Arkivbild på Kumla-anstalten. Foto: TT

1 000 platser saknas på svenska anstalter och häkten

Publicerad

Situationen är minst sagt ansträngd inom kriminalvården. Beläggningen på anstalter och häkten försvårar både för personal och de intagna. Kriminalvården behöver 800 fler anstaltsplatser och ett par hundra nya häktesplatser. Justitieminister Morgan Johansson avslöjar för SVT Nyheter att Kriminalvården får ökade anslag i höstbudgeten.

Som trenden ser ut så finns det heller inga tecken på att färre kommer att sitta i fängelse de kommande åren. Enligt Kriminalvårdens beräkningar behövs 800 anstaltsplatser och några hundra häktesplatser.

”Skapar sämre förutsättningar”

Hanna Jarls är anstalts och häktesdirektör på Kriminalvården bekräftar den ansträngda situationen.

– Det som är viktigt för oss är att den höga beläggning som råder i våra svenska anstalter skapar sämre förutsättningar att skapa en bra vård och ett återfallsförebyggande arbete säger Hanna Jarl till SVT Nyheter.

I dag sitter det 1959 stycken personer häktade och 4371 personer på anstalt. Det är beroende på flera orsaker som att fler brott leder till fängelse,  och straffskärpningar.

Trots att kriminalvården fick ökade anslag i vårbudgeten så dras man med underskott. Nu försöker man kapa kostnader.

”Inte någons fel”

– I anstalt så dubbelbelägger vi klienter i ett och samma bostadsrum. I häktesverksamheten så är det betydligt svårare att ta hand om klienter eftersom de måste sitta i separata rum (för att inte försvåra pågående utredning). Där får vi istället använda gemensamhetsutrymmen och besöksrum säger Hanna Jarl.

Enligt Hanna Jarl så är det inte Kriminalvårdens fel att det uppstått brist på platser.

– Det rör sig inte om att det är någons fel. Det är svårt att planera för antalet platser eftersom vi måste göra beräkningar cirka 15-25 år framåt i tiden. Den höga beläggniingen som vi har nu är en följd av ny kriminalisering av brott och straffskärpningar. Vi har gamla slitna lokaler som måste rustas upp och vi behöver en snabbare och effektivare rättskedja. Det kommer alltid att vara förändringar över tid. Samtidigt måste vi ansvara för statens pengar och säga upp platser när vi vissa år har överskott av platser, säger Hanna Jarl.

Föreslår fotboja

Flera förslag har inkommit i den offentliga debatten. Bland andra att till exempel hyra anstaltsplatser i andra länder och att allt fler utländska brottslingar skulle kunna avtjäna sitt straff i sina hemländer. På Kriminalvården hänvisar man till att det är upp till politikerna att ta dessa beslut. 

För att underlätta den ansträngda situationen så föreslår nu Kriminalvården själva att fler ska kunna få avtjäna sitt straff med fotboja.

– Vi har skickat en framställan till justitiedepartementet där vi föreslår att dömda ska kunna avtjäna straff med fotboja. Domar på upp till ett års fängelse, jämfört med dagens sex månader. Vi skulle också vilja förändra lagstiftningen så att vi får större inflytande i vilka som ska få möjlighet att avtjäna sitt straff med fotboja säger Hanna Jarl till SVT Nyheter.

Regeringen lovar mer pengar till Kriminalvården

Regeringen är införstådda med problemen inom Kriminalvården. När SVT träffar justitieminister Morgan Johansson (S) avslöjar han att de kommer få ökade anslag i höstbudgeten.

– Det här är en fråga som är prioriterad för alla de partier som ingår i januariavtalet. Jag vill inte gå händelserna i förväg men ni kommer att få se när budgeten till hösten kommer. Men att kunna täcka upp och förstärka kriminalvården de kommande åren är väldigt viktigt för oss, säger Morgan Johansson till SVT Nyheter

Kan du nämna några summor?

– Nej inte i dag men det handlar om att både förstärka på personalsidan och också planera för framtiden, säger Morgan Johansson.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer