Piloterna skulle flyga lägre, i större förband och göra allt mer avancerade övningar. Trots att Sverige inte deltog i något krig så var spänningarna stora under kalla kriget-perioden 1946-1991.

– De skulle vara spjutspetsen i försvaret mot angreppet från Sovjetunionen, som var förväntat att komma mer eller mindre när som helst, säger Mikael Nilsson, docent i historia, i dokumentären Pappa och kalla kriget.  

“Får vara beredd på haverier”  

Under kalla kriget omkom 550 stridsflygare i svenska flygvapnet under beordrade flygningar, enligt dokumentären.  

 – Ett människoliv är ju oersättligt. Men om man ska göra övningar som är någorlunda realistiska måste man vara beredd på att det kan inträffa haverier, säger Sven-Olof Olsson, som var flygvapenchef under åren 1982–1988.  

Överlevde kraschen

Stridspiloten Ola Gynäs överlevde när hans viggenplan kraschade på grund av bruten vinge 1974.  

– Helt plötsligt stannade världen på ungefär 3 500 meter. Där blev det helt plötsligt svart, säger han i dokumentären Pappa och kalla kriget. 

I klippet ovan berättar Ola Gynäs om hur han överlevde kraschen. 

“Otänkbart med liknande situation idag”  

Historikern Mikael Nilsson menar att det verkliga flygsäkerhetstänket kom först efter kalla krigets slut och introduktionen av Jas.   

– Nu är flygsäkerhet nånting som dominerar tänkandet inom flygvapnet. Det är mer eller mindre otänkbart med en liknande situation idag. 

Vill du veta mer om olyckorna i svenska flygvapnet som kostade många livet under kalla-krigstiden? Se dokumentären Pappa och kalla kriget, onsdagen den 9 juni klockan 20.00 i SVT1, eller redan nu på SVT Play.