Den lille pojken som på bussen får se sin pappa bli sparkad i låret och bli kallad ”jävla neger”. Mamman som reagerar mot att en man kastar något mot hennes son och får till svar från mannen att han ska spotta på hennes ”negerfitta”. De två männen som får höra att de är ”jävla niggers” och inte har i landet att göra för att sedan bli misshandlade.

Det är några exempel på afrofobi och vilka konsekvenser den kan få för svarta människor i Sverige.

Uppdrag granskning lyfter ikväll fram vardagsrasismens vanligaste variant, sett till antalet anmälningar om hatbrott – det hat som är riktat mot svarta människor.

Ett känsligt ämne

Vår reporter Lena ten Hoopen har träffat människor som är som vilka svenskar som helst och som inte vill se sig som offer. De är i olika åldrar, bor på olika ställen i landet och har yrken som exempelvis brottsutredare, butikschef och ishockeyspelare.

Det som skiljer dem från majoriteten i landet är deras hudfärg. Och det räcker för att de ska behandlas annorlunda i Sverige år 2017.

Att prata om detta är känsligt. Därför är flera av personerna som framträder i programmet anonyma. De vittnar om rasism av vidrigaste slag, men också om missriktad välvilja som leder till ofta återkommande kommentarer som: ”Jag tänker inte på att du är svart”.

– När man säger de orden är det som att man tycker att det är skillnad mellan svarta och vita. Ska jag säga tack? Har jag lyckats komma in så bra i samhället att man inte ser min hudfärg längre, säger Uppdrag gransknings reporter Babiker Malik.

Tillsammans med sin kollega Marcus Älverbrandt granskar han i programmet vardagsrasismen genom att utföra olika tester, som detta: Stannar lika många på vägen för att hjälpa den svarte mannen med motorstopp som för den vite?

Toppar hatbrottsanmälningarna

Uppdrag granskning har tidigare i uppmärksammade program granskat antisemitism (21/1 2015) och islamofobi (28/1 2015). Vi kunde koppla de programmen till aktuella uppmärksammade hatbrott som fått stort utrymme i samhällsdebatten.

Om afrofobi har det varit tystare. Det är en term som möjligen nämns på kultursidor men sällan i den politiska debatten. Okunskapen är stor, trots att afrofobi ligger i topp bland hatbrottsanmälningar i Sverige. Flera av de exempel vi tar upp i programmet, nya som gamla, har det gemensamt att de inte lett till några större rubriker.

Arbetet med att bekämpa hatbrott och diskriminering försvåras av att det i Sverige, i motsats till exempelvis Storbritannien, saknas erforderlig statistik om vilka som drabbas. Vi vet exempelvis inte vilka som är svarta i Sverige eftersom vi inte vill dela in människor i raser.

Programmet lämnar en kontroversiell fråga efter sig: Motverkar detta till synes goda förhållningssätt sitt eget syfte?

Uppdrag gransknings reportage Afrofobi sändes klockan 20 i SVT1 och SVT Play onsdagen den 29 november 2017.