lista. Men står också bakom minst 6 andra företag som SEB:s kunder gör affärer med.
He needs the apartment 4!
Do you know this guy?
No?
No!
I’m looking for Matisa street 20 apartment number 4,
And…?
Is this the right address?
Yes!
I am looking for this person. Erik?
Erik, no!
No?
No!
Are you sure?
Yes, I am sure!
Ok, ok..
Why do you want him?
He represents companies. A lot of companies connected to SEB bank.
Before he lived here, but not now.
He stayed here?
Before, many years ago.
Many years ago, ok…
Det är 20 år sedan paret tog över lägenheten, men det verkar inte ha spelat någon roll. För gång på gång dyker adressen upp bland många av de bolag Vanagels företräder genom åren
Och det ska än idag vara hans senast kända adress.
20 years... Ok, well, thank you.
Vi är inte de första journalisterna som letar efter den här Erik, här är det ett gäng som har hittat hans förra flickvän, eller sambo.
Från nyhetssajten Re:Baltica:
”först förlorade han plånboken, sen var det passet, sen några
handlingar, sen jackan...” ”en gång var han i en källare, full, med råttor över hela benen tror
jag, han fick kallbrand sen, han ser inget, blev blind.”
Här kallas den SEB-bank. Skandinaviska enskilda banken – familjen Wallenbergs flaggskepp – började etablera sig i Baltikum i slutet av 90-talet. Genom att köpa tre lokala banker i Estland, Lettland och Litauen har SEB växt och är nu Baltikums näst största - efter Swedbank.
Reporter:
92, 94, 12..?
92, 94, 1 till 19!
Ny adress, och ny internationell affärsman med uppdrag i många bolag…
Den här mannen, Stan, representerar en av SEB:s kunder, Westfold Contracts LLP, och det här ska vara hans adress. Men han har också ett lettisk bolag som är skrivet här. Så förhoppningsvis finns det en riktig person bakom…
Vi provar med grannen då.
Ingen öppnar men från lettiska bolagsverket har vi också ett telefonnummer…
Live
Rita!
Hello Rita!
I am right now at Brivibas Eila 92 and I am looking for Stanislav Gorins.
I cannot help you, sorry!
But you are…
I understand that it is just a… An address, where it is company found like, but it is not really exists in this address. So I can not help you about this person. Thank you.
(Som jag förstår är det bara en adress, där bolaget varit skrivet – men bolaget är egentligen inte här. Jag kan inte hjälpa dig)
But this address, just one last question... This... (hon lägger på) Fasen!
Sista spåret leder till en Facebooksida, och vi skickar en fråga om att få intervjua honom – om alla bolag han representerar.
Och vi får – överraskande nog – ett svar.
“These topic is totaly closed for any comments ... Have a nice day”
Here you go.
Thanks mate!
No problem.
Samtidigt som det misslyckade sökandet pågår i Lettland är vårt andra team i London.
Hello sir!
Hi! I am Graham.
Nice to meet you. I am Axel.
Axel! Good to meet you.
Vi träffar Graham Barrow – en av världens främsta experter på penningtvätt. Han betraktas i bankvärlden som något av ett geni för sin förmåga att förstå komplexa företagsnätverk. En rad internationella storbanker har anlitat honom som konsult och det visar sig att han väl känner till de lettiska män vi letat efter.
Graham Barrow: We have a word in English: patsies. Which is a slightly more vulgar term for a proxy. These are people who have either wittingly or unwittingly allowed their names to be used as the officers, shareholders, signatories, for a massive number of companies.
When you see these names…..would you mark them as a red flag?
Oh, yeah. I’m not sure if I have ever seen Mr Gorin or a Mr Vanagels on anything that I have regarded as wholly legitimate.
Det visar sig att männen i Lettland – tillsammans med flera andra namn i vår research om SEB – tillhör några av de mest ökända sk. målvakterna i världen. Personer som äger eller driver bolag – på pappret – så att den egentliga ägaren kan vara anonym.
Graham Barrow: The documentation with their names on is just inherently suspicious.
Men att SEB:s kunder använder målvakter är inte den enda varningsflaggan. Vår kartläggning visar att fler än 90 kontohavare på listan – SEB-kunder eller deras motparter – är kopplade till tidigare kända penningtvättshärvor.
