Foto: TT

Allt fler unga nobbar föreningslivet

Uppdaterad
Publicerad

Andelen unga som är med i föreningslivet minskar drastiskt – framförallt bland gymnasieungdomar. Det visar en omfattande studie som presenteras i dag. En av anledningarna till nedgången är att barn börjar allt tidigare och tröttnar, enligt forskarna bakom studien.

I dag finns hockeyklubbar för treåringar och löplopp för tvååringar, samtidigt har andelen unga som är engagerade i föreningslivet minskat betydligt över tid. Det visar en omfattande studie av svenskt föreningsliv under 30 år som i dag presenteras av myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare Ungdomsstyrelsen).

Stort tapp bland gymnasieungdomar

Studien ”Segrar föreningslivet?”, som omfattar elva olika kommuner och nära 90.000 unga, visar att intresset för att engagera sig i sport, kulturskola, religiösa föreningar eller scouter minskat betydligt bland framförallt tonåringar.

I Stockholm, landets största kommun, var 68 procent av högstadieeleverna med i en förening 1985. 29 år senare är motsvarande andel 47 procent.

Och tappet tycks ännu större när man även tittar på gymnasieungdomar. I Jönköping till exempel, var 71 procent av alla gymnasieungdomar med i en förening 1994. 2012 var motsvarande andel 42 procent. Bryter man ut idrottsföreningar så har andelen minskat från 52 procent bland gymnasieungdomar i Jönköping 1994, till 31 procent 2012.

Få slutar på grund av uteslutning

Anledningen bakom tappet är inte – som man kanske tror – hårda elitsatsningar och uteslutning av de som inte anses platsa, berättar en av forskarna bakom studien, sociolgen Ulf Blomdahl.

– Många säger att anledningen till avhopp i föreningar beror på uteslutning, men då reducerar man svenskt föreningsliv till hockey, i våra resultat säger 3 procent att anledningen till att man slutar är uteslutning medan cirka 50 procent uppger att det är social mättnad.

Ungefär varannan person i studien, när man väger samman alla elva kommuner, uppger alltså att anledningen till att de slutat är att de tröttnat. Något som forskarna anser hänger samman med att allt fler börjar tidigt.

– Det som har skett på 30 år är att man börjar i all organiserad verksamhet allt tidigare. Min pappa började spela fotboll när han var 16 jag började när jag gick i femman, nu börjar man i 3-4-års åldern.

”Föräldrar tror de gör barnen en tjänst”

Internationella studier visar att den genomsnittliga tiden i föreningslivet är i genomsnitt sju år. Börjar man tidigare så slutar man också tidigare, resonerar forskarna.

– Logiken att ju tidigare man börjar desto tidigare kommer man att sluta.

Föräldrar som sätter sina barn i fritidsaktiviteter tidigt kan alltså göra sina barn en björntjänst, enligt Ulf Blomdahl.

– Problemet är väl att man måste fundera på varför föräldrarna sätter sina barn i olika aktiviteter så tidigt? Jo, för föräldrarna tror starkt att de gör barnen en stor tjänst ”Sätter man barnen i goda fritidsverksamheter, så följer det med under resten av livet”, tänker de. Men nu kan vi se väldigt tydligt att om man sätter barnen i organiserade fritidsaktiviteter innan de börjat skolan, så tröttnar de. Och det innebär att de slutar när de blir tonåringar och söker sig febrilt till aktiviteter där de får vara i fred, säger Ulf Blomdahl.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.