Soffor dumpas på återvinningsstationer runt om i landet. Foto: Förpacknings- och tidningsinsamlingen

Allt fler sopor dumpas på återvinningsstationer

Publicerad

Slaktavfall, soffor och kylskåp. Det blir allt vanligare att sopor dumpas på landets återvinningsstationer – trots att de hör hemma på kommunernas bemannade centraler.
– Vi får köra med bulldozer för att skotta bort bohag, säger Annica Dahlberg på Förpacknings- och tidningsinsamlingen.

Förpacknings- och tidningsinsamlingen har uppemot 6.000 insamlingspunkter runt om i landet. Bolaget ser att dumpningen har ökat och stödjer sig på städfynden.

– Vid 20–25 procent av städtillfällena hittar vi saker som inte ska vara där. Vi ser att det stadigt går upp med några procent per år, säger kommunikationschef Annica Dahlberg.

Vanligast är hushållsavfall och grovavfall som soffor, sängar och kylskåp. Det händer också att man påträffar miljöfarligt avfall.

– Undantagsvis hittar vi djurhuvuden och annat som är lika otrevligt.

Allehanda skräp vid en återvinningsstation. Foto: Förpacknings- och tidningsinsamlingen

Ibland är problemen så omfattande att bolaget väljer att stänga återvinningsstationen, vilket sker uppskattningsvis en handfull gånger om året.

– När vi har prövat alla åtgärder så kan vi inte fortsätta att städa bort problemet. Kontentan blir mindre plats för återvinning.

Bristande information

Bolaget utgår ifrån att dumpningen huvudsakligen beror på bristande information, hushållen förstår inte att bara förpackningar och tidningar får slängas på återvinningsstationerna. Det baserar man på enkäter, vilken typ av saker som hittas på stationerna och att att man ibland hittar adresslappar som vittnar om vem som ligger bakom nedskräpningen.

– Om man visste att man gjorde fel skulle man ju inte låta adresslapparna sitta kvar. Vi ser att allt fler vill göra gott för miljön och då släpar man också dit mer. Så kommer man dit och det finns inget hål för soffan.

Men det förekommer även olovlig dumpning, där den ansvarige vet att den gör fel. Återvinningsstationerna är bara till för hushåll, inte för verksamheter – trots det påträffas till exempel stora tomma konservburkar som uppenbarligen kommer från restauranger.

– Väktare kan se företag komma dit med saker, men att de vänder när de ser att de är observerade.

Måste bli tydligare

Om bolaget kan uttyda vem som ligger bakom dumpningen skickar man en skrivelse till den ansvarige.

– Det är en upplysning om att vi ertappat material som inte är tillåtet. I vissa fall jobbar vi med polisen, att skräpa ned eller dumpa sopor är ett brott mot nedskräpningslagen, oavsett om det sker medvetet eller omedvetet.

Skräp i svarta plastsäckar. Foto: Förpacknings- och tidningsinsamlingen

Förpacknings- och tidningsinsamlingen anser att både kommunerna och bolaget självt måste bli bättre på att informera allmänheten om vad som gäller.

– Vårt ansvar är att sköta informationen på stationerna. Vi har jobbat hårt med att sätta upp tydligare skyltar. I Stockholm testar vi ett nytt informationssystem, med tydligare information om vad man ska lägga i varje behållare, och enligt de första signalerna har problemet med dumpning minskat.

Så mycket har nedskräpningen ökat

Visa

Andel återvinningsstationer som bedöms vara skräpiga eller mycket skräpiga.

2014 – 21 procent

2015 – 23 procent

2016 – 24 procent

Källa: Förpacknings- och tidningsinsamlingen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer