– Allt har förändrats i Malmö, säger Rosengårdsbon Dzino Burjanski. Foto: SVT

Malmö: ”Två städer”

Uppdaterad
Publicerad

Kriminalitet, trångboddhet och hög arbetslöshet. Vad ligger bakom Malmös problem? ”Allt har förändrats i Malmö”, säger Rosengårdsbon, Dzino Burjanski.

– Det är mycket som händer. Men så är det, livet är svårt, säger Dzino Burjanski, som har bott i Rosengård i hela sitt liv.

Han är 21 år och har inte gått ut gymnasiet, vilket gör det svårare för honom att hitta jobb. Nu hoppas han få hjälp av organisationen Boost by FC Rosengård.

Agenda

Malmö: ”I princip två städer”

Det var just i Rosengård som 16-årige Ahmed Obaid sköts ihjäl förra torsdagen. Stadsdelen är en av flera i Malmö som brottas med kriminalitet, trångboddhet och hög arbetslöshet. Författaren och journalisten Lars Åberg har levt i Malmö i nästan 60 år. Han är bekymrad över utvecklingen, och har nyligen skrivit en bok om staden.

Författaren och journalisten Lars Åberg på Möllan i Malmö. Foto: SVT

– Malmös problem är att staden är så ojämlik, man har i princip två städer och en väldig klyfta mellan de här delarna av staden. Man har kört samma projektverksamhet i 40 år – den har inte fungerat så bra så det kanske är dags att byta ut den och hitta på något annat.

Han tycker att politikerna allt för länge blundat för problemen.

– Man har dolt verkligheten bakom förskönade omskrivningar under väldigt lång tid. Sådant som har varit sociala problem har alldeles för ofta beskrivits som möjligheter och utmaningar.

Bräcklig ekonomi skadar staden

Ett symptom på Malmös problem är den usla ekonomin. Staden är beroende av stöd från resten av landet genom det kommunala utjämningsystemet där rikare kommuner bidrar till fattigare. Malmö är den kommun som tar emot i särklass mest – fem miljarder kronor varje år. En fjärdedel av stadens totala budget.

Mikael Stigendal, professor i sociologi på Malmö högskola Foto: SVT

Mikael Stigendal är professor i sociologi på Malmö högskola.

– Malmö har under lång tid tagit ett stort ansvar för flyktinginvandringen, det är här det börjar för många flyktingar. Och då ligger det ju i hela Sveriges intresse att det börjar bra. Att man får en bra start, att man får en framtidstro, att man får en grundläggande utbildning. Den investeringen kan man ju säga att Malmö tar.

Många betalar skatt utanför staden

Heidi Avellan, ledarskribent på Sydsvenskan, ser flera förklaringar till Malmös underskott.

Heidi Avellan, ledarskribent på Sydsvenskan. Foto: SVT

– Malmö var tidigare en industristad, en ganska rik stad. Industrin försvann, och idag så är rätt många som jobbade på varvet på den tiden arbetslösa. Sen har vi pendlingen över Öesundsbron, vilket betyder att alla de som jobbar i Danmark, de betalar sin skatt i Danmark. Och så har vi också det faktum att alla de som jobbar i Malmö och bor i kranskommunerna betalar sin skatt utanför Malmö men har ändå sin sysselsättning här om dagarna.

Hon tycker att staden beskrivs allt för ensidigt.

– Malmö är så mycket mer än det här ’Sveriges Chicago’ som man så gärna vill tala om utanför staden. Människor kommer hit, här finns livskvalité, här finns framtidshopp, unga människor flyttar hit.

Möllan mer segregerat än man tror

Lars Åberg håller med om att mycket blivit bättre. Kulturlivet i staden är betydligt mer spännande än när han själv var ung. Men till och med på det trendiga Möllevångstorget är gränserna mellan människor knivskarpa, menar han.

– Möllan erbjuder den här romantiska bilden av det kulturblandade Malmö. Men samtidigt är det ju inte så mycket kulturblandning, det är mest en slags kuliss. Det finns till exempel en rad restauranger där Andersson, Pettersson och Lundström dricker öl om kvällarna. Runt hörnet finns falafelserveringarna där invandrare träffas.

”Man ska gå rakt”                                                               

För Rosengårdsbon Dzino är de här gränserna självklara. Trots att han själv är född här, pratar han om ”svenskar” som de andra. För två år sedan blev Dzino pappa. Nu drömmer han om ett jobb, och om att bli en del av samhället.

– Att ha ett bra liv utan problem. Ja, det ska vara fint. Man ska gå rakt, inte snett, säger Dzino och pekar med mobilen i handen.

”Man måste gå rakt, inte snett,” säger Dzino Burjanski. Foto: SVT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Agenda

Mer i ämnet