Efter årets första åtta månader har 213 personer häktats för grova vapenbrott, jämfört med 41 personer under samma period förra året. Samtidigt har det inträffat färre skjutningar så här långt i år jämfört med samma period förra året.

En av anledningarna tros vara den lag kring obligatorisk häktning vid grovt vapenbrott som infördes i januari i år. Under perioden januari–augusti förra året inträffade 208 skjutningar, där 30 personer dödades och 90 skadades. I år har det skett 186 skjutningar, där 31 personer har dödats och 89 skadats.

Skarpladdade vapen

Hos polisen menar man att skjutningarna hade inträffat mycket oftare om man inte hade gripit de här personerna, som alla haft skarpladdade vapen på sig.

Gunnar Appelgren är kriminalkommissarie och expert på gängkriminalitet. Han menar att häktningarna har haft effekt på gänguppgörelserna.

– En tes är att obligatorisk häktning vid grovt vapenbrott är en faktor. Samtidigt har vi i Stockholm haft många frihetsberövade inom de gäng som har vedergällningsbehov mot varandra säger han till SVT Nyheter. 

Regionala skillnader

Antalet dödade på grund av skottlossningar minskar inte. Men det finns stora regionala skillnader.

I Stockholm har det från januari fram till 22 augusti i år inträffat 66 skjutningar, där sex personer har dödats. Samma period förra året hade det skjutits 83 gånger, där elva hade dödats.

– Kortsiktigt måste vi och andra myndigheter fortsätta med våra repressiva åtgärder. Vi måste hålla trycket, lagföra för att få bort de här kriminella individerna som skjuter på varandra. Men för att få en förändring på 15–20 års sikt så måste många flera vara med att stävja det här. Det handlar till exempel om frivillighetsorganisationer, fastighetsägare och kommuner som ser till att den här kriminaliteten inte får grogrund att växa säger Gunnar Appelgren.