Jenny Aifa. Foto: SVT och David Levenson

Advokaten om barns sociala medier-användande: ”De inser inte hur de utnyttjas”

Uppdaterad
Publicerad

För att starta ett konto i sociala medier måste vi först läsa igenom och godkänna användarvillkoren, något de flesta klickar förbi i all hast.

– Barn jag har pratat med blev chockade över att deras personuppgifter kunde säljas till andra företag och att annonser kan dyka upp i deras nyhetsflöden utan att de fått veta att det är reklam, säger advokaten Jenny Aifa till SVT Nyheter.

Oavsett om det gäller Instagram, Snapchat, Youtube, Facebook, Twitter eller andra appar, plattformar och sajter framstår de ofta långa användaravtalen många gånger som juridisk rappakalja. Och de flesta godkänner i dag de elektroniska avtalen utan att ha läst igenom villkoren.

LÄS MER: Disney stäms för olaglig datainsamling i appar riktade till barn

Om det är svårt för vuxna att sätta sig in i vilka personuppgifter man går med på att dela med sig av är det ännu svårare för barn och ungdomar att förstå vilken information de ger bort till företag – och hur den kan komma att användas. Samtidigt glömmer man lätt bort att det redan finns en 13-årsgräns på de flesta sociala medier, enligt företagens användarvillkor.

– Barn är de största internetanvändarna. De står för en tredjedel av internetanvändandet, men internet designades inte med dem i åtanke. Vi låter inte våra barn gå över vägen själva men eftersom de förstår hur man använder tekniken tror vi att de kan förstå teknologin, menar Jenny Afia, advokat specialiserad i integritetsfrågor.

”Situationen är allvarlig”

Jenny Aifa var en del av ”Growing Up Digital”, en arbetsgrupp som samordnades av Englands barnkommissionär för att studera internatanvändning bland ungdomar och de bekymmer barn kan möta när de växer upp i den digitala tidsåldern. Inom ramen för det arbetet skrev hon om Instagrams användarvillkor ”på lätt engelska” så att även barn skulle förstå dem.

Enligt henne har de flesta barn ingen aning om vilka integritetsrättigheter de har, trots att alla godkänner villkoren innan de börjar surfa runt.

– Situationen är allvarlig. Unga människor delar omedvetet med sig av personlig information utan att verkligen förstå vem som tar del av den informationen, var den förvaras och vad de gör med den, sa Jenny Aifa i en intervju med Washington Post i januari i år.

Andelen unga i Sverige som använder internet mer än tre timmar om dagen har mer än fördubblats på ett drygt decennium – och nästan fyrdubblats i åldrarna nio till tolv år. Detta enligt en undersökningen ”Ungar & medier 2017” från Statens medieråd. 58 procent av barnen i dessa åldrar uppger att de använder sig av sociala medier, bland vilka Snapchat och Instagram utgör de mest populära apparna. I åldrarna 13 till 16 år använder 92 procent sociala medier.

LÄS MER: Barns integritetsskydd på nätet stärks

– De förstår begreppet integritet men inser inte hur de utnyttjas av företag när de registrerar sig för att använda olika tjänster, säger Aifa till SVT Nyheter och fortsätter:

– Barn som jag har pratat med var chockade över att deras personuppgifter kunde säljas till andra företag och att annonser kan dyka upp i deras nyhetsflöden utan att de fått veta att det är reklam.

Borde människor i allmänhet bry sig mer om detta?

– Ja, eftersom barns rättigheter inte beaktas. Alla företag borde sätta barns rättigheter i främsta rummet när det gäller tjänster de erbjuder barn, även om det påverkar deras vinster.

Nästa år kommer EU:s nya dataskyddsförordning införlivas i svensk lag. Det kommer då krävas målsmans tillstånd för att en person under sexton år ska kunna samtycka till att dela med sig av personuppgifter. Medlemsstaterna får sätta en lägre åldersgräns på tretton år, något Sverige väntas göra.

LÄS MER: Detta gäller för sociala medier

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.