Det handlar bland annat om en bedrägerihärva på Moskvas internationella flygplats. Om brevlådeföretag i skatteparadis och finansiering av privatskolor. Om en omskriven penningtvättshärva i Moskva.
Men också den så kallade Magnitskij-affären – världens kanske mest uppmärksammade bedrägeri – som både Swedbank och Danske Bank varit inblandade i.
Historien börjar julafton 2007.
En kriminell grupp i Ryssland, där höga tjänstemän ingår, lurar till sig motsvarande 230 miljoner dollar ur den ryska statskassan. De stjäl skatt som betalats in av en amerikansk investerare.
Bill Browder: So, I was originally the largest foreign investor in Russia. I had an investment fund called the Hermitage fund. And my offices were raided in Moscow by 25 police officers, who seized all of our corporate documents and then we discovered that those documents were used to steal 230 million dollars of taxes that we had paid to the Russian government
Bill Browder ger den ryske skatterevisorn Sergei Magnitskij i uppdrag att utreda vad som hänt. Och det dröjer inte länge innan Magnitskij är förövarna på spåren. Men istället för att gripa de utpekade – fängslas Magnitskij. Och efter ett år i fångenskap dör han under oklara omständigheter.
Zoya Svetova, journalist och människorättsaktivist: After conducting a public investigation, we have two versions. He died because he was not given medical treatment, he was not treated in prison. Or maybe he died because he was deliberately killed. But we don't know.
Härvan har fått stora politiska konsekvenser och bland annat lett till amerikanska sanktioner mot Ryssland.
Men vad hände med alla pengarna? 230 miljoner dollar?
Det är när vi jämför de amerikanska utredningarna kring Magnitskij med våra bankläckor som vi börjar misstänka att SEB antingen inte utrett sin historia – eller mörkat.
Johan Torgeby, vd SEB: We feel very comfortable that what we have done from 2008 and up until today doesn’t have any real red flags that we need to worry about in the comparison.
Från 2008 ska det alltså inte finnas några misstänkta penningtvättsaffärer, säger SEB:s vd Johan Torgeby. Men i våra bankläckor ser vi nåt annat. Just 2008 börjar pengar flöda genom bolag kopplade till Magnitskij-härvan – och konton i SEB
29 januari – 500.000 dollar
30 januari – 500.000 dollar
31 januari – 500.000 dollar
1 februari – 500.000 dollar
Och så fortsätter det. Månad efter månad.
Under samma period som Sergei Magnitsky utreder kuppen, fängslas och dör i det ryska häktet slussas det motsvarande drygt 475 miljoner kronor genom bolag kopplade till Magnitsky-härvan och konton i SEB. Det är mer än tre gånger så mycket jämfört med det vi såg kopplat till Magnitsky i Swedbank
Pia Bergman: Det här är graverande.
Louise Brown: Det är sammanhang som är kopplade till organiserad brottslighet, uppenbart. Och verksamheter som är designade för att dölja... Och det är så bekant. Där utöver så är det ganska osofistikerade upplägg som vi ser.
Linda Larsson Kakuli, datajournalist SVT: Ja, vi har ju i vår research gått igenom de här 194 kunderna... under tidsperioden 2005 till 2017. Och för de här kunderna så har vi då tittat bland annat på synlig verksamhet, om vi kan hitta att de bedriver någon typ av verksamhet i det landet där de har sitt konto, och där har vi i princip inte hittat några sådana kunder.
153 av de här finns i länder som exempelvis brittiska jungfruöarna, i Storbritannien, Belize, Panama och så vidare... 85 stycken av de delar också adress och där känner vi också igen adresserna från tidigare kända penningtvättshärvor. Och när vi räknar ihop då totalt sett de här varningsflaggorna... Så har vi bedömt att ungefär två tredjedelar av de här kunderna uppvisar hög risk för misstänkt penningtvätt.
Louise Brown: Du har i princip läst upp handbok i penningtvätt. Såhär gör du för att minimera möjligheten till insyn.
Stefan Lundberg, chefsåklagare Ekobrottsmyndigheten: Jag tycker ju i det här fallet att det både är antalet, och också arten av avvikelser som gör att det finns ju mycket starka misstankar om att det här är brottsliga upplägg.
Pia Bergman: Här är det ju något som havererat. Anledning till haveriet, det är ju kanske en annan fråga, men att det har havererat, det är ganska tydligt.
