Det handlar om fall där utomstående fallit offer för skjutningar och sprängningar i gängmiljön, alltså personer som inte varit en del av den aktuella konflikten och som dödats eller skadats av misstag.
Det förs ingen officiell statistik över hur många utomstående som dödas eller skadas när de hamnar i gängkriminellas skottlinje. Men Veckans brotts genomgång visar att det har skett en dramatisk ökning de senaste fem åren. Mellan 2002 och 2015 dödades fyra utomstående personer, vilket kan jämföras med tolv mellan 2015 och 2020.
Kriminalkommissarie Fredrik Gårdare, som har arbetat mot gängvåldet sedan 1995, menar att liknande kriminalitet funnits länge men att karaktären på brotten har förändrats. Dessutom är de kriminella själva livrädda.
– Det var lite mer välplanerat på 90-talet, det är kaosartat nu. Man skjuter för att inte bli skjuten själv och man skjuter då på fel plats där utomstående finns, säger Fredrik Gårdare.
Långsiktiga lösningar
Peter Svensson, som jobbar med avhopparverksamheten Passus på Fryshuset, tror inte att problematiken kan lösas på kort sikt, utan att det endast kan lösas genom ett långsiktigt arbete som gör att inte fler dras in i kriminalitet.
– Det finns inte en insats eller en lösning utan snarare femtio som får användas i olika faser, säger Peter Svensson.
”Mycket snack och lite hockey”
För tio år sedan genomfördes ett forskningsprojekt genom EU-kommissionen, som då undersökte gängkriminalitet i flera europeiska länder. Det gav enligt Fredrik Gårdare goda kunskaper för att kunna bekämpa gängen, men kunskapen användes inte.
– Vi har inte insett att även Sverige kan drabbas, vi har inte fått den insikten. Det finns en psykologi i det här. Det är obehagligt och jobbigt att prata om och ta tag i. Det är mycket snack och lite hockey, säger kriminalkommissarien.
”Sverige har inte gjort tillräckligt”
Inrikesminister Mikael Damberg håller med om att Sverige inte gjort tillräckligt men att man jobbar mer aktivt med detta idag.
Sverige genomför, enligt Damberg, det största programmet mot gängkriminalitet någonsin, som förutom skärpta straff och ytterligare befogenheter till polisen, även innefattar mer förebyggande arbete. Damberg betonar dock att det är mycket arbete kvar.
– Jag kommer inte säga att Sverige gjort tillräckligt när vi har de här problemen, säger inrikesministern.