Hanne Kjöller, krönikör på Expressen, Magnus Danielson, medieforskare och Nils Hanson projektledare och ansvarig utgivare diskuterar Uppdrag gransknings arbetsmetoder. Foto: SVT

Uppdrag granskning – 15 år av grävande journalistik

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Som en del av SVT:s 60-årsfirande tittar vi i veckans Uppdrag granskning tillbaka på några uppmärksammade avslöjanden från programmets 15-åriga historia. Vi sätter strålkastarljuset på oss själva och på våra arbetsmetoder.

En del av Uppdrag gransknings reportage har skakat om politiker, näringslivstoppar och tittare. Detta diskuterar vi i studion tillsammans med en av programmets största kritiker, Hanne Kjöller, mångårig ledarskribent på Dagens Nyheter, numera krönikör på Expressen.

– Jag tycker att ni på Uppdrag granskning har skruvat verkligheten för mycket och använt er av en svart-vit världsbild där det funnits skurk, offer och hjälte som ofta varit ni själva som har gripit in i det här, säger Hanne Kjöller.

I programmet medverkar också Magnus Danielson, som gjort en doktorsavhandling om Uppdrag granskning, samt Nils Hanson, projektledare och ansvarig utgivare.

Dold kamera föremål för debatt

Bland annat tittar vi närmare på det inslag där reportrarna Jan Josefsson och Lars-Göran Svensson besökte valstugor och med hjälp av dold kamera avslöjade företrädare för Moderaterna och Socialdemokraterna när de gav uttryck för rasistiska åsikter.

54 valstugor i 30 kommuner över hela landet besöktes i inslaget som sändes fyra dagar före riksdagsvalet 2002. Valstugereportaget ledde till en häftig debatt kring användandet av dold kamera inom journalistiken.

Enligt medieforskaren Magnus Danielson, som sett alla avsnitt av Uppdrag granskning, har dold kamera använts i åtta procent av programmen. Men när den används får den uppmärksamhet.

– Om man ska ha ett journalistpris då ska man använda dold kamera. Av de sju Guldspadar ni fått fram till 2014 så hade fem inslag med dold kamera. Av de tio nomineringar som ni fått till Stora journalistpriset så var sju inslag med dold kamera, berättar han.

Ställde Kamprad mot väggen

Ett annat uppmärksammat reportage sändes 2011 och handlade om IKEA och Ingvar Kamprads gömda förmögenhet. Ingvar Kamprad ville inte ställa upp på en intervju i programmet men vår reporter överrumplade honom och ställde frågor om miljarderna som placerats i en stiftelse i skatteparadiset Lichtenstein.

Följden blev att Ingvar Kamprad senare gick ut i en intervju och sade att han hade gjort fel när han vilselett svenska folket på det här sättet och kallade sig själv då fiasko-Ingvar.

Enligt Nils Hanson är Uppdrag granskning kanske den redaktion som driver frågan om ansvarsutkrävande längst av alla då man anser att tittarna har rätt att få svar på dessa högst relevanta frågor.

– Jag som ansvarig utgivare har våndor ibland. Vi har ett starkt material, vi vilar på en trygg grund, det är kvalitetssäkrat, men så vet jag att när vi sänder det här i kväll kommer det förändra livet för en person på ett väldigt dramatiskt sätt, säger Nils Hanson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.