– Det här är ett första steg i ett nytt kunskapslyft, säger statsminister Stefan Löfven till TT om budgetförslaget som läggs fram på torsdagen.

Han pekar på att ett liknande ”kunskapslyft” genomfördes av den socialdemokratiska regeringen under den senare delen av 90-talet. Löfven uppger att forskning visar att arbetsinkomsterna för dem som deltagit i kunskapslyftet hade stigit mer några år senare än för motsvarande grupper som inte hade deltagit. Bland lågutbildade kvinnor ökade sysselsättningsgraden efter utbildningen.

– Det var mycket framgångsrikt, säger Löfven.

Klara arbetslöshetsmål

Enligt statsministern är kunskapslyftet en viktig åtgärd för att regeringen ska klara att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

– Vi måste se till att människor har rätt utbildning och minska rekryteringsgapet. Var femte rekryteringsförsök misslyckas. Det är väldigt många människor, mellan 80 000 och 100 000 på ett år, säger Löfven.

I de 24 000 nya platserna ingår studieplatser som är öronmärkta för arbetslösa unga utan fullständig gymnasieutbildning och som deltar i regeringens satsning ”utbildningskontraktet.

Stefan Löfven betonar att de nya utbildningsplatserna är permanenta, inte tillfälliga, vilket ska gör det lättare för utbildningsanordnarna att planera långsiktigt.

Ökat söktryck

TT: Är det svårt att få en utbildningsplats i dag?

– Ja, till högskolor och universitet har vi ett högre söktryck än någonsin, säger Löfven.

TT: Kommer vuxna att ha råd att börja plugga på komvux?

– I de 2,5 miljarder kronorna ingår också pengar till studiemedel.

Den exakta fördelningen av platser till de olika utbildningsformerna presenteras senare.

I valrörelsen lovade Socialdemokraterna för hela mandatperioden 27.000 nya platser inom komvux- och yrkesvux, 9.000 nya platser på yrkeshögskolan och 1.000 nya platser i folkhögskolorna. Dessutom utlovades 19.500 nya högskoleplatser.