Det är många som arbetar med att ställa semesterorten Sotji i ordning för vinter-OS. Över 100 000 gästarbetare har sökt sig till staden för att arbeta men 10 000-tals av dem har blivit lurade på sina löner och tvingade att lämna landet. Mardiros Demirtjan bor i Sotji och kunde inte utvisas som så många av hans lurade kollegor från andra länder.
Han arbetade som elektriker när OS-volontärernas hus byggdes. Mardiros Demirtjan blev lovad en lön på 1500 rubel om dagen, cirka 300 kronor. Men efter första månaden slutade lönen att betalas ut.
– De sa ”vill ni säga upp er, så gör det”. Ni ska få betalt i dagarna. Några sa upp sig, men några pengar fick de inte. Sedan gick det dagar, veckor, månader. Några fick lite pengar, och en del fick ingenting alls, berättar Mardiros Demirtjan.
Tidigare var det framför allt Mardiros Demirtjan som drog in pengar till hushållet där han, hans fru, barn, svärmor, mamma, svåger och svägerska bor.
– Nu kan jag nätt och jämnt gå. Ryggen gör ont. Hela kroppen gör ont. Vet inte vad jag ska göra. Alla pengar som jag hade har jag spenderat på olika läkare, men utan resultat, jag har fortfarande lika ont, säger Mardiros Demirtjan.
De stora problemen började i juni 2013. Mardiros Demirtjan fortsatte att kräva sin lön och blir till slut kallad till sin arbetsgivare. Där hans chef mötte honom i sällskap av civilklädda poliser.
– När vi hade hälsat på alla sa en av dem ”vem av er har stulit elkabel”? Vi svarade ”Vi vet inte. Vi har inget stulit”. Det var jag och en kompis som var där. Sen satte de hastigt på oss handfängsel. På mig och på min kompis. Utan att ställa fler frågor säger han ”Följ med till polisstationen. Försök inte springa, för då skjuter vi!”, berättar Mardiros Demirtjan.
På polisstationen fortsatte påtryckningarna. De skulle ta på sig stölden av elkabeln. När ingen av dem vill erkänna tar de in Mardiros i ett enskilt rum. Två av poliserna tar på sig boxhandskar och börjar slå honom.
– Från varsitt håll började de slå mig. I ansiktet, mot njurarna. Jag stod ut så länge som jag orkade och sedan föll jag ihop och förlorade medvetandet, förklarar Mardiros Demirtjan och visar hur han höll upp armarna för att värja sig från slagen.
När han vaknar får Mardiros Demirtjan ett glas vatten och en cigarett.
– De sa ”Ta det lugnt. Erkänn nu som det var, annars slår vi dig igen”. Jag svarade ”Jag tänker inte erkänna, jag har ingenting tagit”. Då började de slå igen, fortsätter Mardiros Demirtjan.
Gång på gång försöker poliserna få honom att erkänna. Mardiros börjar blöda och en träff i munnen slår ut en tand. När han gråter och känner att han inte kan ta mer stryk hämtar poliserna ett rött järnspett.
– De sa ”nu kör vi upp spettet i ändtarmen på dig om du inte säger det vi behöver”. Jag sa ”jag vet inte, men tänker inte säga något”. De böjde ned mig, med en spade på huvudet så jag inte skulle se, lyfte upp min rumpa och förde in spettet. Jag gallskrek, då hällde de vatten över mig, så att jag kom till sans. Jag sa ”okej, jag skriver på vad ni vill, jag kan inte längre uthärda er tortyr”, berättar Mardiros Demirtjan.
Till slut skriver han på ett papper. Under hot om att bli våldtagen av en flaska skriver han på fler. Och nu förstår Mardiros hur nära de samarbetar med arbetsgivaren.
– En av poliserna sa ”avstå dina lönekrav! Ifall du avstår lönen kommer arbetsgivaren att ta tillbaka sin anmälan”.
Mardiros Demirtjan blir så illa skadad att han måste föras med ambulans till ett sjukhus. En journalist får höra vad som hänt och kommer dit med en kamera för att dokumentera. Men en läkare kommer snabbt till patientrummet och ingriper. Han vrider om armen bakom ryggen på journalisten och tvingar henne ut ur rummet och säger att hon saknar tillstånd från sjukhusledningen.
Demirtjans historia har väckt uppmärksamhet i Ryssland. Dimitri Gudkov, som är parlamentsledamot i Duman, har engagerat sig i fallet.
– Jag bestämde mig för att blanda mig i den här händelsen därför att om vi ignorerar sådana händelser så kan något liknande hända med vem som helst i vårt land. Jag blir fruktansvärt arg av den här historien. Jag följer den noga, jag har vänt mig till åklagarmyndigheten flera gånger och inrikesministern. Än så länge har det varit förgäves men droppen urholkar stenen och jag tror att vi till slut kommer att få rättvisa, säger Dimitri Gudkov.
I slutet av 2013 tog fallet med Mardiros Demirtjan en absurd vändning. Utredningen om misshandeln läggs ned och polisen som våldtog honom med ett järnspett anklagar honom för att komma med falska beskyllningar. Men Maridros Demirtjans advokat har överklagat till nedläggandet av utredningen till domstol. Det är en trög process men de kommer att gå vidare ända till Europadomstolen om det skulle behövas säger Maridros Demirtjans advokat.
Reportrar: Björn Tunbäck och Per Shapiro
Text: Gunnar Rensfeldt