Linda Larsson Kakuli: Nu sitter ju vi här med en del av facit i hand. Men det är naturligtvis en stor organisation och en väldigt stor verksamhet. Ni är ganska hårda. Kan man ha förståelse för att det går att missa något sånt här?
Pia Bergman: Penningtvättslagstiftningen såg ju inte så olik sig ut under de här åren. Det här är såna exempel som man studsar på redan på första raden, och tänker… Om man inte har upptäckt de här delarna, vad finns det då?
Hur kommer SEB att reagera på vår lista – och våra slutsatser?
Sedan avslöjandena om misstänkt penningtvätt i Swedbank har SEB:s budskap förändrats något. Nu är man inte lika tvärsäker längre.
Men huvudbudskap står ändå fast. Man är inte en del av den omfattande penningtvättshärvan i Baltikum.
Det är drygt två veckor sedan vi bad om en intervju med SEB:s VD:n – Johan Torgeby – men banken är tveksam. De vill först se vårt underlag. Och de har en tydlig önskan inför vårt första möte. Ingen kamera – inget ljud.
Vi är tillbaka hos den brittiska bank- och penningtvättsexperten.
För att vara helt säkra på våra slutsatser har vi bett Graham Barrow – som till skillnad från oss – känner bankvärlden från insidan – att granska vårt resultat.
Han har i förväg fått listan med kunder, underlag och våra bedömningar.
Reporter: What is your first reaction?
Graham Barrow: Well, pretty much all of the entities in here, not all of them, but a lot of them, exhibit elements that need further investigation. The material that you have given me contains a huge number of offshore registered companies/…/ they are consistent with a lot of the other non-resident customers from other banks who are involved in well-known laundromats activity
Reporter: But still we can only see a fragment of the SEB customers in the Baltics. Is it justified to criticise the bank only over 200 customers?
Graham Barrow: There is only one way to find out. And that is that they really need to do a full open and transparent investigation of their Baltic book to see whether they were holding a problem or not.
Vi är tillbaka på SEB – som under ett par dagar hunnit analysera vår lista med misstänkta kunder.
Vi ville ställa frågor till bankens vd Johan Torgeby. Om målvakterna, brevlådeföretagen och inblandningen i Magnitsky-affären – kuppen mot den ryska statskassan.
Men det är inte vd:n som kommer. Det är den högst ansvarige chefen för regelefterlevnad i SEB tillsammans med bankens presschef.
Reporter: Vi har ju bett att få intervjua SEB:s VD, Johan Torgeby. Och då är min första fråga... Står du för de kommentarer som han gav hösten 2018 när det gäller den baltiska penningtvättshärvan?
Gent Jansson: Ja, det gör jag.
Reporter: Då måste jag undra... Hur länge har ni känt till att SEB har varit inblandat i Magnitskij-affären?
Gent Jansson: Det... Nu kan jag inte gå in och diskutera enskilda kunder, relationsfrågor. Skälet är att vi enligt lag inte får prata om sånt som rör våra kunder. Det gäller banksekretess…
Reporter: Men utan att gå in på kunder och sådär... Hur länge har ni känt till att SEB var inblandat i Magnitskij-affären?
Gent Jansson: Vi har naturligtvis... När det kommer information av karaktären Magnitskij-affären... Självklart är det sådan information... Vi tar till oss den, vi analyserar, och vi vidtar de åtgärder vid var tid som vi bedömer är relevanta.
Reporter: Det är världens kanske mest kända bedrägeri- och penningtvättsaffär... Jag frågar inte om era kunder, jag frågar bara en enkel fråga; Kände du till att pengar som har gått via Magnitskij-bolag……Att det har slussats pengar in i SEB? Det är min enda fråga.
Gent Jansson: Jag förstår att det är din enda fråga, och jag svarar igen att vi har analyserat det här och de slutsatser vi har dragit, har vi redovisat till myndigheterna och jag kan inte prata om vilka slutsatser vi har dragit i de delarna.
Reporter: Vi har dragit slutsatser. Här är transaktionslistan med bolag, Då kan man konstatera att... Från kuppen sker... Och genom 2008 och fram till att Magnitskij dör i fängelset 2009 så slussas det miljoner svenska kronor genom Magnitskij-stämplade bolag in och ut genom SEB.
Gent Jansson: Jag kan bara gå tillbaka till det vi har sagt i vår pressrelease idag att de kunder och namn på kunder som ni har lämnat uppgift om till oss... Vi har gått igenom dem och vi kan konstatera att 95% av de kunderna är inte kunder längre i banken.
Reporter: När din chef, VD Johan Torgeby uttalade sig för ett år sen, efter att Danske Bank-skandalen hade exploderat så sa han... ”Vi har gått tillbaka, vi ser inga röda flaggor.” Visste han om läget med Magnitskij i SEB?
Gent Jansson: Vi har naturligtvis till bankens ledning redovisat resultatet av de interna undersökningar vi har gjort och vilka slutsatser vi har dragit, och…
Reporter: Och där ingår världens mest kända bedrägerihärva, gissar jag?
Gent Jansson: Det gör den.
Reporter: Bra. Ett av de bolagen är en SEB-kund som är med och slussar pengar i den misstänkta Magnitskij-affären. Företräds av några av världens mest kända målvakter. Han är kund i SEB 2008 när de här Magnitskij-pengarna flödar. Han är kund 2009. Vi ser... Vi kan spåra honom fram till 2015. Fortfarande med några av världens mest kända målvakter. Hur är det möjligt?
Gent Jansson: Jag kan erkänna att vissa av de enskilda fall vi har tittat på, där kan man känna att här borde vi ha kunnat agera snabbare...
Reporter: Och hur rimmar det då med det tydliga budskap som SEB förmedlade för ett år sen? Att ni hade tittat tillbaka, att ni inte var en del av den baltiska penningtvättshärvan?
Gent Jansson: Ja, vi... Vi har sagt att vi inte har sett några tecken på att vi så att säga systematiskt har utnyttjats för penningtvätt. När vi ser något, när vi tycker att det finns en misstankegrad – vi rapporterar det till myndigheterna. Och det är ju ett stort antal transaktioner och kunder som rapporteras till myndigheterna.
Reporter: Precis så svarade ju Swedbank också när vi ställde frågor till dem med samma problematik. Varför kommunicerade inte ni tydligare då att det fanns problem som till exempel Magnitskij?
Gent Jansson: Vi tycker att vi har försökt kommunicera en så balanserad bild som möjligt av helheten, och hur vi har sett på... På den här situationen.
SEB säger att 95 % av de kunder som finns på vår lista inte längre finns kvar i banken. Men avslöjandena kring Danske Bank och Swedbank har aldrig handlat om hur det sett ut 2019. Under de senaste åren har nästan alla högriskkunder sparkats ut från de nordiska bankerna i Baltikum.
Det penningtvättskandalen handlat om är vilka kunder och transaktioner som de nordiska bankerna godkänt under drygt ett decennium. Och framförallt – vilken bild man gett i efterhand.
Birgitte Bonnesen, vd Swedbank: Swedbank is completely different.
Johan Torgeby, vd SEB: We feel very comfortable that what we have done from 2008 and up until today doesn’t have any real red flags we need to worry about. Vi har inga röda flaggor.
Graham Barrow: They do have red flags. I would say that, that had they invited me to come in and do that investigation for them... That is not the statement that I would have produced based on the information that you have showed me. I find it surprising that they didn’t see, both within their own client base, but also within some of the counterparties who were paying through their client base, significant areas for concern.
Reporter: So when he is saying this to the market, to the customers and to the public. Is he telling the truth?
Graham Barrow: In my view and based on the information I have seen, no.
Reporter: Din chef, vd:n Johan Torgeby och Birgitte Bonnesen som då var VD för Swedbank gick ju ut hösten 2018 med likadant budskap. Vi har tittat bak i vår historia och vi är inte en del av den baltiska penningtvättshärvan. Om hon nu åtalas och fälls så riskerar hon 6 års fängelse. Johan Torgeby... Tycker han att han gick för långt?
Gent Jansson: Jag kan inte svara på vad Johan Torgeby har tyckt.
Reporter: Det var därför vi ville intervjua honom. Men gick banken för långt i sina uttalanden hösten 2018?
Frank Hojem: Jag tycker du ska titta på bankens samlade kommunikation kring den här frågan.
Reporter: Men är Johan Torgeby orolig för sin egen del att han gick för långt i sina uttalanden hösten 2018?
Frank Hojem: Jag menar att banken samlat... Man har haft en god och grundad kommunikation...
