Kommentar: Bo Inge Andersson Foto: Knut Koivisto/SVT

Hur långt vågar Ukraina gå?

Publicerad

Den ukrainska regeringen vandrar på en tunn lina över en djup avgrund, när den ska bekämpa protesterna i östra Ukraina. Hur den än gör riskerar den att göra fel, skriver SVT:s utrikeskommentator Bo Inge Andersson.

Ukrainas regering tog på söndagen ett stort steg. Då meddelande man att man skulle bruka militär om inte proryska demonstranter i till exempel staden Slovjansk upphörde med sina ockupationer av regeringsbyggnader.

Samtidigt tog den ukrainske presidenten Oleksandr Turtjinov ett annat stort steg på måndagen. Han sa att han var positiv till en folkomröstning om vilken administrativ indelning Ukraina ska ha. Det är att tillmötesgå ett centralt ryskt krav, både från de ryska aktivisterna och från Ryssland.

Risk för blodbad

För den ukrainska regeringen handlar det om att visa sin auktoritet, att visa att man verkligen har kontroll över landet.

Samtidigt kan det betyda risk för ett blodbad. Om ukrainska trupper skjuter ihjäl proryska aktivister ökar det risken för ett inbördeskrig, eller rent av ett krig mellan Ryssland och Ukraina.

Sanningen är att den ukrainska regeringen knappast har den kontroll över hela landet som man kan begära av en suverän regering. Den måste tassa mycket försiktigt i sina kontakter med Ryssland.

”Organiserade av Ryssland”

Det betyder att regeringen har varit ett slags rysk gisslan. Man kan inte motarbeta de demonstrerade proryska grupperna hur hårdhänt som helst.

Dessa grupper – säger Ukraina-regeringen och USA – är i själva verket inspirerade och organiserade av Ryssland, vilket förnekas av Moskva. För att visa att Ukrainas regering har kontroll över landet borde dessa grupper alltså bekämpas hårt.

Men för Ryssland betyder detta att den ukrainska regeringen hotar ryskättades liv – och Ryssland anser – enligt ”Putindoktrinen” – att man har rätt att ingripa när ryska liv är hotade. Ryssland pekar på varje orolighet i Ukraina som ett bevis på att den provisoriska ukrainska regeringen inte har kontroll över situationen.

Ger bilden av svaghet

För att undvika att drabbas av Putindoktrinen har Ukrainas provisoriska regering vid flera tillfällen hittills medvetet hållit en låg profil mot dem som protesterar, så till exempel vid förspelet till Rysslands annektering av Krim.

Men också detta – tvekan att ingripa – kan ses som ett bevis på att regeringen inte har kontroll över landet och passar väl in i den ryska bilden av en svag och olaglig regim.

Det nya ukrainska styret har gjort misstag som oroat de ryskspråkiga: En av de första lagarna som parlamentet stiftade sedan man hade störtat president Janukovytj i februari var att avskaffa lagar som skyddade minoritetsspråk, däribland ryska.

Den tillfällige presidenten stoppade denna lag, men beslutet sände en signal till öst att den majoritet som stödde regeringen var negativt inställd till den ryska minoriteten. Cirka 18 procent av befolkningen är ryssar och drygt 30 procent är rysktalande.

Först i förra veckan besökte den tillfällige premiärministern Arsenij Jatsenjuk den östra delen av landet, fast krisen där pågått sedan han utsågs i februari. Det har inte heller stärkt östdelarnas tillit till centralregeringen i Kiev.

Krav på en federal stat

Men frågan är hur mycket dramatik som nu kan ske före torsdagens möte om Ukraina med EU, Ryssland, Ukraina och USA. Hur långt vill Ukraina och Ryssland gå före dessa samtal.

De demonstrerande reser ett krav på att Ukraina ska förvandlas till en federal stat. Detta är nu också Rysslands önskemål.

Det skulle betyda att den centralstyrning som finns i Ukraina nu skulle lösas upp och man skulle få en rad delstater med betydande frihet. Ja, ryska företrädare har till och med talat om en egen utrikespolitik.

”Skulle upplösa Ukraina”

Kritiker menar att detta skulle upplösa hela den ukrainska staten, och menar också att detta är vad Ryssland vill. Ryssland tillbakavisade detta på måndagen och talade men upprepade kravet på en federal stat. Men nu är den tillfällige ukrainske presidenten tydligen beredd på att gå med på en folkomröstning om detta, som demonstranterna kräver.

USA har visat sig positiv till förändringar av Ukrainas administrativa struktur, med mer självbestämmande rätt för regionerna. Ukraina-regeringen har likaså talat om detta, men man kan utgå från att de båda sidorna menar olika när de talar om ökad självbestämmanderätt för regionerna.

En sådan stat skulle troligen dessutom ge garantier att inte ansluta sig till Nato – och kanske inte heller till EU. Den skulle också ge ryskspråkiga rätt att använda ryska till exempel i kontakt med myndigheter.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Krimkonflikten

Mer i ämnet