Förra sommaren dog 180 fler äldre personer än förväntat, bara i Stockholmsområdet, där värmen var den huvudsakliga orsaken, enligt en analys. Foto: TT

Forskare: Hundratals dog under förra årets värmeböljor

Uppdaterad
Publicerad

Förra sommarens värmebölja bidrog till att fler äldre dog. Myndigheterna saknar beredskap för att hantera värmeböljor, menar forskare. Och det kan dröja flera år innan det finns någon handlingsplan.

Många av oss har kanske muttrat över den kalla våren och hoppas på en repris av förra årets extremt svettiga högsommar. Men även om somliga då njöt av värmen, var det andra som led svårt när också inomhustemperaturerna närmade sig trettio grader.

Förra sommaren dog 180 fler äldre personer än förväntat, bara i Stockholmsområdet, där värmen var den huvudsakliga orsaken, enligt en analys.

I slutet av juli förra sommaren var det så varmt i flera dagar att SMHI för första gången utfärdade klass 2-värmevarningar, vilket betyder fara för allmänheten. Framför allt var det norrlandskusten och Mellansverige som drabbades av ovanligt många varma dagar i följd.

På många håll sålde fläktar och flyttbara klimatanläggningar slut.

180 döda i Stockholm

Sveriges främsta forskare inom miljömedicin bestämde sig för att ta reda på vad förra sommarens extrema väder fick för konsekvenser för dem som tål värmen sämst, de äldre och sjuka.

Inför sommaren har forskarteamet från Umeå universitet analyserat Statistiska Centralbyråns statistik över förra sommarens dödstal bland äldre, och har utgått från Stockholms län.

Vanligtvis är dödligheten bland befolkningen i Stockholm i genomsnitt som lägst under högsommaren. Så var det också bland människor 65 år eller äldre under högsommaren 2013, som hade mer normala sommartemperaturer.

Men förra sommaren dog 180 fler äldre personer än förväntat, samtidigt som antalet dagar då temperaturen steg över 27 grader var ovanligt många.

30 procent högre dödlighet

– 180 personer i Stockholm kan betyda 600 eller 500 eller 800 i hela landet. Men vi vet inte, för ingen har redovisat det, säger Bertil Forsberg, professor i miljömedicin, som leder forskarteamet vid Umeå universitet.

– De riktigt varma perioderna kan man ha upp till 30 procent högre dödlighet än vad man borde ha haft med normala temperaturer, säger han.

Den exakta statistiken från dödsorsaksregistret släpar efter och beräknas inte vara klar än på ett tag. Men enligt Bertil Forsberg är det en försumbar andel som kan ha avlidit i samband med olyckor, och det var heller ingen influensavåg som härjade förra sommaren.

Därför ser han värmen som den huvudsakliga förklaringen till att så många fler äldre avled under högsommaren.

Ingen beredskapsplan

Sambandet mellan ökad dödlighet bland människor som är äldre, dementa eller sjuka, och värmeböljor är sedan länge känt. Många drabbas av uttorkning och det kan vara direkt livsfarligt i kombination med andra sjukdomar, eller i kombination med viss medicinering.

Sedan den katastrofala värmeböljan i Sydeuropa 2003, då minst 15.000 människor enbart i Frankrike beräknas ha omkommit på grund av värmen, har de flesta länder i Västeuropa utarbetat nationella beredskapsplaner och förebyggande program för att parera för framtida värmeböljor.

Men i Sverige har klimatförändringen sprungit förbi myndigheterna.

Inga föreskrifter

– Vi är ovana vid värmeböljor i Sverige och vi har inga föreskrifter eller fasta rutiner på samhällsbasis, säger Michael Ressner, Folkhälsomyndighetens expert på inomhusklimat. Våra hus är inte konstruerade för sådana här värmesituationer, och vården är inte heller anpassad. Det kan bli mycket bättre.

På Folkhälsomyndigheten har man nu dragit igång en utredning för att ta reda på vad som måste göras för att hantera kommande värmetoppar.

Men resultaten av utredningen kommer att dröja två till tre år. Ett framtida scenario, enligt Michael Ressner, är att lagen i framtiden skärps så att fastighetsägare tvingas installera luftkonditionering inom vården och omsorgen.

– Om värmeböljorna kommer tätare kanske man måste förändra byggandet av bostäder, och inte minst se hur man kan fixa till befintliga bostäder, så att folk inte mår dåligt eller i värsta fall dör, säger Michael Ressner.

Blir värre

Bertil Forsberg tycker att svenska myndigheter borde ha agerat för länge sedan.

– Det är oansvarigt. Det har länge funnits rekommendationer från Världshälsoorganisationen, WHO, om att varje land borde upprätta planer för värmeböljor. Men i Sverige är det ingen myndighet som sätter ner foten.

Bertil Forsberg varnar för att konsekvenserna av värmeböljor kommer att bli allt större i Sverige om vi inte börjar anpassa oss efter de nya klimatförhållandena omedelbart.

– Om vi inte tar fram en nationell handlingsplan och börjar jobba förebyggande, så kan vi drabbas av tusentals dödsfall, som i Moskva 2010 och i stora delar av Västeuropa 2003.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer