Rapporten må vara ny, men siffrorna är nästan oförändrade. Läget i Sverige har sett likadant ut de senaste åren. En procent allvarligt materiellt fattiga går att jämföra med sju procent, som är genomsnittet i EU.
Det är EU:s definition av materiell fattigdom som Statistiska centralbyrån (SCB) har använt sig av.
Högst andel i Bulgarien
Värst drabbade är utrikes födda och arbetslösa, vars situation är mer allvarlig än till exempel inrikes födda med två inrikes födda föräldrar eller de som har ett jobb.
För en gångs skull finns det anledning att förknippa Sverige och Schweiz med varandra, som båda har lägst andel av befolkningen i allvarlig materiell fattigdom. Högst andel finns bland den bulgariska och grekiska befolkningen: 30 respektive 21 procent år 2017.
Så ser definitionen ut
Det finns nio punkter som definierar allvarlig materiell fattigdom. Till exempel att man inte har råd med telefon eller bil. För att tillhöra gruppen ska man inte ha råd med minst fyra av av de nio punkterna.