Reporter: Skulle du säga att ni inte ser några röda flaggor, givet det vi har pratat om idag?
Gent Jansson: Alltså jag vill inte tala i termer av röda flaggor, för vi... Vi upptäcker trots allt ett antal fall av misstänkt penningtvätt som vi rapporterar till myndigheterna…... Absolut. Vi har inte varit lika duktiga historiskt som vi är idag, och det här har varit en förmåga som vi successivt har förbättrat över tid.
Moskva 2006. Andrei Kozlov, rysk vice centralbankschef och hyllad korruptionsjägare – förs till den sista vilan efter – att ha avrättats på öppen gata. De ryska myndigheterna kunde snabbt gripa ett antal personer, och en rysk bankir dömdes till 19 års fängelse för att ha beställt mordet. Men det finns dom som menar att den egentliga beställaren finns högre upp i den ryska hierarkin.
Martin Kragh: Han hade gjort sig väldigt många ovänner i det ryska systemet och faktum är att vi sannolikt inte vet egentligen vem som kan ha legat bakom den här beställningen.
Kozlov försökte stoppa flödet av kriminella pengar från öst – och mördades. Vad hade hänt de nordiska bankerna – om hans varningar tagits på allvar?
Graham Barrow: I think in some respect you have suffered from you own success of being top of transparency International. You are these wonderful open and honest and transparent societies and it's lulled you into a full sense of security that honesty and openness and transparently somehow absolved you from being involved in criminality.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Pelle Magnell: Jag brukar dela in året i två delar, före och efter älgjakten. Att sitta ute i skogen i naturen. Man ser så mycket, man ser rådjur, fåglar och allting. Mård har jag sett när jag har suttit på pass. Om man sitter droppstill. Och så kommer det en älg så är det fullbordat. I fjol sköt jag två stycken fast jag inte skulle vara med och jaga.
Titel: När Pelle skulle dö
Vi är i skogarna i norra Hälsingland och träffar Pelle på årets älgjakt. Det är en ovanligt god stämning i jaktlaget i år, för egentligen borde inte Pelle varit här. Förra årets älgjakt skulle ha varit den sista i hans liv. För så hade läkarna sagt. Det var en svår obotlig levercancer och fanns inget att göra. Han hade bara en kort tid kvar att leva.
Pelle Magnell: När jag fick cancerbesked av en läkare då sa han också det att, du Pelle passa på att gör det du tycker är roligt. Då tänkte jag att det är mycket som är roligt, men älgjakten är nog det bästa som jag tycker i alla fall. Så jag tänkte att jag ska försöka vara med på älgjakten i år. En sista jakt för min del då.
Men att Pelle nu ett år senare är frisk och tillbaka bland kompisarna i jaktlaget igen beror varken på hans envishet, en framgångsrik behandling eller ett mirakulöst tillfrisknande. Förklaringen är en helt annan.
Pelle Magnell gick i pension för ett par år sedan, men han är minst sagt en aktiv pensionär. Förutom jakten älskar han att fiska och det stora intresset för trav delar han med hustrun Kerstin. Men förra våren tappar Pelle plötsligt orken och blir sängliggande i flera veckor.
Pelle Magnell: Det började i slutet på maj. Jag fick hög feber och mådde allmänt dåligt. Jag låg i rumssoffan dygnet runt nästan och hade frossa å... Men, tänkte jag, det går väl över, men det gjorde inte det. Då for vi in på Hälsocentralen. De tog prover och skicka in prover och konstaterade att jag hade höga levervärden.
När jag kom på det där återbesöket då fick jag besked då att jag hade två stora knölar på min lever. Men de satt bra tyckte läkarna. Det lät ju positivt.
Men vi ska göra en magnetkamera till för att kolla riktigt hur det är då.
Röntgenbilder skickas till Uppsala och bedöms av flera läkare och specialister. Några dagar senare kallas Pelle och Kerstin tillbaka till Hudiksvalls sjukhus.
Pelle Magnell: Enligt plåtarna fanns femton till då, cancerceller plus de två stora då som man sett tidigare. Ja, han sa att jag hade cancer och att det inte fanns så mycket att göra åt det.... nä...
Kerstin Magnell: Det gick inte att göra något. Han uttryckte det som så att han hade sett det så mycket så det var odiskutabelt sa han till oss där. Det var som att sparka fötterna från backen på oss, på mig i alla fall.
