default_caption

Älgflugan sprider sig

Uppdaterad
Publicerad

Vi har vant oss vid mygg och fästingar.

Nu får vi vänja oss vid ännu en insekt som gillar vårt blod.

Det är hjortlusflugan, även kallad älgflugan, som blivit allt vanligare.

Den cirka en halv centimeter stora älgflugan lever på blod från djur som älg, hjort och hästar, men även hundar och människor.

Först flyger den och när den sedan hittar sitt byte, då tappar den vingarna och sticker sig fast likt en fästing. 

– En del, både människor och djur, kan få följdverkningar i form av allergireaktioner och då kan man få svullnader, man kan få häftig klåda, sår som inte läker ihop.

– Det kan handla om långvariga taskiga effekter, berättar flug- och myggexpert Yngve Brodin vid Naturhistoriska Riksmuseet.

Sår senare

Såren kan uppträda flera dagar efter bettet:

– Det är inte säkert att man kopplar ihop såret med det här djuret, utan kanske tror att det handlar om en fästing t.ex.

Framförallt finns älgflugan i de södra delarna av Sverige.

– Jag har inte hört någonting norr om Dalälven. De kanske finns, men inget folk har rapporterat om.

Fler pga klimatförändringar

Älgflugan var känd redan på Linnés tid, men det är de senaste decennierna som den blivit vanligare, men i år verkar det till och med vara ett exceptionellt år.

– I år har jag fått väldigt mycket rapporter. Även var det så 2002 om jag inte minns fel. Och bägge två somrarna har varit varma. Det kan ha och göra med klimatförändringarna, att vi får ett varmare klimat i Sverige.

Har du själv drabbats?

– Ja, jag fick en för bara några veckor sedan, i slutet av augusti i benet. Jag fick en liten infektion också.

Kan man skydda sig på något sätt?

– Jag hörde av en jägare att han tyckte att myggmedel fungerade, så jag brukar tipsa om det.

Om man drabbats, hur får man bort älgflugan?

– Den är väldigt seg, går inte bara att dra bort, utan försök med en pincett.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.