”Det är extra pengar utöver de 100 miljoner som vi redan kommit överens om tidigare. De ska gå till att korta köerna”, säger Annie Lööf. Foto: SVT/Michael Jansson

300 miljoner extra till barnpsykiatrin ska korta köerna

Uppdaterad
Publicerad

Bara en region i Sverige – Gotland – klarar vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin. Nu gör regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna en budgetsatsning på 300 extra miljoner per år – under tre års tid. Det berättar Annie Lööf (C) för SVT Nyheter.

–De ska gå till att korta köerna, säger Lööf.

Antalet barn som mår dåligt och som söker psykisk vård har ökat kraftigt de senaste åren, och barn- och ungdomspsykiatrin har haft stora problem att klara vårdköerna.​ 2018 fick bara en tredjedel av barnen en första bedömning inom den nationella målsättningen; att man ska få hjälp och stöd inom 30 dagar.​​

– Vi ser att den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat dramatiskt de senaste åren, inte minst bland 10-17-åringar. Och att köerna till BUP ökar. Att det bara är en region i hela landet som lever upp till den nationella vårdgarantin är förfärligt, säger partiledare Annie Lööf (C).

Nu satsar regeringen, tillsammans med C och L, 300 miljoner kronor varje år under tre år på barn- och ungdomspsykiatrin, avslöjar Lööf i SVT:s Rapport.​

– Det är extra pengar utöver de 100 miljoner som vi redan kommit överens om tidigare. De ska gå till att korta köerna, säger Annie Lööf.

Bara Gotland klarar garantin​

Hittills i år är det alltså bara Gotland som klarar vårdgarantin. Här fick 97 procent av barnen en första bedömning inom en månad. Glappet till övriga landsting är stort – i botten finns bland annat Uppsala, Västerbotten och Dalarna. I de här landstingen är det färre än 30 procent av barnen som har fått hjälp och stöd i tid.​​

I Uppsala är man väl medveten om problemen. ​​

– För åtta år sen hade vi 3000 patienter, i dag är de 4 500. Men vi har inte fått mer resurser som motsvarar den ökningen, säger Anna Servin Cervin, sektionschef på BUP i Region Uppsala.

Problemen i landet har inneburit att många barn och ungdomar i Sverige som mår dåligt har tvingats vänta i månader, i vissa fall över ett år, på att få hjälp.​​ Uppsala barn- och ungdomspsykiatris problem eskalerade för ett par år sedan. Då valde flera medarbetare att sluta.​

”Tär att göra barn besvikna​”

– Det tär på vårdpersonal att tvingas säga till familjer, särskilt till barn, att de måste vänta. Det blir en etisk stress som tär. Och det gör att det är slitsamt, det blir arbetsmiljöproblem och människor väljer att sluta ibland för att man inte orkar att göra barn och familjer besvikna, säger Anna Servin Cervin.​​

Nu anser hon att stämningen har vänt – och får man tillräckligt med pengar för att anställa fler team så tror Anna Servin Cervin att de stora köproblemen kan vara historia, redan om ett halvår.​​

– Ja, om vi får bli 15-20 personer till, så skulle det ge effekt, säger Anna Servin Cervin.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.