Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Agenda om klimatet och den svenska vindkraftsutbyggnaden

Uppdaterad
Publicerad

President Bidens klimattoppmöte under slutet av veckan kan ses som ett sätt att tala om för omvärlden att USA nu är tillbaka på världsscenen i klimatfrågorna efter fyra års frånvaro under företrädaren i Vita huset.

Till mötet hade Biden bjudit in ett 40-tal världsledare, bland annat från de största utsläppsnationerna Kina, Indien och Ryssland. USA lovar nu att halvera sina utsläpp fram till 2030 och flera andra länder som Storbritannien, Japan och Kanada lovar också kraftiga minskningar. Även EU har skärpt sina utsläppsmål.

Men löften är en sak – hur de ska infrias är en annan.

Klimatforskaren Johan Rockström är professor i miljövetenskap och chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning i Berlin. Han är med i Agenda för att kommentera veckans klimattoppmöte. För trots 30 år av internationella klimatsamtal har utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser bara fortsatt att öka.

Den andra delen av Joe Bidens klimattoppmöte i veckan handlade bland annat om industrins övergång till förnybar energi. Även om den förnybara energin hittills bara står för en tiondel av den globala energitillförseln så förutspår de flesta internationella bedömare en fortsatt kraftig expansion av framför allt sol- och vindenergi de kommande åren.

Nyhetsbloggen

2021 blir ett rekordår

I Sverige är det i första hand vindkraften som är central för den gröna omvandlingen. En kraftig utbyggnad på senare tid har gjort att vindkraften idag står för 16 procent av svensk elproduktion.Sedan 2005 har antalet vindkraftverket ökat från drygt 800 stycken till över 4300 stycken. 2021 blir ett rekordår – aldrig tidigare har så mycket vindkraft tagits i produktion, kraftverk som på ett år kan producera över 10 TWh. Vindkraftsanläggningarna blir också allt högre och mer effektiva. De nya anläggningarna som projekteras når 250 meter från marken och upp till rotorbladens högsta höjd. Som jämförelse kan nämnas att Sveriges högsta byggnad, Turning torso i Malmö, är 190 meter hög. Parallellt med den kraftiga utbyggnaden sjunker också priset för att bygga ny vindkraft.Kostnaderna per producerad kilowattimme har sjunkit med 70 procent sedan 2008.

Svensk elförsörjningen ska vara helt förnybar 2040. Det förutsätter en fortsatt snabb utbyggnad av vindkraften, enligt Energimyndigheten.

Vindkraftsbranschen menar att det är för att det blivit svårare att hitta bra lägen för vindkraftsparker, med goda möjligheter att få tillstånd. En anledning är att kommuner först tillstyrker, sen ändrar sig och lägger in sitt kommunala veto.

Hur viktig är utbyggnaden av vindkraften?

Under perioden 2014–2019 avslogs 32 procent av alla tillståndsansökningar. Det flesta avslag gällde större parker, vilket betyder att antalet vindkraftverk som avslogs var 42 procent.Nästan hälften (46%) av dessa avslag står kommunerna för. Artskydd (länsstyrelsen) stod för 26 procent av alla avslag på ansökningar. Försvarsmaktens intressen stod för 7 procent av avslagen och rennäringen stod för 6 procent av alla avslag.

Före sommaren väntas förslag från den utredning som regeringen tillsatt och som ska se över möjligheten att ta bort kommunernas rätt att efter miljöprövning säga nej till ny vindkraft, det så kallade kommunala vetot.

I Agendas studio finns miljö- och klimatminister Per Bolund (MP).Hur viktig är den snabba utbyggnaden av vindkraften? Vilken hänsyn vill han ta till lokala opinioner och kommuner som säger nej?

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Nyhetsbloggen

Mer i ämnet