Språk- och samhällskunskapskravet som utreddes enligt Januariavtalet, och som regeringen ska genomföra, kommer föra Sverige närmre utvecklingen i övriga Europa – där flera länder skärpt sina krav under 2000-talet.

Men regeringen vill gå längre, och har föreslagit ytterligare en utredning för att skärpa kraven.

– Inget av de här förslagen är i sig särskilt dramatiska, men däremot är det ovanligt att ett land ställer alla de här kraven samtidigt, säger Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap och förläggare på marknadsliberala tankesmedjan Timbro.

“Saknas debatt”

Han tycker att det saknas en debatt kring den nya politiken:

– När Folkpartiet föreslog ganska milda förslag för 20 år sedan var det kraftigt motstånd och de anklagades för att vara främlingsfientliga. Nu har vi ganska radikala förslag, inte främlingsfientliga men radikala, som möts av nästan inget motstånd alls.

Om Sverige varit “rekordslappt” tidigare är det inte då rimligt att man tar i nu istället för att lägga sig i en europeisk mittfåra?

– Om syftet är att vara avskräckande, ja då finns det en poäng. 

– Men detta är ju också i ett sammanhang då man redan skärper kraven för uppehållstillstånd... Motiven bakom en lagstiftning är nästan lika viktiga som hur den utformas. Är syftet att underlätta för människor in i samhället, eller är syftet att avskräcka?

Ministern: Ska inte vara för enkelt

Regeringen planerar att fatta beslut om direktiv till utredningen i sommar.

– Det finns ett berättigat intresse av att det inte kan vara för enkelt att bli svensk medborgare. Det behöver uppvärderas såväl rättsligt som symboliskt, sa migrationsministern nyligen.