Reporter: Hur reagerade du?
Kerstin Magnell: Jag blev förtvivlad. Det var ju klart att Pelle skulle dö.
Pelle Magnell: Har man fått ett sånt där besked, det går bara åt ett håll det.
Reporter: Du accepterade att du skulle dö?
Pelle Magnell: Ja, det gjorde jag. Jag har jobbat med döden i fyrtiotvå år som obduktionstekniker och skött bårhusverksamheten på Hudiksvalls sjukhus så att jag visste att det är dags för mig nu.
Läkarna vill ta reda på exakt vilken typ av cancer som har angripit Pelle för att kunna sätta in palliativ cytostatika, som kan lindra och bromsa förloppet en aning. Man tar små bitar från levern som skickas på analys.
Pelle Magnell: Då frågade han om jag visste vad palliativa teamet var. Ja, har man jobbat med det jag har jobbat så visste man ju det, vård vid livets slutskede. Han frågade om han skulle skriva in mig där. Vad svarar man på det då...? Naturligtvis.
Pelle Magnell: Nu är det kört alltså. Nu är det bara att vänta.
Reporter: Vad var det som gjorde att du tänkte så?
Pelle Magnell: Man vet ju, jag har aldrig hört talas om någon som varit inskriven i palliativa teamet som blivit utskriven. Där är man till man dör. Det är ingen trevlig klubb det inte.
Pelle Magnell: Det här var på sommaren det. Jag tänkte att jag kanske lever fram till jul i alla fall. Vi gjorde iordning testamente, det är en ganska stor gård och mycket djur. Kerstin skulle ju inte kunna bo kvar här själv. Det var... usch... åt helvete helt enkelt. Vi hade en god vän som tog hand om fåren åt oss, vi skänkte bort dem till honom, stängsel och allt. Båten fick jag såld till reapris.
Kerstin Magnell: Vi sålde bort lite grejer som vi hade. Tänkte börja tömma lite. Å så planerade vi begravning och...
Pelle Magnell: Vilken präst jag ville ha. Jag har haft mycket med präster att göra och har en favvo. Några av mina jaktkamrater skulle spela några fina låtar.
Svaren på proverna som togs på levern visar inga cellförändringar. Men läkarna misstänker att de misslyckats vid provtagningen och provet tas om.
Kerstin Magnell: Sen hände det något, det började att vända. Jag såg att han blev lite starkare.
Vi har stora tunga balar till hästarna, flera hundra kilo. Han orkade inte liksom från början, sen gick det några veckor så orkade han att hjälpa till med sånt också. Det är helt otroligt.
Ja... det kändes liksom bra. Vi försökte leva och jag var glad för varje dag Pelle kunde gå till skogen och jaga och vara med.
Reporter: Vad tänkte du när du såg att han började att bättra på sig?
Kerstin Magnell: Jag tänkte inte så mycket. Jag var liksom, jag tänkte bara att det var mysigt att han kunde få göra och orka med det där.
Pelle Magnell: När älgjakten började var jag med och första dagen sköt jag en älg. Å då kände jag, fan jag blir piggare ja... Jag hade börjat gå upp lite i vikt å då. Men jag orkade inget ändå så jag var ju fri från att dra fram älgar och så där. Det skötte de andra.
I slutet av oktober kommer svaret på den andra provtagningen av levern, alltså nästan ett halvår efter insjuknandet. Inte heller nu har man gjort något fynd av cancerceller.
Om Pelle hade läst sin journal under sjukdomstiden hade han sett att läkarna inte var hundraprocentigt säkra på att det var cancer. Frågan ställs nämligen vid flera tillfällen, läkarna emellan, om det kan vara en infektion eller inflammation. Men det fick aldrig Pelle veta.
Reporter: Sa de någon gång att de misstänkte att det här kan vara något annat än cancer?
Pelle Magnell: Nej!
Reporter: De var helt säkra?
Pelle Magnell: Ja.... fast vi påpekade att det kunde vara nå infektioner eller så där. Nä nä nä... det... nej...
Men det är precis just det, en infektion, som läkarna tillslut tror att Pelle har haft. Han har överhuvudtaget aldrig haft cancer och att han bara hade en kort tid kvar att leva var helt fel.
Vi får inte träffa den läkare som varit ansvarig för Pelle och gett de här beskeden utan det blir John Mälstam som är chefläkare på Region Gävleborg.
John Mälstam: Vi kan väl alla tycka att det är otroligt tråkigt och tragiskt att man varit så konsekvent i sitt diagnossättande så att säga.
John Mälstam är ansvarig för frågor om medicinsk säkerhet och anmälningsärenden.
Man skickar iväg det här för en specialistbedömning i Uppsala och får ett svar och sen fastnar man i det...
Reporter: Varför utreder man inte parallellt med det här att det kan vara något annat?
John Mälstam: Bra fråga!
Det här är en sak i sjukvården som jag har sett som ett problem som har belysts på konferenser om patientsäkerhet den senaste tiden. Vi har lite skyddslappstänkande när vi sätter en diagnos så fastnar vi i den diagnosen i stället för att tänka lite vidare.
I och med att Pelle tillfrisknar och att de två provsvaren är negativa ändrar alltså läkarna sin tidigare diagnos i november. Det kan man se i hans journal. Han skrivs ut från det palliativa teamet, men själv har han inte förstått att cancermisstankarna är avskrivna.
Pelle Magnell: Nej! Efter någon vecka. Sen. In i december fick jag ett brev som... ska jag läsa upp det...?
“Bäste Pelle, vi kan glädjande nog nu meddela att vi fått svar från konferensen i Uppsala. Här följer nu ett utdrag närmare bestämt bedömningen. Efter diskussion och i samråd med inremitterande bedöms dessa förändringar i nuläget mest sannolikt infektiöst betingat.”
Reporter: Är det här det enda sättet du fått veta att du inte har cancer på?
Pelle Magnell: Ja!
Reporter: Du har inte blivit kallad till läkaren och fått prata med honom?
Pelle Magnell: Nä!
John Mälstam: Är det gjort på det här sättet kan jag ha synpunkter på att det inte är bra.
Jag kan tänka mig när personen fått en dödsdom, man tar bort den och tillfrisknar så tror jag att alla känner en lättnad. Sen finns det en annan bit i det här. Konsekvensen det fått för Pelle. Det tror jag inte att man har reflekterat över.
Självklart är det betydligt mer allvarligt när sjukvården inte upptäcker cancersjukdomar i tid. Det Pelle drabbades av är det motsatta.
Efter att han blev frisk har det tagits mängder med prover, men vilken slags infektion, bakterie eller sjukdom Pelle drabbades av har inte gått att fastställa och därmed fick han aldrig någon behandling för det.
Pelle Magnell: Tänk om jag hade dött. Då har de skrivit i dödsbeviset att jag avled i cancer. För inte har de gjort någon obduktion på mig när de hade de här svaren. Då har jag varit felaktigt död så att säga.
Reporter: Nu visar det sig ju att han blev frisk, men han hade ju kunnat dött av den här infektionen och ni gått i tron om att han dog i levercancer? Hur många patienter kan det vara som det här handlar om?
John Mälstam: Under min 42-åriga karriär är det första gången jag stöter på det här.
Reporter: Om han inte hade tillfrisknat? Han hade dött i vad det nu va han hade?
John Mälstam: Då har man begått ett misstag säger jag.
Reporter: Men hur kan du veta att du inte varit med om det tidigare. Det kanske har skett men att du inte fått veta det.
John Mälstam: Nä, det tror inte jag, men visst, jag kan inte veta precis som du säger, men att det är ett stort mörkertal tror jag inte på.
Reporter: Finns det något som du skulle vilja säga till Pelle och hans fru här?
John Mälstam: Å Regionens vägnar en jättestor ursäkt att det här har blivit tycker jag. Det känns jättejobbigt att en person har drabbats så här utifrån att det har blivit som det har blivit så att säga.
Livet börjar sakta att återvända för Pelle och hans familj, men att gå från att planera för att livet ska ta slut inom några månader till att bli friskförklarad har satt sina spår.
Pelle Magnell: Man är ju glad och lycklig att man har kommit tillbaks. Fast jag har haft ett helvete jag och min familj.
Kerstin: Det är jobbigt känslomässigt. Det är jobbigt att gå vidare, det känns som jag inte har börjat gå vidare än för att vi har inte orkat.
Pelle Magnell: Nu sitter jag här igen och jagar året efter då. Till och med fått skjutit älg i år också, en liten pinntjur. Ja, så kan det vara...